Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Persson, Carl - Persson, Christoffer - Persson, Daniel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Petersson 65 Petersson
Carl Persson i Stallerhult.
anslag i synnerhet till sjöförsvaret,
liksom han 1914 medverkade till den
nva härordningen. Då Andra K:s
högerelement 1912 samlades i
Lantmanna- och borgarepartiet, blev P.
dettas ordf., i vilken egenskap han
dock redan efter ett år efterträddes av
Arvid Lindman. — Vid sidan av
statsutskottet tillhörde P. även ett
flertal särskilda utskott, bl. a.
försvarsutskotten 1901 och 1914
(B-riks-dagen), unionsutskottet 1905 samt
läroverksutskottet 1904, där P. som v.
ordf. i hög grad bidrog till
utformandet av den nya läroverksstadgan.
Ären 1907—14 var ban led. av
talmanskonferensen. Under P:s sista
riksdagstid absorberades hans krafter
nästan helt av de talrika utredningar,
vari ban deltog som sakkunnig, bl. a.
försvarsberedningarna 1911—14,
civilkommissionen 1908—15 (v. ordf.)
samt ett flertal pensions- och
löneregleringskommittéer. — Ehuru P. inte
var någon framstående talare, var ban
alltid en av Andra K:s ivrigast
avlyssnade debattörer. Självständighet,
kunskapsrikedom och
samvetsgrann-bet voro framför allt de egenskaper,
som betingade hans ställning. Medan
han under sin tidigare
riksdagsmannabana ofta demonstrerade sitt oberoende
av partibanden, utvecklades lian
senare till en pålitligt konservativ
parti-medl., därvid troligen påverkad av sin
med tiden allt intimare vänskap med
liögerledaren Arvid Lindman.
Blygsam i sitt uppträdande ocli
ringaktande allt prål framstod P. alltjämt som
en värdig efterföljare till 1800-talets
frejdade lantmannaledare. — Gift
1S71 med Anna Andersdotter. S. Sw.
Persson, Christoffer,
allmogeskald, f. 21 febr. 1844 i Bjärshögs
skn, Malmöh. län, † 12 dec. 1901 i
Södra Sallerups skn, samma län.
Föräldrar: folkskolläraren och
urmakaren Per Nilsson och Hanna
Henriksdotter. — Efter att som sextonåring
ha kommit i skräddarlära hade S.
anställning hos olika mästare. Hans
klipskhet som grötrimmare upptäcktes
tidigt, och snart blev han ivrigt anlitad
för avfattande av bröllops-, barndops-
och begravningsverser, kärleksbrev
o. dyl. Vid inemot trettio års ålder
övergick han till en vagabonderande
tillvaro, vandrande mellan byar och
städer Skåne runt, stundom
arbetande några dagar eller veckor i en gård,
alltid frikostigt ströende rim och
historier omkring sig. På ryggen bar
lian en blåmålad trälåda (nu i
Kulturhistoriska museet i Lund), vari
han hade ett litet varulager, med
vilket ban drev gårdfarihandel. Hans
poetiska produktion, som blott till en
ringa del upptecknats, gjorde honom
ytterligt populär i bela landskapet;
den är vanligen naiv och troskyldig,
stundom en smula satirisk, ocli består
av naturlyrik, sentimentalt-religiösa
livsbetraktelser, småkomiska
karakteristiker av människor och husdjur
i gårdar lian besökt m. m. Själv gav
sig P. namnet Södrens skald, och det
var under detta ban vann sin vidaste
berömmelse. — Ogift. — Litt.: Elin
Johansson, "Södrens skald" (1928;
innehåller även ett urval av P:s
dikter). U.D.
Persson, Daniel, i Tällberg,
lantbrukare, politiker, f. 10 mars 1850
i Laknäs by, Leksands skn, Kopparb.
län, ‡ 24 maj 191S i Tällberg i samma
skn. Föräldrar: häradsdomaren Kus
Per Persson och Ingeborgs Anna
Persdotter. ■—- P. innehade en gård i
Tällberg, med vilken han även
förenade en lanthandel, och var därjämte
mycket verksam som
auktionsförrät-tare, skogshandlare, privatadvokat
och kommunalman. Även under sin
riksdagsmannatid följde lian i detalj
hemsocknens kommunala
angelägenheter, och från 1882 till sin död var
ban nämndeman där. I landstinget var
ban led. från 1907, v. ordf. 1910—11
och ordf. 1912—18. P. hade redan
vid vårvalet 1887 i tävlan med Liss
Olof Larsson vunnit pluralitet bland
väljarna men förhindrades då på
grund av valsedelskasseringar att
deltaga i riksdagen. Han segrade ånvo
1890 och tillhörde därefter Andra K.
till sin död. Han slöt sig till Gamla
lantmannapartiet men utträdde vid
partisammanslagningen 1895 och gick
därefter som vilde till 1900, då ban
deltog i bildandet av Liberala
samlingspartiet ocli invaldes i dettas
förtroenderåd. Tidigt bemärkt, som
humoristisk och slagfärdig debattör
gjorde ban sig känd som radikal
spar-samhetsvän och anhängare av en
ganska avancerad socialpolitik; i
nykterhetsfrågan var han förbudsvän.
Efter att 1900—09 ha tillhört
statsutskottet var lian 1910—11 v. ordf.
och 1912—15 ordf. i
jordbruksutskottet, där lian gjorde en
uppmärksammad insats som förespråkare för
egnahems- och småbrukarrörelsen och
5 Svenska män ocli kvinnor VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
