Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pettersson, Jakob - Pettersson, Knut - Pettersson, Olof - Pettersson, Otto, kemist, hydrograf, se s. 112 - Pettersson, Sten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pettersson
10S
Pettersson
Jakob Pettersson.
cialreformatoriskt betonade
liberalism, vilken utgick från Adolf Hedin
och nådde mognad under de första
decennierna av 1900-talet. Bland hans
egna socialpolitiska initiativ märkas
förslag om internering av
alkoholister, om arvsrättens utsträckning till
utomäktenskapliga barn samt om
hyresmarknadens reglering under första
världskriget. P. var led. av
lagutskottet 1908—15 och 1918 A (ordf.
1914 A och 1918 A) och efter
utskottets delning ordf. i första
lagutskottet 1919 A samt 1920—24; vid
urtiman 1919 var han ordf. i
arbetstidsutskottet. Han liar medverkat i en
mångfald utredningar, däribland
nykterhetskommittén 1911—20, samt var
ordf. för rättshjälpssakkunniga 1916
—18, gruvlagstiftningssakkunniga
1920—23,
kommunalförvaltningssakkunniga 1928—29 m. fi. Vid Liberala
samlingspartiets sprängning 1923 slöt
sig P., trots att han själv var
absolutist och utpräglad nykterhetsvän, till
Sveriges liberala parti, vilket
medförde, att lian följ. år miste sitt
riksdagsmandat. Han återvände till
politiken som chef för Socialdep. i den
första Ekmanska ministären 1926—
28 och intog i synnerhet sistn. år en
utsatt ställning som målsman för de
kollektivavtalslagar, vilka då
genomfördes under hårt motstånd från det
socialdemokratiska partiet. — P. var
1908—13 led. av landstinget. Åren
1923—26 och 1928—37 var han ordf.
i Statens bostadsnämnd samt 1925—
26 ocli 1929—34 förlikningsman i
första distriktet. Han promoverades
1927 till jur. hedersdr i Uppsala och
erhöll 1946 Illis quorum. Bland av P.
utgivna skrifter märkas ’"Försumliga
försörjare ocli deras behandling enligt
engelsk rätt" (1911) och "De utom
äktenskapet födda barnens rättsliga
ställning" (s. å.). — Gift 1896 med
Ebba Thulstrup. — Söner till P. äro
skådespelaren vid Göteborgs
stadsteater Karl-Magnus Thulstrup (f.
1903) och fil. "lic. Åke Thulstrup
(bd 7). S. Sw.
Pettersson, Knut Valdemar,
tecknare, grafiker, målare, f. 27 febr. 1906
i Stockholm. Föräldrar: arbetaren
Carl Vilhelm P. och Ingeborg Waxell.
— Efter att ha genomgått folkskola i
Stockholm studerade P. vid Tekn.
skolan 1923, vid Figge Fredrikssons
målarskola 1927—28 ocli vid Otte
Skölds målarskola 1929. Han besökte
1937 Konstakad:s etsningsskola, där
E. Jolianson-Thor och H. Sallberg
voro hans lärare. Vid utställningen
"Unga tecknare" 1940 på Nat. mus.
erövrade P. första pris och därmed
årets Maria
Leander-Engström-sti-pendium. Han tillhör
konstnärsgruppen "De Unga". — P:s
blyertsteckningar med vardagsmotiv eller
porträtt av barn och åldringar
kännetecknas av en kärv, inträngande
naturalism. Som grafiker använder han
helst torrnålsraderingen. — P. är
repr. med teckningar i Nat, mus.,
Eskilstuna och Västerås mus. — Gift
1938 med Alice Timmerman. R. S.
Pettersson, Olof Petter,
folkskollärare, folklivsforskare, f. 11 dec. 1859
i Lövnäs by, Vilhelmina skn, Västerb.
län, † 5 juli 1944 i Västerhiske, Umeå
landsförs. Föräldrar: hemmansägaren
Per Isak Ersson och Anna Kristina
Olsdotter. — P. genomgick 1883—85
Folkskoleseminariet i Härnösand och
tjänstgjorde sedan under tio år i
Säbrå, varefter han 1895—1916 var
lärare vid Skytteanska
lappfolkskolan i Tärna. — Under studietiden i
Härnösand kom P. genom «T.
Nordlanders inflytande att intressera sig för
dialekt- och folkminnesuppteckning
och lärde sig använda
landsmålsalfabetet, Bedan vid denna tid gjorde han
en del folklivsforskningar i sin
födelsebygd, av vilka "Lapparnas
som-marlif" trycktes i "Nyare bidrag till
Olof Pettersson.
kännedom om de svenska landsmålen
och svenskt folklif" (7:5, 1888).
Under vistelsen i Tärna fick han tillfälle
att samla uppgifter om lapska
traditioner. Resultaten finnas till största
delen i "Kristofer Sjulssons minnen",
ett stort manuskript i två folioband,
som överlämnats till Nord. mus. Det
var dock först efter pensioneringen
1916 och under uppmuntran av
Herman Geijer, som P. helt kom att ägna
sig åt sina forskningar. År 1925
fullbordade lian sin stora "Ordbok över
Vilhelminamålet", som liksom de i
det följande nämnda manuskripten nu
tillhör Uppsala landsmåls- och
folkminnesarkiv. Orden ha kommenterats
med rikhaltiga sakförklaringar,
vilket ger ordboken ett stort etnologiskt
värde. Dessutom föreligger ett stort
manuskript "Sagor och sägner från
Åsele lappmark", varav en del blivit
tryckt i det av Gustav Adolfs akad.
utgivna verket "Svenska sagor och
sägner" (9, 1945). Det största av I’:s
verk är dock samlingen av
bebyggelsetraditioner från hemsocknen, av
vilket nu tre delar under titeln "Gamla
byar i Vilhelmina" utgivits av H.
Geijer och K.-H. Dalilstedt i
"Etnologiska källskrifter" (1: 1—3, 1942—
46). I sitt slag är det ett av de
märkligaste ocli värdefullaste arbeten, som
författats i vårt land. Det är en
skildring av kolonisationen av Åsele
lappmark på grundval av de muntliga
traditionerna men kompletterade med
det källmaterial, som föreligger i
by-papperen och kyrkoarkivens
handlingar samt andra officiella dokument,
På grund av att dessa trakter
bebyggts och uppodlats i relativt sen
tid, ha traditionerna därom levat kvar
med stor exakthet ända till vår tid.
Med sin enkla och kärva stil framstår
P:s verk som ett gripande epos. —
Gift 1S90 med Marta Mathilda
Nordqvist. — Litt,: H. Geijer och S.
Liljeblad, "Lapplandsforskaren O. P. P."
(i Rig 1935). T. M.
Pettersson, Otto, kemist,
hydro-graf, se s. 112.
Pettersson, Sten Karl Leopold,
idrottsman, f. 11 sept. 1902 i
Stockholm. Föräldrar: bokbinderiarbetaren
Karl Johan P. och Sigrid Josefina
Fredriksson. — P. var anställd i
Skandinaviska banken som
kontorsbud 1916—20 och som extra
vaktmästare 1920—26 samt i Ströms
herreki-pering i Stockholm 1926—30. Sedan
sistn. år är han avd.-chef i Torells
herrekipering i Stockholm. — P. slog
igenom som häcklöpare 1923, då ban
vann sv. mästerskapet på 110 m. Vid
Olympiska spelen i Paris 1924
erövrade lian tredje pris på samma distans
och vid Olympiaden i Amsterdam 1928
blev han fyra på 400 m häck samt till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
