Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Phalén, Adolf - Philip, se även Filip, bd 2 s. 517 - Philip, släkt - Philippus Ragvaldi - Philipson, se även Filipsson, Philipsson - Philipson, Edvard, ämbetsman, diplomat, se Ehrenstéen, bd 2 s. 327 - Philipson, Lorens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Philipson
122
Philipson
filosoferna drivits till dem genom
dolda motsägelser i sina
grundbegrepp. Filosofins historia tedde sig
för P. i viss mån som en
motsägelsernas självutveckling. Att spåra denna
utveckling är att använda den
"dialektiska" metoden. — För filosofins
utveckling i Sverige har P. haft en
avgörande betydelse. Jämte
Hägerström är P. skaparen av den moderna
s. k. uppsalafilosofin, som på
1920-och 30-talen spelade en dominerande
roll i sv. filosofi. Medan Hägerströms
värdeteori bestämt
uppsalafilosofernas tänkande i frågor om moral och
rätt, liar P:s kritik av subjektivismen
präglat deras kunskapsteoretiska
tänkande. Genom den först av P.
formulerade fordran, att filosofin skall vara
logisk analys, har han visat sv.
filosofi en fruktbar väg bort. från det
metafysiska systembyggandet och den
problemlösa liistorismen. P:s sakliga
temperament liar i hög grad bidragit
till den sv. filosofins allmänna
till-nvktring, som på senare tid kunnat
märkas. P:s begreppsanalytiska
program ocli även en rad av lians
särskilda teorier visa en intressant
överensstämmelse med de två mest
betydande riktningarna i samtida
internationell filosofi, de s. k.
Cambridge-och Wienerskolorna. Trots sitt stora
skarpsinne och sin medvetna strävan
efter logisk exakthet var P. dock i
mycket en logisk amatör, och flertalet
av lians egna logiska analyser torde
icke utan mycket ingående
preciseringar kunna stå sig inför den
moderna logikens stränga forum. Ehuru P.
inom sv. filosofi betytt ett kraftigt
framsteg, kom lian, som de flesta sv.
filosofer, internationellt sett för sent.
En verkningsfull kritik av
subjektivismen hade sålunda redan 1902
framställts av den engelske
Cambridge-filosofen G. E. Moore, och det
begreppsanalytiska programmet
formulerades ungefär samtidigt långt
klarare av Moore än någonsin av P.
Under 1920- ocli 30-talen var P., liksom
sin kollega Hägerström, ett ofta
förekommande namn i den allmänna sv.
kulturdebatten. Själv var lian dock
knappast intresserad av vad
mottagande hans teorier kunde få utanför
fackfilosofernas krets. Icke blott på
grund av innehållets svårighetsgrad
utan också på grund av den tunga
stilen ocli den oöverskådliga
dispositionen äro P:s skrifter mycket
svårtillgängliga, oeh de torde ha lästs av
få andra än hans direkta lärjungar.
Han var en utpräglad
forskarperson-lighet, lios vilken det intellektuellt
filosofiska intresset dominerade.
Filosofin var för honom en
specialvetenskap med samma rätt som andra
specialvetenskaper att lösa sina problem
utan hänsyn till känslomässiga
utom-vetenskapliga krav. — Som
akademisk lärare var P. klar, saklig, en
smula torr. På föreläsningarna läste
lian alltid upp ett noggrant
utarbetat, nästan tryckfärdigt manuskript,
till vilket han då och då kunde göra
något fritt tillägg. Föreläsningarnas
största värde låg väl i de ofta
välgörande distinktionerna "å ena sidan . . .
å andra sidan", som beledsagades av
den för P. typiska gesten, en enkel
rörelse först med ena och sedan med
andra handen ut i rummet från
katedern. På seminarieövningarna
uppläste alltid först en elev ett referat av
något filosofiskt arbete, varpå P.
ledde en kritik av det refererade.
Pedagogiskt var P:s undervisning
såtillvida inte alldeles lyckad, som den
låg på ett alltför högt plan för de
flesta studerande. — Gift 1909 med
Elsa Margareta Wåhlin. — Litt.:
"A. P. in memoriam" (1937); G.
Oxenstierna, "Vad är Uppsala-filosofien ?"
(1938). A. W.
Philip, se även Filip, bd 2 s. 517.
Philip, släkt, härstammande från
Bützow i Mecklenburg-Schwerin. Den
äldste med visshet kände stamfadern
var Isak ben Jischak († 1814 i
Karlskrona). Släktnamnet P. antogs av
lians fyra söner Aaron, Emanuel,
Joseph ocli Fabian, vilka vid slutet av
1770-talet bosatte sig i Karlskrona.
