Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Petri, Alma - 2. Petri, Laura - 1. Petrini, Edvard - 2. Petrini, Henrik - 3. Petrini, Märtha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Petrus Erici
99
Petrus Jonæ Angermannus
Alma Petri.
(lan som ung liade hon fattat intresse
for Frälsningsarméns arbete, och 1897
lämnade hon sin lärartjänst och blev
frälsningskadett i Stockholm; 1S99
blev hon kapten och 1922
överstelöjtnant. Sin största insats i
Frälsningsarmén gjorde P. genom sin
insamlingsverksamhet, vilken möjliggjorde
inrättandet av ett flertal slum- ocli
räddningshem. Hon förestod
Frälsningsarméns kvinnliga sociala
verksamhet 1920—27 och var red. för Ljus
i Mörker från dess grundande 1899.
— År 1933 utgav Laura P. (P. 2)
"Alma Petris minnesbok", en samling
uppsatser, memoaranteckningar m. m.
av P. jämte en inledning av utgivaren.
— Ogift. K. E. L.
2. Petri, Ingrid Laura Hildur,
frälsningsofficer, författarinna, f. 7
juli 1879 i Halmstad. Syster till P. 1.
— P. avlade mogenhetsex. 1898 i
Halmstad. År 1902 följde hon sin äldre
systers exempel och anslöt sig till
Frälsningsarmén, där hon spec.
ägnade sig åt det kvinnliga sociala
arbetet och 1904—13 förestod
räddningshemmet vid Grev Turegatan i
Stockholm. Sjuk och överansträngd
måste hon dock sluta därmed. År 1916
utträdde hon ur Frälsningsarmén,
upptog univ.-studier samt blev 1919
fil. kand. i Göteborg och 1920 fil.
lic. i Lund, där hon följ. år
disputerade på avh. "Frälsningsarmén.
Religionsvetenskaplig undersökning".
Efter fortsatta studier i Tiibingen
1921—22 oeh i England 1922 oeh 1925
återkom hon sistn. år till Lund, där
hon s. å. erhöll fil. drsgrad på avli.
"Catherine Booth och salvationismen
i belysning av religiösa
frändskaps-och antagonistförhållanden" (1925).
P. liar därefter fortsatt sitt
förf.-skap, som närmast rört
Frälsningsarmén. Hon har skrivit en rad
biografier över märkliga religiösa
gestalter, ss. "Hanna Cordelia Ouchterlony.
Banbrytare för frälsningsarmén i
Skandinavien" (1924), "John
Wesley" (1928) och "Baronessan. En kort
teckning av Emma Leijonhielms liv"
(1937) samt utgivit "Alma Petris
minnesbok" (1933). Dessutom har hon
gjort orädda och uppriktiga sociala
och psykologiska studier från sitt
arbete i slummen, delvis i skönlitterär
form ss. i romanen "Mor och dotter"
(1935). Därutöver förtjäna nämnas
de kyrkohistoriska studierna "Min
katolska bukett" (1932) och
reseskildringen "På heliga vägar" (1931).
— Ogift, T. M.
1. Petrini, Edvard, psykolog, f.
30 sept. 1856 i Falun, † 7 maj 1922 i
Uppsala. Föräldrar: handlanden
Henrik Edvard P. och Anna Catharina
Lindström. — P. avlade
mogenhetsex. i Stockholm 1874 och blev
efter studier i Uppsala fil. kand. 1S78,
fil. lic. 1889 samt fil. dr s. å. på
avh. "Framställning och kritik af
Zimmermanns lära om de -allmänna
ästetiska formerna" (1889). S. å.
erhöll ban i Uppsala en docentur i
estetik, som han 1900 utbytte mot
docentur i teoretisk filosofi. År 1920 erhöll
han prof:s namn. P., som 1901
studerade psykologi under W. Wundt vid
Inst. för experimentell psykologi i
Leipzig, utgav ett antal psykologiska
skrifter, bl. a. "Alfred Lehmanns teori
om känslans förhållande till
förnimmelsen kritiskt belyst" (1900) och
"Psykologiska dogmer" (1907). — P.
är även känd som uppfinnare, bl. a.
av ett originellt fortskaffningsmedel,
takypoden, en maskin på hjul, vilken
fästes vid fötterna och framdrives
genom trampning. — Gift 1909 med
Ebba Katarina Traung. A. W.
2. Petrini, Henrik, skolman,
skriftställare, f. 15 april 1863 i Falun.
Bror till P. 1. — Efter mogenhetsex.
i Falun 1880 blev P. fil. kand. 1885,
fil. lic. 1889 oeh fil. dr 1890, allt i
Uppsala. Åren 1892—1901 var lian
Henrik Petrini.
docent i mekanik vid Uppsala univ.
ocli 1901—28 lektor i matematik och
fysik, först i Växjö, därpå från 1914
vid Norra realläroverket i Stockholm.
— P. är en utomordentligt flitig och
mångsidig skriftställare. Under sina
docentår utgav han en mängd
vetenskapliga ocli populära skrifter i
matematik ocli mekanik, särskilt
potentialteori. Även i fortsättningen var
lian verksam inom detta område, men
lian gjorde sig nu känd framför allt
ss. en ivrig deltagare i den
pedagogiska och religiösa debatten. Hans
första skrift i religionsfrågor var
uppsatsen "Katekesen, en
granskning" (i Skolan 1902), vari
katekesens kristna äkthet och pedagogiska
lämplighet förnekades. Uppsatsen
drog in P. i en hetsig polemik, och de
följ. årtiondena utgav han en lång rad
skrifter med en allt skarpare kritik
av kyrkan, dess lära och ställning i
samhället, t. ex. "Prästerna och
religionsundervisningen" (1913),
"Religionsbrott och vttrandefrihet" (s. å.),
"Katekesreformen" (1917),
"Kyrkans oskadliggörande" (1918) ocli
"Kristendomens bankrutt" (1922). P.
ägnade sig denna tid också åt
religionshistoriska studier, vilkas
resultat han framlade bl. a. i "Kristnad
hedendom" (1913) och i ett antal
småskrifter i studentfören. Verdandis
serie. — P:s författarskap har även
behandlat sociala och allmänt
pedagogiska ämnen. Under senare tid liar
han framför allt propagerat för en
radikalt ljudenlig stavning. — Gift
1902 med fil. dr Gulli P. f. Rossander
(P. 4). U.D.
3. Petrini, Märtha Christina,
operasångerska (koloratursopran), f.
IS aug. 1866 i Falun, † 2 juli 1932 på
Höstsol, Täby skn, Stockholms län.
Syster till P. 1 och P. 2. — P.
studerade sång vid Musikkonservatoriet
1883—87, för S.-Y. Bax i Paris 1887
Laura Petri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
