Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Olin, Gustav - 4. Olin, Gunnar - 1. Olin, Vilhelm - 2. Olin, Anna - Olinder, Gunnar - Olivecrantz, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olin
626
Olivecrantz
Gunnar Olin.
led. av den s. å. tillsatta
strafflagskommissionen. — O. har av trycket
utgivit ett flertal skrifter, särskilt i
frågor rörande förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetare samt ang.
vissa straffrättsliga frågor. Bland
dem märkas "Några huvudpunkter
i utländsk lagstiftning ang.
rättsförhållandet mellan arbetsgivare och
arbetstagare" (1908), "Lagstiftningen
om kollektivavtal inför 1910 års
riksdag" (1910), "Kollektivavtalet i den
utländskalagstiftningen" (1911),"Den
svenska strafflagsrevisionen" (1924),
"Om bötesstraffets bestämmande
enligt 1931 års lagstiftning" (Sv.
jurist-tidn. 1933), "Blad ur det svenska
straffsystemets historia" (i
"Minnesskrift ägnad 1734 års lag", 1934) samt
ett antal uppsatser i tidskr. m. m. —
År 1947 grundade O. och hans maka
Inst. för rättshistorisk forskning och
överlämnade till detta som grundfond
500 000 kr. samt en större
boksamling. — Gift 191S med Anna
Catharina (Carin) Göransson. L. T—r.
4. Olin, Gunnar Carl Oscar,
läkare, bakteriolog, f. 23 aug. 1902 i
Stockholm. Son till O. 1. — Efter
studentex. i Stockholm 1921 blev O. med.
kand. i Uppsala 1925, med. lic. i
Stockholm 1930 samt med. dr där 1936 och
s. å. docent i bakteriologi och
epidemiologi vid Karol. inst. Efter
kortare förordnanden, bl. a. i patologi,
bakteriologi och medicin samt studier
vid Pasteurinst. i Paris 1931 var han
underläkare vid Stockholms
epidemisjukhus 1934—35, blev assistent vid
Statens bakteriologiska laboratorium
1930, laborator där 1936,
avd.-före-ståndare 1937 och utnämndes till
föreståndare, med prof:s namn, 1945. Han
liar varit förordnad att utföra
epidemiologiska undersökningar vid olika
epidemier inom Sverige och var led.
av 1939 års sakkunniga för
bakteriologisk krigsorganisation. O. har publi-
cerat talrika arbeten i bakteriologi ocli
epidemiologi, bl. a. om
barnförlamning, difteri och tyfoidfeber. — Gift
1931 med Brita Luthander. P. H. T.
1. Olin, Nils Magnus Vilhelm,
skådespelare, teaterman, f. 15 maj 1862
i Malmö, † 12 febr. 1938 i Blidö skn,
Stockholms län. Föräldrar: betjänten
Nils Ohlsson ocli Ida Maria Ahlberg.
— O. började sin teaterbana 1881 hos
Ottilia Littmarck. Han var ledare för
eget sällskap 1898—99 och 1907—37.
Däremellan ocli tidigare var lian
engagerad vid olika teatrar i Stockholm
och Göteborg samt vid
landsortssällskap. I sin omsorgsfullt valda
repertoar beredde han gärna plats åt
det sv. lustspelet och den
anglosach-siska komedin. O. framträdde i många
olikartade roller men var främst
teaterledare. — Gift 1908 med
skådespelerskan Anna O., tidigare
Steck-meister (O. 2). A. L.
2. Olin, Anna Kristina Margareta,
skådespelerska, f. 19 juni 1881 i
Stockholm, † 27 maj 1946 därstädes.
Föräldrar: maskinisten Viktor Axel
Lindström och Ida Kristina Sjögren.
Senare fosterdotter till fru Hildegard
Steckmeister. — O. genomgick 1899
—1900 Dramatiska teaterns elevskola
och debuterade sistn. år hos Axel
Collin som Anna i "Värmlänningarna".
