Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Piehl, Karl - Pihl, Aurore - Pihl, Axel - Pihl, Carin - Pihl, Isidor - Pihl, Petter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pihl
125
Pihl
I" (1882) och "Inseriptions
hiéro-glyphiques" (tre serier 1884—1902)
dokumenterade sig P. som en av sin
tids mest framstående kännare av
egyptiska texter, framför allt från
grekisk-romersk tid. På det
grammatiska och lexikaliska området
lämnade P. många värdefulla bidrag, och
ban gjorde en synnerligen
förtjänstfull insats genom att publicera och
bearbeta ett stort antal texter från
Egypten och olika europeiska museer.
Under sina resor samlade P. en mängd
egyptiska fornsaker, som lian skänkte
till Victoriamus., för vilket ban som
clief utförde ett energiskt ocli
framgångsrikt arbete. På grund av sitt
häftiga temperament råkade P.
särskilt på senare år i vetenskapliga
konflikter med andra forskare i
ämnet och tog livlig del i den strid, som
uppstod mellan de egyptologiska
skolorna i Frankrike och Tyskland. P.
var en god föreläsare och
entusiasmerande lärare och skapade en erkänd
ställning åt egyptologin i Sverige. År
1896 startade ban tidskr. Sphinx, som
under lians ledning intog en
framskjuten plats bland facktidskr. i
egyptologi. Han utgav även de
populärvetenskapliga skrifterna "Från
Nilens stränder" (1S95) och "Bilder från
Egypten" (1S96). — Gift 1885 med
Hedvig Aurora Margareta Höglund.
T. S.-Sgh.
Pihl, Aurore Maria,
skolföreståndarinna, f. 24 sept. 1850 i
Hällestads skn. östergötl. län, † 26 april
1938 i Norrköping. Föräldrar:
kronolänsmannen Per Johan P. och Aurora
Ulrika André. — P. erhöll
undervisning i hemmet ocli bedrev dessutom
studier på egen hand. Efter någon tid
som guvernant genomgick hon 1877—
80 Högre lärarinneseminariet i
Stockholm. Tills, med sin studiekamrat
Gerda von Friesen startade lion sistn.
år Norrköpings nva läroverk för
flickor, och 1897 övertog hon ensam
ledningen av flickskolan, som 1903 blev
ab. under namnet Norrköpings norra
läroverk för flickor. P. kvarstod som
föreståndarinna till 1916, då hon
pensionerades ocli bosatte sig i Åsbo
skn, Östergötland. Från 1929 till sin
död bodde lion i Norrköping. — Under
P:s energiska och av varm religiositet
präglade ledning blev Norrköpings
norra läroverk för flickor (från 1939
Norrköpings kommunala flickskola)
en högt ansedd läroanstalt med goda
lärarkrafter. P. var en av pionjärerna
för kvinnorörelsen i Norrköping. Hon
var bl. a. med bland initiativtagarna
till en 1’östrättsfören. där samt var
ombud för Fredrika-Bremer-förb. —
Ogift. Abg.
Pihl, Axel Gustaf, trädgårdsman,
f. 12 maj 1S38 i Stockholm, f 11 jan.
Axel Pihl.
1927 på Rosendal därstädes.
Föräldrar: komministern Johan Gustaf P.
och Sophia Wilhelmina Engström. —
Efter läroverksstudier i Stockholm
var P. elev vid Haga trädgård i Solna
1854—55 samt studerade i England,
bl. a. vid Kew Gardens i London, 1855
—59 och i Hamburg 1859. Han var
verksam vid Lantbruksakad:s
träd-gårdsavd. vid Experimentalfältet i
Stockholm 1S60—63. Sistn. år blev
lian lärare vid Sv. trädgårdsfören:s
elevskola ocli trädgård vid Rosendal;
från 1S73 till fören:s upplösning 1911
var han även föreståndare där (med
dir:s titel). Under P:s tid
utexaminerades nära sexhundra
trädgårdsmästare från den ansedda skolan vid
Rosendal. Hans författarskap inom
hor-tikulturens område inrymmer bl. a.
det förtjänstfulla arbetet ’"Handbok i
svenska trädgårdsskötseln" (1—8,
1872—84, tills, med E. Lindgren och
G. Löwegren; alla delar i nva uppl.)
samt planschverket "Svenska
fruktsorter" (1889—1912, tills, med J.
