Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Psilander, Gustaf von - 2. Psilanderhielm, Nils - 3. Psilanderskjöld, Nils - 4. Psilander, Hjalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Psilander
175
Psilander
Gustaf von Psilander. Målning (detalj) av
B. Orm 1732.
konvoj på tjugufyra handelsfartyg
över Nordsjön och genom Engelska
kanalen. Lyckligt anländ till Holland
avlämnade P. fjorton dit destinerade
fartyg och fortsatte därefter mot
Engelska kanalen men blev utanför
engelska kusten nära Orfordness
anfallen av en engelsk eskader på åtta
linjeskepp och en fregatt.
Anledningen till anfallet var, att P. i enlighet
med sin instruktion vägrade att ge
honnör för den engelska flaggan
genom att fira ned märsseglen. Trots
engelsmännens övermakt försvarade
sig P. ombord på kanonskeppet Öland
med stor skicklighet och tillfogade de
engelska fartygen stora skador. För
att rädda besättningen hissade lian
slutligen nödsignal och bogserades till
engelsk liamn, där ban hölls i
fångenskap en månad. Frigiven vid årets
slut anträdde P. hemfärden, ocli efter
en strapatsrik sjöresa med bl. a. ett
skeppsbrott anlände lian till Sverige
1705. År 1710 deltog P. aktivt i
kriget och var med som fartygschef i
anfallet på danska flottan vid Köge
Bugt. S. å. blev ban holmmajor i
Karlskrona, och 1712 upphöjdes han
i adligt stånd. År 1714 utnämndes
ban till viceamiral ocli varvschef i
Karlskrona, ett ämbete, som lian
skötte med största driftighet och
skicklighet. Följ. år blev ban amiral.
— Åren 1716—28 var P. landshövding
på Gotland. Hans sjömilitära
kvalifikationer gjorde honom synnerligen
lämplig på denna post, oeh det var
mycket tack vare hans kloka åtgärder,
som ön förskonades från ryssarnas
härjningar. För sina förtjänster
upphöjdes han 1719 till friherre. År 1728
utnämndes ban på egen begäran till
landshövding i Kalmar för att vara
närmare till flottans huvudstation i
Karlskrona, där man flera gånger
behövde hans stora erfarenhet. Likale-
des på egen begäran blev han 1734
återflyttad till flottan, i det att han
kallades till president i
Amiralitets-kollegium. P. deltog i riksdagarna
1719, 1720, 1723, 1727 och 1731. Sv.
akad. lät 1831 prägla en
minnespenning över P. — Gift 1697 med
Ingrid Lepin. — Litt.: A. Munthe,
"Sv. sjöhjältar" (1, 1899). A. G.
2. Psilanderhielm, Nils,
bergsvetenskapsman, f. 26 nov. 1706 i
Karlskrona, † 4 aug. 1768 i
Stockholm. Föräldrar: överkommissarien
vid amiralitetet Johan Psilander,
adlad P., ocli Brita Bälir. Brorson till
P. 1. — Student vid Uppsala univ.
1716 deltog P. efter faderns död från
1722 i göromålen vid
Lantmäterikon-toret i Stockholm. Den grundläggande
utbildningen i bergsvetenskapen
erhöll han 1724 i Sala under
bergmästaren Henrik Sehnacks ledning. S. å.
åtföljde lian denne på en resa till
Kalmar och Öland för undersökningar
rörande ett föreslaget alunbruk. År
1725 studerade han Falu gruva oeh
fortsatte sedan till de norska
bergverken, som ban befor tills, med
Anton (von) Swab. De återkommo till
Sverige först 1727, och P. blev s. å.
auskultant i Bergskollegium. År 1728
gjorde han sin vän Swab sällskap på
av Bergskollegium anbefallda
undersökningar i Finland, främst i trakten
av Kajaneborg. Efter en nv
studieresa tills, med Swab 1730—36, denna
gång till Tyskland, Böhmen,
öster-rike, Ungern, Italien, Holland,
Frankrike och England, trädde P. för några
år i rysk statstjänst och hade därvid
först bergshauptmans, senare
över-bergsliauptmans titel. Största delen
av tiden vistades lian i områdena
kring Vita havet, dessutom i trakten
av Novgorod och i S: t Petersburg, där
ban av kejserliga hovet rönte stor
ynnest. Från sin ryska tjänst erhöll
P. begärt avsked 1742, återkom s. å.
till hemlandet och antogs 1744 av
Fredrik I till kammarherre. När
antalet led. i Bergskollegium 1748
ökades, blev P. e. o. bergsråd, och 1754
befordrades han till bergsråd. Han
var led. av statskommissionen 1750
och 1754. År 1743 blev han led. av
Vet. akad. (preses 1754). -—■ Efter
hemkomsten till Sverige 1727 ordnade
Swab ocli P. sina under resorna i
Norge gjorda anteckningar, vilka
fyllde tre bd i folio och s. å.
inlämnades till Bergskollegium (bandet med
ritningar och kartor gick förlorat
1751). En av P. 1743 ingiven
redogörelse för ryska bergverk finnes i
Bergskollegii arkiv i Riksarkivet. Hans
presidietal i Vet. akad., "Om
mineralsamlingar" (1755), är hans enda
tryckta skrift. Sin mineralsamling
skänkte P. 1761 till Vet. akad. (rester
Nils Psilanderhielm. Målning (detalj) av J. II.
Scheffel 1743.
av den finnas i Riksmus.), och efter
hans frånfälle erhöll akad. även hans
värdefulla boksamling. År 17S4 lät
Vet. akad. prägla en medalj över
honom. — Gift 1749 med Margareta
Catharina Dowe. — Litt.:
Åminnelsetal av S. Rabbe i Vet. akad. 1770.
N. Zn.
3. Psilanderskjöld, N i l s, före
adlandet Psilander, friherre, sjöofficer,
döpt 9 nov. 1707 i Karlskrona, † 9
mars 1783 därstädes. Föräldrar:
överkommissarien vid amiralitetet Per
Psilander och Petronella Mesterton.
Kusin till P. 2. — P. kom i sv.
örlogstjänst 1719 samt var 1723—28
anställd i engelska marinen, varvid han
bl. a. deltog i kriget mot Spanien.
Åren 1728—41 tjänstgjorde han i
holländska handelsflottan och återkom
sistn. år till Sverige, där han från
1737 var kaptenlöjtnant. Efter att
ha deltagit i 1741—43 års sv.-ryska
krig blev P. varvskapten i Karlskrona
1745, varvsmajor i Stockholm 1751
oeh i Karlskrona 1753 samt
ekipagemästare i Karlskrona 1754; han
adlades 1751. Under Sveriges krig mot
Preussen 1757—62 var P.
eskader-chef samt blev sistn. år viceamiral och
1765 amiral ocli amiralitetsråd. Åren
1763—71 tjänstgjorde lian som
varvs-amiral i Karlskrona, och han anses
som den dugligaste varvschefen där
under frihetstiden. År 1777 avgick
han ur örlogstjänsten. — P. blev för
sina förtjänster 1771 upphöjd i
friherrligt stånd. — Gift 1746 med Brita
Elisabet Dahlman. A. G.
4. Psilander, Erik Hjalmar,
språkman, f. 12 nov. 1869 i Stockholm.
Föräldrar: telegraf assistenten Erik
Wilhelm P. ocli Johanna Maria
Engberg. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1889 studerade P. i Uppsala, där
ban blev fil. kand. 1S95, fil. lic. 1897
och fil. dr 1901 (på avh. "Die nieder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
