Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pippingsköld, Joseph - Pira, släkt - 1. Pira, Fredrik - 2. Pira, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pira
133
Pira
blev P. fältmedikus vid fältlasaretten
i och omkring Helsingfors, och följ.
år utnämndes han till e. o. prof. i
anatomi, kirurgi och obstetrik vid
Åbo akad. Samtidigt blev han biträde
vid arméns medicinalexpeditioner. År
1791 bosatte ban sig definitivt i Åbo,
där lian med stor skicklighet utövade
läkarpraktik, varjämte lian 1793—•
1812 liade det kirurgiska
överinseendet vid Åbo länslasarett. År 1S12 blev
lian vid Åbo akad. prof. i kirurgi ocli
obstetrik samt 1814 rektor. P. kan
sägas vara den, som på allvar infört
kirurgisk undervisning vid Åbo akad.
Hans skrifter behandla praktiskt
medicinska spörsmål. På svenska och
finska utgav han broschyren
"Beskrifning på hedemossans och
renmossans beredning till sund ocli
väl-smakelig föda" (179S). Ett intresserat
arbete utförde lian för vaccinationens
utbredning i Finland, bl. a. genom
erbjudande i Åbo Tidningar (från
1802) om kostnadsfri vaccinering. P.
medverkade 1797 vid bildandet av
Finska hushållningssällskapet ocli var
1S07 dess ordf. Han blev led. av Vet.
akad. 1804. Efter att 1810, sedan
Finland förenats med Ryssland, ha
överlämnat ett memorial om
medicinalverkets förbättrande i Finland, blev
han följ. år led. av det då inrättade
Collegium medicum i Åbo. År 1812
adlades han av ryske kejsaren. — Gift
1) 1790 med Maria Sederholm, † 179S;
2) 1800 med Beata Maria Arnell.
U. N—e, S. L.
Pira, släkt av vallonskt ursprung,
vars äldste kände stamfar var
vallon-smeden Jean P. från .Liège, som 1626
kontraherades av Louis De Geer som
mästerräckare vid österby bruk i
Uppland. Hans avkomlingar voro i
många generationer smeder vid bl. a.
österby, Skebo och Ortala bruk i
Uppland. Sonsöner till Jean P. voro
bröderna mästersmältaren Johan P. († på
1720-talet) och mästerräckaren Colas
P. (f. på 1660-talet), stamfäder för
"roslagsgrenen" resp.
"länsmansgrenen" av släkten P. — Sonsöner till
Johan P. voro bröderna
hanmiarsme-derna Pierre P. (f. 1733, † 1786),
farfars farfars far till översten Folke
P. (P. 4), och Zacharias P. (f. 1741,
† 1806), farfars far till
baptistpre-dikanten Fredrik P. (P. 1). — En
dotter till Colas P., Anna (Annika)
P. (f. 1702), blev i gifte med
kolaren Jacob Jonsson i Bedsjö,
En-ångers skn, Gävleb. län, farmor till
länsmannen i Ljusdal Jacob
Jacobsson (f. 1775, † 1833), vilken antog
släktnamnet P. Bland dennes
avkomlingar, av vilka åtta blevo länsmän,
märkas sönerna, landsfiskalen i
Färila Sven Jakob P. (f. 1S04, † 1864)
och kronobefallningsmannen i Ljus-
dal, senare rådmannen i Söderhamn
Jon Olof P. (f. 1812, † 1900). Söner
till Sven Jakob P. voro bl. a. a)
grosshandlaren i Stockholm Carl Gustaf
P. (f. 1S36, † 1888), far till lektorn
Karl P. (P. 2) och skriftställaren Ivar
Gustaf P. (f. 1878), b) v.
kommis-sionslantmätaren Per Adolf P. (f.
1838, † 1869), far till lektorn Adolf
P. (P. 3), och c) förvaltaren Johan
Oskar P. (f. 1843, † 1909), far till f. d.
landsfiskalen i Tranås,
hembygdsforskaren Sigurd P. (f. 1875). S. P.
1. Pira, Claes Fredrik,
frikyrkonian, f. 18 sept. 1831 vid Ortala bruk,
Väddö skn, Stockholms län, † 13 juli
1887 i Askers skn, Örebro län.
Föräldrar: mästersmeden Claes P. och
Katarina Lovisa Hasselgren. — Efter
att lia varit bruksbokhållare på
Ortala bruk studerade P. vid
Musikkon-servatoriet i Stockholm, varifrån lian
1S54 utexaminerades som organist
och kyrkosångare. Han avlade 1856
folkskollärarex. i Stockholm ocli
anställdes s. å. som organist och
folkskollärare i Håtuna i Uppland men
tog avsked 1860. Detta berodde på att
ban kommit under inflytande av
baptismen och därför erhållit varning av
sockenstämman. Efter en kortare
vistelse i Sigtuna, där lian döptes ocli
slöt sig till baptistförs., mottog ban
s. å. kallelse som pastor i Askers
baptistförs. (bildad 1S58), där ban var
verksam till sin död. — I Asker
utförde P. ett banbrytande arbete, som
gjorde förs. till en härd för religiös
och social verksamhet. Man liade där
en egen vardagsskola 1860—1905.
Dessutom startades fr. o. m. 1862
söndagsskolor för barnens religiösa
fostran. År 1S82 kom Fridsta
bokhålleri-skola till stånd, där P. sökte förena
sträng ordning och fritt umgänge
mellan eleverna. I skolorna och
ung-domsfören:na befordrade han utövan-
Fredrik Pira.
Karl Pira.
det av sång ocli musik. Han satte
musik till ett flertal söndagsskolsånger
och deltog från 1878 i arbetet på
baptistsamfundets sångbok
"Psalmisten". — P. var en av den baptistiska
väckelserörelsens märkesmän i Närke.
Som predikant var lian enkel, klar ocli
entusiastisk och saknade inte en viss
hypnotisk makt över sina åhörare.
Han var tolerant mot oliktänkande,
även mot statskyrkans anliängar.e. —
Gift 1853 med Kristina Charlotta
Julin. — Litt.: J. Byström, "En
frikyrklig märkesman. C. F. P:s liv och
verksamhet" (1928); C. Lönroth, "Ur
väckelserörelsernas historia i Närke
under adertonhundratalet" (1936).
J. J.
2. Pira, Karl, skolman, filosof, f.
21 nov. 1868 i Ytterhogdal skn,
Jämtl. län. Föräldrar:
grosshandlaren Carl Gustaf P. och Johanna
Matilda Eleonora Titze. — P. avlade
mogenhetsex. i Stockholm 1886 och blev
i Uppsala fil. kand. 1889, fil. lic. 1893
samt fil. dr 1S96 på avh.
"Svensk-danska förhandlingar 1593—1600"
(1895). Han disputerade för vinnande
av lektorskompetens i filosofi och
kristendom 1897 över två avli.:
"Framställning och kritik af J. St. Mills,
Lotzes och Sigwarts läror om
begreppsbildningen i logiken" samt
"Satser till kritisk belysning af B.
Sohms kyrkorätt". Han var vik.
adjunkt och extra lärare i Östersund
1S96—1902, adjunkt i Falun 1901—
09, lektor i historia ocli modersmålet
i Östersund 1909—16 samt i Växjö
1916—34. I Uppsala anslöt sig P. till
Boströms filosofiska system och satte
som sin uppgift att hävda detta i dess
ursprungliga form. Han ställde sig i
opposition mot den "revisionistiska"
linje inom boströmianismen, som
representerades av t. ex. P. E.
Liljeqvist. P. har författat ett stort antal
skrifter, vilka höra till den mest eso-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
