Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Näf, Jakob - Närlinge, Carl Gustaf - Näs Per Pehrsson, frikyrkoman, se Pehrsson, bd 6 s. 53 - Näsgård, Bernhard - Näslund, se även Næslund, s. 398 - Näslund, Manfred - Näslund, Oskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Närlinge
592
Näslund
Manfred Näslund,
i samband med N:s död, det s. k.
"Näf-tåget", författade ovannämnde Elaus
Terserus en latinsk relation, vilken
dock knappast opartiskt skildrar
förloppet. — Gift med Catharina
(Karin) Hampe. B. M—n.
Närlinge, Carl Gustaf, före
1937 Olsson, lantbrukare, politiker,
f. 7 sept. 1885 i Bollnäs. Föräldrar:
småbrukaren Olof Andersson och Anna
Kristina Larsson. — N. genomgick
folkhögskolan i Bollnäs 1905 och
lantmannaskolan därstädes 1907. Han
brukade 1913—IS Janpersgården i
Norrhyttan, Hedemora landsförs. År 1919
inköpte han Golvasta säteri i Tensta
skn, Uppsala län, och flyttade 1932
därifrån till det 1925 inköpta Närlinge
i Björklinge skn, samma län, som
lian alltjämt äger (utarrenderat sedan
1943). — N. deltog i bildandet av
Bondeförb. 1915—16 och tillhörde
detta partis första
riksdagsuppsättning 1918 samt var sedan oavbrutet
led. av Andra K. till 1940. Han har
för sitt parti gjort föredragsturnéer i
olika landsändar. År 1927 invaldes lian
i partiets arbetsutskott och blev 1929
v. ordf. i dess andrakammargrupp.
Han var led. av bevillningsutskottet
1922—36 och av tull- och
traktatkommittén 1928—32. Åren 1937—39 var
han led. av utrikesutskottet och 1939
—40 av statsutskottet. — N. är bl. a.
led. av Uppsala läns
hushållningssällskap sedan 1934 (v. ordf. 1946), led. av
länets skogsvårdsstyr. sedan 1944 samt
v. ordf. i styr. för Mälarprovinsernas
jordbrukskreditkassa sedan 1928.
—-Gift 1908 med Karin Olsson. S. Sw.
Näs Per Pehrsson, frikyrkoman,
se Pehrsson, bd 6 s. 53.
Näsgård, B ernhard, politiker,
f. 16 april 1891 i österfärnebo skn,
Gästrikland. Föräldrar:
hemmansägaren Johan Olof Eriksson och
Kristina Jansson. •—- N. sysslade med
jordbruksarbete till tjuguårsåldern,
då han genomgick lantmannaskola,
varefter lian fortsatte sina studier,
samtidigt som han 1914—18 och 1920
—23 ägnade sig åt journalistik vid
olika landsortstidn. Han avlade 1920
studentex. som privatist i Göteborg
och blev 1926 fil. kand. vid
Stockholms högskola. Åren 1924—36 var han
sekr. i Bondeförb :s riksdagsgrupp
samt 1932—36 sekr. i partiets
riksorganisation och 1932—43 kassör där.
Vid bondeförbundsregeringens
bildande 1936 förordnades han till statssekr.
i Socialdep. och var därefter, sedan
regeringen avgått på hösten s. å.,
1936—44 statssekr. i Jordbruksdep.;
1947 bosatte han sig på sin
fädernegård. Sedan 1945 är han led. av
Första K. N. var ordf. i 1942 års
torrläggningskommitté, 1943 års
skogs-undervisningsutredning och 1945 års
lantmäteriutredning. Sedan 1944 är
han ordf. i styr. för Statens
skogs-mästarskola i Skinnskatteberg. —
Gift 1923 med Ellen 3[aria Nilsson.
S. Sw.
Näslund, se även Næslund, s. 398.