Hon var anställd vid Olympiateatern
i Stockholm 1902—03, hos H. Rönnblad
1903—05, vid Folkteatern i Göteborg
1905—06 och hos Julia Håkansson
1906—07. Hösten 1907 kom hon till
Vilhelm Olins nystartade sällskap,
vilket hon tillhörde, tills det upplöstes
1937. O. var senare i olika repriser
tillfälligt engagerad vid Dramatiska
teatern, där hon bl. a. gjorde en
uppmärksammad insats som Linnea i V.
Mobergs "Vår ofödde son" (1945). Hennes
största roller voro Karen Borneman i
Hj. Bergmans skådespel med samma
namn. grevinnan de Saint-Aubonne i
R. Voss’ "Napoleon I" och Fru Alfving
i Ibsens "Gengångare". — Gift 190S
med skådespelaren och
teaterdirektören Vilhelm Olin (O. 1). A. L.
Olinder, Olof Gunnar,
språkforskare, f. 10 juli 1893 i Sjörups skn,
Malmöh. län. Föräldrar: kyrkoherden
Olof O. och Neil}) Albertina Böös. ■—■
O. avlade studentex. i Lund 1913 och
blev där fil. kand. 1918, fil. lic. 1924
och fil. dr 1927 samt var docent i
semitiska språk där 1927—48. Han
blev teol. kand. 1946. Åren 1930—
37 var O. i flera repriser tf. prof. vid
Lunds univ., och han är sedan 1937
tf. prof. i semitiska språk i Göteborg.
Sedan 1948 är han lektor i
kristendom och filosofi vid Högre allm.
läroverket för flickor i Göteborg. Han
var 1946—48 föreståndare för
Göteborgs enskilda gymnasium för bli-
vande präster. Sedan 1947 är han
led. av Vet. o. vitt. samh. ocli sedan
s. å. ordf. i Akademiska kören i
Göteborg. — O. inledde sin bana som
se-mitist med ett värdefullt arabistiskt
arbete "The kings of Kinda of the
fa-mily of Äkil al-Murär" (1927). Han
har senare gjort sin största insats på
syriskans område med en del goda
texteditioner och övers, av den syriske
förf. Jakob av Sarug, nämligen
"Ia-cobi Sarugensis epistulæ quotquot
supersunt" (1937), "The letters of
Jacob of Sarug" (1939) och "A letter
of Philoxenus of Mabbug sent to a
no-vice" (1941). Han har även utgivit
"Zur Terminologie der semitisehen
Lautähnliclikeiten" (1934). Från
engelska liar lian (tills, med sin maka)
översatt T. E. Lawrence, "Vishetens
sju pelare. En triumf" (1939); lian har
även redigerat urvalet "T. E. Lawrence
av Arabien" (1942). — Gift 1925 med
fil. mag. Vera Anna Mathilda Möller.
G. Wn.
Gunnar Olinder.
Olivecrantz, Johan Larsson, före
adlandet Paulin, ämbetsman,
politiker, f. 1 aug. 1633 i Strängnäs, † 10
jan. 1707 i Stockholm. Föräldrar:
ärkebiskopen Laurentius Paulirvas
Gothus och Brita Eriksdotter. —
Under studietiden i Uppsala lade O.
grunden till en ovanligt djupgående
lärdom. Han visade tidigt prov på stor
begåvning och framträdde bl. a. 1646
med tal på grekiska till drottning
Kristinas ära. Han utgav åtskilliga
skaldestycken och vältalighetsprov på
latin samt utarbetade i tabellform en
uppställning av Hugo Grotius’ "De
jure belli et pacis", 0:s mest
betydande verk (16S8). Hans ryktbaraste
insatser ligga på det administrativa
och politiska planet. O., som för
faderns förtjänster adlades 1654,
började s. å. sin bana i statstjänst som
aktuarie i Kansliet för att efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