Den äldste av dessa, Aaron P. (f. 1751,
† 1835), flyttade i början av
1800-talet till Hamburg. Stamfaderns
tredje son, handlanden i Karlskrona
Joseph P. (f. 1760, † 1840), blev
farfars far till Edvard P. (f. 1870), med
vilken denna släktgren flyttade till
Förenta staterna. Stamfaderns vngste
son Fabian P. (f. 1761, †
1834)’inrättade 1785 i Lyckeby i Blekinge en
segelduksfabrik, vilken var av
betydelse bl. a. för flottan. Fabian P.
inlade stora förtjänster om
fattigvården i Karlskrona oeh erhöll —
troligen den förste jude i Sverige —
medaljen Illis quoriim 1816. — Från
stamfadern Isaks andre son,
handlanden i Karlskrona Emanuel P. (f. 1759,
† 1829), härstamma alla i Sverige nu
levande medl. av släkten. En äldre
son till denne. Samuel Emanuel P. (f.
1792, † 1874), ombud för Stockholms
och Göteborgs köpmannafören. i
Karlskrona, blev far till grosshandlaren i
Stockholm Iosepli P. (f. 1843, † 1906).
Bland dennes barn märkas a) läkaren
i Norrköping med. lic. Sven Samuel
P. (f. 1867, † 1941), far till
driftsingenjören vid Holmens bruks &
fabriks ab. i Norrköping, civilingenjören
Sven Olof P. (f. 1S98), b)
civilingenjören Gösta Salomon P. (f. 1S72), far
till ingenjören vid
Krigsmaterielver-ket Svante Levertin P. (f. 1906), c)
civilingenjören, assistenten i
matematik vid Tekn. högskolan Erik Ioseph
P. (f. 1881), föreståndare för
Stockholms arbetarefören:s
föreläsnings-anstalt 1926—38 och Tekn.
högskolans sekr. 1917—46, samt d) förste
amanuensen vid Vet. akad:s bibi.
Greta Miriam P. (f. 1885). — En
yngre son till Emanuel P. var
bankiren i Göteborg Moritz Emanuel P. (f.
1800, † 1S82). Bland dennes söner
märkas a) skeppsredaren, persiske
generalkonsuln i Göteborg Anton
Ludvig P. (f. 1835, † 1907), far till
grosshandlaren, chefen för
speditionsfirman L. & R. Philip i Göteborg Charles
Ludvig P. (f. 1871). ocli b)
köpmannen i Göteborg Emil P. (f. 1S46, †
1937). Dennes äldste son, ingenjören
Axel Levin P. (f. 1881, † 1939),
grundade 1920 ab. Ingenjörfirman Axel
Philip i Stockholm.
Philippus Ragvald|, kansler,
de-kan, f. senast omkr. 1290, † i början
av 1330-talet. Son till Ragvald Puke.
Om P:s ätt se Puke. — År 1312
nämnes P. som kanik i Linköping. Under
de närmast följ. nio åren synes lian
ha vistats utomlands, av allt att döma
i Frankrike oeh mest i Paris, där han
dels omliänderhade affärer för
domkapitlets i Linköping räkning ocli dels
bedrev omfattande studier vid det
berömda univ. Sedan P. förvärvat jur.
drsgrad 1321, återvände han till
Sverige och blev dekan i
Linköpingskapitlet. Strax efter hemkomsten blev ban
kansler i förmyndarregeringen för
Magnus Eriksson, i vilken ban
kvarstod till sin död. Som kansler tycks
P. ha spelat en icke obetydlig roll.
Han deltog i rådsaristokratins kamp
mot den maktlystna hertiginnan
Ingeborg, konung Magnus’ moder. Det har
antagits, att P. under sin kanslerstid
liade sig anförtrodd den unge
konungens uppfostran. Med anledning därav
liar man velat tillskriva P.
författarskapet till den ryktbara skriften "Um
Styrilsi Kununga ok Höffiinga" (tr.
första gången 1634), en bearbetning
av en uppfostringslära för Filip den
sköne i Frankrike. — Litt.: H. Schück,
"Konungastyrelsensförfattare"
(Samlaren 190S). S. O. S.
Philipson, se även Filipsson,
Phi-lipsson.
Philipson, Edvard, ämbetsman,
diplomat, se Ehrenstéen, bd 2 s. 327.
Philipson (Philipsen), Lorens
Miinter, läkare, publicist, f. 17 mars
1765 i Ystad, † 3 nov. 1851 i
Stockholm. Föräldrar: handlanden och
rådmannen Jonas Vilhelm Philipsen och
Margareta Miinter. — P., som 1782
blev student i Lund, förordnades 1789
till sjukhusläkare i Karlskrona samt
blev 1791 med. dr och docent i Lund
efter att ha speciminerat på en avh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