Näslund, Hans Manfred Eugén,
skogsman, f. 28 juni 1899 i Alnö skn,
Medelpad. Föräldrar: handlanden
Hans N. och Amanda Andersson. —
N. avlade studentex. i Sundsvall 1919
och utexaminerades från
Skogshögskolans jägmästarkurs 1925. Han
tjänstgjorde sedan vid
skogsvårdsstyr. i Västernorrl. län, Skönviks a-b.
och Sundsvalls virkesmätningsfören.
År 1929 blev han assistent och 1941
överassistent vid Statens
skogsförsöksanstalt, där han på det
skogs-matematiska området liar gjort
framstående insatser. Han blev 1942 tf.
föreståndare för anstaltens skogsavd.
och kallades 1944 till prof. och
föreståndare för denna avd. Sistn. år blev
ban chef för försöksanstalten (från
1945 Statens skogsforskningsinst.)
och tillika föreståndare för den
nyinrättade statistiska avd. Han var
1938—44 skogsmatematiisk expert hos
och 1943—44 led. av
riksskogstaxe-ringsnämnden. År 1944 kallades N.
som sakkunnig vid utredning rörande
jordbrukets forskningsråd, och s. å.
blev han, led. av styr. för
Skogshögskolan ooh Statens
skogsforsknings-inst. samt av styr. för Sv.
skogsvårds-fören. År 1946 blev han led. av
Meteorologiska och hydrologiska rådet.
Ilan invaldes 1945 i Lantbruksakad.
och Ing. vet. akad. Han erhöll 1948
turkiska regeringens uppdrag att i
Turkiet organisera ett
skogsforsk-ningsinst. efter sv. mönster. N. har
publicerat ett stort antal uppsatser i
fackpressen, företrädesvis i frågor
rörande skogsuppskattning och
skogsskötsel. — Gift 1926 med Viola
Svensson. A. P.
Oskar Näslund.
Näslund, Oskar Johannes,
flott-ledstekniker, f. 24 jan. 1866 i
Hå-sjö skn, Jämtlands län, † 9 febr.
1948 i Östersund. Föräldrar:
skogsin-spektoren Anders N. och Mathilda
Kristina Amrén. — Efter
läroverksstudier i Östersund genomgick N.
Tekn. skolan i Stockholm 1889—91
och arbetade samtidigt på Carléns
ornamentsbildhuggarverkstad. Han
var 1892—1901 tjänsteman vid
Gim-åns flottningsfören. och innehade hos
Luleälvs flottningsfören. befattningen
som inspektor vid Sävasts
sorteringsverk 1901—04 och flottningschef 1905
—09. Åren 1910—27 var han
flottningschef i Gimåns flottningsfören. —
N. liar gjort betydande insatser för
skogsflottningens både praktiska och
teoretiska utveckling. Efter
omfattande studier i sv., norska och finska
flottleder utgav han 1915
"Flottnings-materiel och flottledsbyggnader", ett
klassiskt planschverk med
konstruktionsritningar och textförklaring. Han
odlade därjämte (från 1895) sina
skulpturala intressen och skapade en
utsökt samling modeller, som han 1912,
1917 och 1922 donerade till Tekn.
högskolan i förhoppning om att där få
till stånd undervisning i
flottledstek-nik; denna samling är den förnämsta
sedan Christopher Polhems dagar. År
1916 påbörjade N. modellbyggandet av
de norrländska vattensågarna, vilket
resulterade i hans stora gåva till
Skogshögskolan 1945. Han har på
detta område utgivit monografierna
"Sågar" (1937) och "Sågmodeller"
(1944). För all denna verksamhet
belönades han 1917 av Vet. akad. med
Arnbergska priset. — Ett annat
huvudintresse för N. har varit Fören.
Ileimbygda i Östersund. Han har
berikat länsmuseet i Östersund med
enastående byggnadsminnen ocli alster av
gammal jämtländsk allmogekultur,
och 1945 tog han initiativ till upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
