Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palmer, Ivar - Palmér, se även Palmær, s. 12 - Palmér, Johan - Palmfelt, ätt - 1. Palmfelt, Gustaf - 2. Palmfelt, August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Palmer 21 Palmfelt
Ivar Palmer,
samt i Frankrike och Belgien 1940.
Han har utgivit ett tiotal skrifter i
kirurgiska ämnen, bl. a. "Ön Injuries
to the Ligaments of the Knee Joint"
(1938, drsavh.). — Gift 1923 med
Ruth Dagny Bohlin. M. B.
Palmér, se även Palmaer, s. 12.
Palmér, J o h a n Magnusson,
språkman, f. 3 dec. 1883 i Stora
Har-rie skn, Malmöh. län. Föräldrar:
lantbrukaren Magnus Jonasson och Boel
Johnsdotter. — Efter mogenhetsex. i
Lund 1904 fortsatte P. sina studier
vid univ. där. Han blev fil. kand. 1907.
fil. lic. 1912 och fil. dr 1918 (disp’.
1917). Ären 1913—IS var lian lärare
vid Lunds privata elementarskola;
1917 utnämndes han till lektor vid
läroverket i Strängnäs, och 1921—48
var lian lektor i modersmålet och
engelska vid Folkskoleseminariet i Lund.
Han förordnades 1922 till docent i
nordiska språk i Lund och blev 1935 den
förste innehavaren av det
nyupprät-tade univ.-lektoratet i sv. språket där.
— Som forskare har P. särskilt ägnat
•sig åt reformationstidens svenska.
Hans undersökningar ge viktiga
bidrag till frågan om det nysv.
skriftspråkets grundvalar, och även i
diskussionen om översättaren av Nya
testamentet 1526 har lian gjort
beak-tansvärda inlägg. Bland hans skrifter
märkas "Studier över de starktoniga
vokalerna i 1500-talets svenska" (1917,
drsavh.), "De svagtoniga vokalerna i
Olavus Betris skrifter" (i Arkiv för
nordisk filologi, 38, 1922) och
"Undersökningar i Olavus Petris språk"
(1—4, 1934—42). År 1945 utgav
lian en utmärkt handbok i
språkriktighetsfrågor, "Språkutveckling ocli
språkvård". — Gift 1913 med Astrid
Margareta Norberg. G. Sj—n.
Palmfelt, ätt, härstammande från
skräddarmästaren i Stockholm Johan
Nilsson, som levde under 1600-talets
förra hälft. Dennes son Gustaf (f.
1646, † 1694), som var
statskommissarie, kallade sig Palm och adlades
1687 under namnet P. Hans två äldsta
söner, landshövdingen i Älvsb. län
Johan P. († 1739) ocli riksrådet Gustaf
P. (P. 1), upphöjdes 1731 i
friherr-ligt stånd; den förre introducerades
doclc aldrig, och den senares
friherr-liga ätt utdog med hans son,
överceremonimästaren friherre Gustaf Erik P.
(f. 1711, † 1758). En bror till Johan P.
ocli P. 1. reg.-kvartermästaren vid
artilleriet Magnus P. (f. 1690, † 1736),
blev far till majoren vid Savolaks
reg. Gustaf Fredrik P. (f. 1725, †
1772). En yngre son till denne var
generalmajoren August P. (P. 2). P.
2:s bror, Gustaf Carl P. (f. 1766, †
1856), kvarstannade liksom P. 2 i
Finland ocli blev överste i rysk tjänst.
Med hans sonsons son, Gustaf Hugo
Mauritz P. (f. 1864, dödförklarad
1911), utdog ätten på svärdssidan.
Den var efter 1809 icke representerad
i Sverige.
1. Palmfelt, Gustaf, friherre,
riksråd, f. 1680 i Stockholm, † 14 sept.
1744 därstädes. Föräldrar:
statskommissarien Gustaf Palm, adlad P., ocli
Maria Holm. — P. utnämndes till
krigsråd 1714 samt blev landshövding
i Blek. län 1729, i Skarab. län s. å. och
i Stockholms län 1733. Han blev
president i Kammarkollegium 1737 och
inträdde i rådet som riks- ocli
kansliråd 1742. År 1731 blev han friherre.
—• Som politiker räknades P. till
Arvid Horns anhängare, mössorna,
men intog inte någon mera deciderad
partiställning. Bedan 1731 invaldes
han i sekreta utskottet, där han
särskilt ägnade sig åt finansiella frågor.
Även vid 1734 års riksdag erhöll P.
säte och stämma i sekreta utskottet.
Under partistriderna före 1738 års
riksdag utgav han en broschyr, vari
lian gjorde sig till talesman för
enighet och samförstånd. Detta medförde
bl. a., att han av mössorna uppsattes
som kandidat till
lantmarskalksposten vid riksdagen; vid valet blev lian
emellertid utslagen av C. G. Tessin.
Även vid 1742—43 års riksdag
framfördes hans kandidatur vid
lantmarskalksvalet, denna gång av hattarna,
som därigenom hoppades kunna rädda
sin ställning. Denna spekulation
omintetgjordes visserligen, men som
medl. av sekreta utskottet blev P. en
av dem, som mest ivrade för att låta
nåd gå före rätt. Tack vare hans
medlande insats resulterade den beramade
anklagelseakten mot hattarnas
krigspolitik i ett förlikningsförslag, vilket
gav hattarna möjlighet att hålla sig
kvar vid makten. — P. framträdde
även som översättare av bl. a.
Vergilius’ ekloger och en del av dennes
Georgica. — Gift 1708 med
friherrinnan Anna Lovisin. L. Dt.
2. Palmfelt, August Fredrik,
arméofficer, ämbetsman, f. 4 sept. 1767
August Palmfelt, Gouache av D. Bossi 1795.
i S:t Michels skn och län, Finland, †
20 april 1S14 i Stockholm. Föräldrar:
majoren Gustaf Fredrik P. och
friherrinnan Anna Maria Ehrensvärd.
Brorsons son till P. 1. ■— P.
genomgick 1780—85 Haapaniemi krigsskola
samt blev 1782 fänrik vid Tavastehus
reg. och 1788 löjtnant vid Nylands
in-fanterireg. Vid krigsutbrottet sistn.
år blev P. adjutant hos G. M. Armfelt
ocli 1790 hos konungen. Tack vare
duglighet i tjänsten, kungatrohet ocli
släktförbindelser samt fördelaktigt
sätt och utseende gjorde lian en snabb
karriär. P. blev kapten vid
Södermanlands reg. 1789, överadjutant och
major i armén 1790 samt förste
kam-marpage och kammarjunkare hos
konungen 1791. Befordringarna
fortsatte även efter Gustav III:a död, och
P. blev 1795 generaladjutant av
flygeln ocli överstelöjtnant vid Åbo läns
reg. samt 1796 överste och chef för
reg., blott tjugunio år gammal. Följ.
år var lian vid ett tillfälle
tjänstgörande generaladjutant för armén. Han
Johan Palmér.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
