Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pålman, Axel - Pålson-Wettergren, Gertrud - Pålsson, se även Paulson, Paulsson - Pålsson, Filip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pålson-Wettergren
183
Pålsson
Axel Pålman.
och vid Positionsartillerireg. 1906,
övergick åter i Fältveterinärkårens
reserv 190S, blev regementsveterinär
där 1913 och avgick ur armén 1925. —
P. var initiativtagare till bildandet
1886 av Lindes travklubb (en bland de
första i riket) med ändamål att verka
för hästaveln och hästskötselns
förbättrande. Han deltog också i
stiftandet 1900 av Sv. travsällskapet, där
han var sekr. 1900—10 och v. ordf.
1911—30. Under femtio ars tid
utförde lian ett betydelsefullt arbete
inom sv. travsport, omhuldande
särskilt den nordsv. hästaveln; han har
stor del i att howården står så högt
bland uppfödarna i landet. För
upprättandet av
hingstuppfödningsan-stalten i Vången, Jämtland, utförde
P. ett initiativrikt och fruktbringande
arbete. — P. publicerade ett stort
antal skrifter rörande hästavel,
liov-beslagskonst och travsport. Bland
lians vetenskapliga arbeten må
nämnas "Om belastnings- och
understödsteorierna i hovbeslagsläran" (1910),
"Om förhållandet mellan hornkapseln
och hovbenet" (1921) samt "Zur
Be-handlung des Platt- und Vollhufes"
(1926). År 1892 startade han
Kalender för sv. trafsport (1892—96, 1901
—08), från 1909 Sv. trafsport. —
Gift 1900 med Gerda Augusta
Malmström. N. F—m.
Pålson-Wettergren, Gertrud,
operasångerska (mezzosopran), f. 17
febr. 1897 i Eslöv. Föräldrar:
köpmannen Nils Pålson och Anna Lindahl. •—
Efter förberedande sångstudier för
Kallie Sandberg och Thyra
Nibelius-Sandberg studerade P. 1914—18 vid
Musikkonservatoriet. för Oscar
Lejd-ström, fortsatte därpå sin
utbildning för Haldis Ingebjart och Gillis
Bratt samt i operaskolan 1922—23
och kompletterade den sedermera i
London, hos Bellini (1926) och
madame Cappiani (1928). Åren 1922—
48 var hon engagerad vid K. teatern.
I jan. 1922 debuterade hon där som
Cherubin i "Figaros bröllop" och
gjorde sig s. å. även bemärkt som
Cupido i "Orfeus i underjorden".
Det stora konstnärliga genombrottet
skedde i dec. 1925, då hon för första
gången gestaltade Carmen. Med denna
rollskapelse erövrade hon sin
rangställning som en av den sv.
operascenens främsta artister. Efter detta
genombrott kunde hon mätas med
internationella mått och i sinom tid även
vinna internationell berömmelse.
Hennes repertoar upptar bl. a. följ.
partier: Glucks "Orfeus", Donizettis
"Leonora"; Ortrud i "Lohengrin",
Bran-gäne i "Tristan och Isoide" och
"Fric-ka i "Nibelungens ring"; Azucena i
"Trubaduren", Ulrica i "En
maskeradbal", Eboli i "Don Carlos", Amneris
i "Aida" och Meg Page i "Falstaff";
Eubria i "Nero", Santuzza i "Cavalle-
Orertrud Pålson-Wettergren.
ria rusticana", Majorskan i
"Kavaljererna på Ekeby"; Kontschakowna i
"Furst Igor", Marina i "Boris
Godu-nov", Marfa i "Howantschina",
Filip-jevna i "Eugen Onegin", Grevinnan i
"Spader Dam", Ljubova i "Sadko";
titelrollen i "Mignon", Nicklaus i
"Hof fmanns äventyr", Delila i "Simson
och Delila", titelrollen i "Djamileh",
Modern i "Louise", Nancy i "Martha",
Herodias i "Salome", Grete i
"Klangen i fjärran" samt Buryjovka i
"Je-nufa". I sv. operor har hon kreerat
Oclilonna i "Adils och Elisiv", Lisa i
"Bäckahästen", Donna Sirena i
"Marionetter", Nyx i "Lycksalighetens ö"
och titelrollen i "Singoalla". Vidare
har hon framställt Henriette Lange
i "Madame Angots dotter" och
Orloff-sky i "Läderlappen" samt
titelrollerna i "Boccaccio" och
"Czardas-furstinnan". År 1928 gästspelade P.
i Köpenhamn, 1933 i Helsingfors,
1934 i Oslo, 1935 i Riga; 1935—36
uppträdde hon på Metropolitanope-
ran i New York, dit lion återkom
1938; 1936 och 1939 var hon gäst
på Covent Garden i London. År 1930
medverkade hon i "Charlotte
Löwensköld", en av de första sv.
ljudfilmerna, och 1934 i den nya inspelningen av
"Sången om den eldröda blomman".
— Begåvad med en levande, sensuellt
uttrycksfull stämma, dramatisk
fantasi, scentemperament och ett
frappant fördelaktigt utseende kunde P.
väl sägas vara predestinerad för stora
roller med intensiv spänning och
lyskraft, och självfallet har lion fängslat
särskilt djupt med sin framställning
av sådana karaktärsfigurer som
Azucena, Eboli, Amneris, Delila, Carmen,
Marfa och Buryjovka. Dock har hon
inte nödvändigt behövt dylika
första-plansuppgifter för att göra sig
gällande; med sin dramatiska intuition och
inlevelse och med sitt vakna sinne för
opera som skådespel har hon lyckats
skapa en personlig atmosfär även
kring mindre paranta typer, ss.
Filip-jevna. — P. erhöll 1931 Litteris et
artibus och utnämndes 1936 till
hovsångerska. — Gift 1925 med
överintendenten Erik Wettergren.
K. R—n.
Pålsson, se även Paulson,Paulsson.
Pålsson, Klas Filip, tandläkare,
f. 11 juli 1898 i Bestad. Laholms
lands-förs., Hall. län. Föräldrar:
lantbrukaren Olof P. och Beata "Nilsdotter. — P.
avlade studentex. i Halmstad 1917 och
tandläkarex. i Stockholm 1920 samt
blev Master of Science in Dentistry
vid Northwestern University Dental
School i Chicago 1932. Efter att ha
varit praktiserande tandläkare i
Båstad 1920, i Laholm 1920—29 och i
Halmstad 1929—31 utövar han sedan
1932 specialpraktik i barntandvård
och tandreglering i Malmö. Han är
därjämte sedan 1939 cheftandläkare
vid Malmö stads tandpolikliniker och
har under två olika perioder 1942 och
1943 varit tf. byrådir. för
tandvårdsärenden i Medicinalstyr. P. har i
odontologiskt studiesyfte besökt ett
flertal länder (Danmark, Norge,
Finland, Tyskland, Österrike,
Tjeckoslovakien. Schweiz, Holland, England
samt Förenta staterna och Kanada,
bl. a. som Sverige-Amerika stiftelsens
univ.-stipendiat ocli Alb.
Lenhardtson stipendiat). Han var sakkunnig i
1944 års utredning rörande
tandläkarutbildningen m. m. samt i 1946 års
kommitté för utrustning av den nva
Tandläkarhögskolan i Malmö och har
innehaft ett flertal uppdrag inom
tandläkarsammanslutningar, bl. a.
som styr.-led. i Sveriges
tandläkar-förb. 1937—39. P. har i in- ocli
utlandet hållit odontologiska föredrag
och demonstrationer samt inom
Sverige ett tjugutal fortsättningskurser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