Eriksson). P. publicerade därjämte
talrika uppsatser och artiklar i
fackpressen särskilt rörande fruktodling
och dendrologi. Han medarbetade i
många år i Tidn. för trädgårdsodlare,
var medred. där 1873—75 och i
Trädgården 1906—14 samt utgav tills, med
J. Eriksson den av dem grundade Sv.
trädgårdsfören:s tidskr. 1878—1905.
Dessutom bör nämnas hans historik
"Berättelse öfver Svenska
trädgårdsföreningens verksamhet åren 1832—
1911" (1913). År 1900 deltog ban i
stiftandet av Sveriges pomologiska
fören., där lian var styr.-led. 1900—
12 och därunder v. ordf. 1907—OS.
Han blev led. av Lantbruksakad. 1900
och var ordf. i Stockholms
gartner-sällskap 1905—15. — Gift 1) 1866
med Johanna Olivia Öhman, † 1879;
2) 1880 med hennes syster Gerda
Alexandra öhman. S. L.
Pihl, Maria Catharina [Carin),
språkforskare, f. 25 okt. 1886 i
Stockholm. Föräldrar: bankkamrern Edwin
P. och Fredrika Lyth. — P.
utexaminerades 1905 från Anna Sandströms
högre lärarinneseminarium samt var
lärarinna i Falkenberg 1906—09 och
i Stockholm 1909—10. Efter
student-ex. i Stockholm 1911 studerade hon i
Uppsala, där lion blev fil. mag. 1914,
fil. lic. 1922 och fil. dr 1924. Efter
ytterligare lärartjänstgöring, bl. a. i
Falun 1915—18, var hon 1924—29
lektor vid Luleå folkskoleseminarium
samt 1929—32 ämneslärarinna och
1932—36 adjunkt, vid Högre allm.
läroverket för flickor i Stockholm.
Sedan sistn. år är lion lektor i
modersmålet och tyska vid Bromma läroverk.
Sedan 1930 är hon docent i nordiska
språk vid Stockholms högskola, — P.
är en framstående kännare av
Norrbottens dialekter och liar utgivit
drs-avh. "överkalixmålet" (1, 1924). Hon
har även utfört ortnamnsgranskning
i Norrbotten åt Rikets allm. kartverk
1925—31 samt företagit studieresor
till ett flertal europeiska länder. Hon
erhöll Illis quorum 1948. — Ogift.
G. Sj—n.
Pihl, Carl Arvid Isidor,
bergsingenjör, bruksman, f. 16 sept. 1883
i Hällefors, Örebro län. † 16 aug.
1945 i Stockholm. Föräldrar:
musikdirektören Carl P. ocli Mimmi
Andersson. — P. avlade mogenhetsex. i
Karlstad 1902 och avgångsex. från
Tekn. högskolan i Stockholm 1907.
Efter fem års praktik vid martin- ocli
valsverk i Förenta staterna var lian
valsverksingenjör vid Domnarvets
järnverk 1912—23 och valsverkschef
där 1923—29 samt disponent och
verkst. dir. i Kohlswa jernverks ab.
och Guldsmedshytte ab. 1929—35.
Från sistn. år bedrev ban
konsulterande ingenjörsverksamhet och
agenturrörelse i Stockholm. — P. var en
framstående valsverksexpert, ofta
anlitad vid anläggningar i Sverige,
Norge och Finland; hans
betydelsefullaste arbete var planeringen ocli
uppförandet av valsverken vid Imatra
järnverk i s.-ö. Finland (1936—43).
Åren 1926—31 var han led. av
Jernkontorets tekn. råd. Han tillhörde styr.
för flera företag och var bl. a.
stvr.-ordf. i Köpings skeppsmäkleri ab.
1932—35. Han publicerade flera
uppsatser i tekn. ämnen, bl. a. en
utförlig framställning av utländsk, spec.
amerikansk, valsverkspraxis (i
Jernkontorets annaler 1927). — Gift 1914
med Greta Söderling. U. D.
Pihl, Petter, jurist, politiker, f.
15 sept. 1704 i Hälsingborg, † 3 juli
1759 därstädes. Föräldrar:
handlanden Peter P. och Anna Margareta
Holst. — P. genomgick Hälsingborgs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
