Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Rabenius, Olof - 7. Rabenius, Nilx - Rademacher, Reinhold - Radloff, Fredrik Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rabenius
200
Rabenius
Efter mogenhetsex. 1901 blev B. fil.
kand. 1906 oeh fil. lic. 1911, allt i
Uppsala. Han var litterär medarb. i
Sv. Dagbladet 1907—11, i
Stockholms Dagblad 1911—24 och i
Stock-holms-Tidn. 1926—31, varjämte lian
skrev teateranmälningar i Nva
Dagligt Allehanda 1916—26. B. tillhörde
1909—33 även Ord och Bilds fasta
medarb.-stab. Han utgav 1924—26 en
egen tidskr., Orfeus, som behandlade
litteratur, musik och teater. Åren
1923—26 var han litterär ledare vid
Almqvist & Wiksells bokförlag. — B.
undervisade vid ett flertal privata
läroverk i Stockholm samt var lärare
och föreläsare vid Högre
lärarinneseminariet 1918—43, en av ledarna
för Stockholms borgarskolas
föreläsningslinje frän 1931 och inspektor vid
Franska skolan 1931—37. Åren 1930
—41 var han verkst. led. i
Folkkon-sertförb:s styr. och 1921—31 led. av
Konsertfören:s styr. — K. var en
produktiv skribent och utgav bl. a.
essäsamlingen "Mörka gestalter och ljusa"
(1931), historiken "Stockholms
borgarskola under hundra år" (1906) och
två memoarböcker, "Kring drottning
Kristinas klocka" (1942) och
"Mellan Stockholms strömdrag" (1943).
Dessutom framträdde lian som
vers-och prosaöversättare samt redigerade
några antologier. — Ogift. H. L—r.
7. Rabenius, Nils Georg Vilhelm,
rättsvetenskapsman, musikkritiker, f.
2 febr. 1S87 i Uppsala, † 19 okt, 1924
på Bomanäs, Säby skn, Jönköp. län.
Bror till R. 5 och R. 6. — B. avlade
mogenhetsex. i Uppsala 1905 och blev
jur. kand. där 1910. Efter studier vid
univ. i Leipzig och tingstjänstgöring
blev han i Uppsala jur. lic. 1917 och
jur. dr s. å.; han var docent i
civilrätt där 1917—20. År 1920 blev lian
docent i rättsvetenskap vid
Handelshögskolan i Stockholm. Han var vid
ett par tillfällen tf. prof. R:s drsavh.
"Om kvittnings verkställande enligt
svensk rätt" (1917) belyser ett av
obligationsrättens mera komplicerade
problem; i några följ. avh. (i Sv.
juristtidn. 1918 och i Tidsskr. for
Retsvidenskap 1919) behandlade han
samma problem ur andra synpunkter.
Vidare utgav han "Om moratorium"
(1923, tills, med A. Ivöersner). — B.
hade även betydande musikaliska
kunskaper, var en skicklig pianist och
efterlämnade ett antal kompositioner,
huvudsakligen romanser. Han
framträdde som musikkritiker bl. a. i
Stockholms Dagblad ocli publicerade
musikhistoriska essäer i tidskr.
Orfeus (1924). — Gift 1919 med Elsa
Katarina Elisabet Malm. G. B—s.
Rademacher, Reinhold,
köpman, industriman, f. 1609 i Baltikum,
† 4 jan. 1668 i Eskilstuna. — B., som
Reinhold Rademacher. Målning (detalj) av
okänd konstnär (Stadshuset, Eskilstuna).
var svåger till Johan Palmstruch,
grundaren av vår första bank, var
troligen av holländsk börd. Han synes
lia ägnat sig åt liandelsverksamhet i
de baltiska provinserna och fick 1654
på initiativ av Magnus Gabriel De la
Gardie privilegium på att inrätta en
finsmidesmanufaktur på Kirkholms
skans i Livland. Han förband sig att
inom ett år införskaffa tjugu
utländska smeder och att inom fem år
lia överflyttat rörelsen till Sverige.
Bedan 1656 kom han till Eskilstuna,
där sv. staten ställde stora områden
till förfogande för verkstäder och
bostäder. lian fick tjugu års monopol
för sina tillverkningar, bl. a. av knivar,
synålar, saxar ocli ljusstakar, llans
rörelse, Karl Gustavs städs
manufakturverk, som fick stor betydelse
särskilt för Eskilstuna, anlades och
arbetade i direkt anslutning till
vapenfaktorierna i staden. Jämte Marcus Kock
på Davidshyttan var B. den förste i
Sverige, som tillverkade stål. Han
anlade flera hantverkssmedjor och hade
smeder från Zittern i Tyskland i sin
tjänst, vilka torde ha ägt kännedom
om konsten att göra brännstål.
Tretton år efter B:s död hade verket
sjuttioen anställda, varav trettioåtta
mästare. Under stora ekonomiska
svårigheter drevo lians efterlevande
företaget, tills det 1687 indrogs till
kronan. Därefter övergick ledningen till
R:s svärson, Herman Dassau (bd 2
s. 210). — Trots de förmåner B.
erhöll av staten mötte hans företag
stora svårigheter.
Finansieringspro-blemet var ständigt brännande och
avsättningsmöjligheterna dåliga. B.
klagade ofta i skrivelser till
Kommerskollegium över sina svårigheter och
förklarade, att han som köpman i Biga
hade varit rik och ansedd men genom
sin verksamhet i Eskilstuna blivit
utfattig. Som delägare i Palmstruehska
banken fick han sin ställning
försvårad genom dennas fall 1664. Gentemot
sina underlydande utrustades R. med
polisbefogenhet, vilket torde bidragit
till det ofta mindre goda förhållandet
på arbetsplatsen. Ehuru R:s företag
således i mycket kunde anses
misslyckat ur hans egen synpunkt, har han
dock grundlagt eskilstunasmidets goda
anseende; länge kallades finsmide i
Södermanland för "rademakeri". Han
var en av de utländska köpmän och
finansmän, som under stormaktstiden
verksamt bidrogo till det sv.
näringslivets utveckling. — Gift med Maria
Wittmacher. — Litt.: K. Hellberg,
"Järnets och smedernas Eskilstuna"
(1, 1937). K. Sn.
Radloff, Fredrik Wilhelm,
läkare, författare, f. 19 sept, 1765 på
Selkis i Mouhijärvi skn, Åbo och
Björneborgs län, Finland, † 18 april 1838 i
Norrtälje. Föräldrar: mästerkocken
Gottfrid Ernest R. ocli Helena Saulin.
—■ B. följde 1770 föräldrarna till
Sverige och blev 1782 student, 17S7 med.
kand. samt. 1788 med. lic. och med. dr,
allt i Uppsala. Han blev sistn. år
fält-inedikus i armén och 1789
provinsialläkare på Åland samt erhöll 1799
transport till Norrtälje distrikt. Han
disputerade 1802 i Uppsala för
adjunk-tur i medicin, blev 1804 led. av Vet.
akad. och fick 1805 prof:s titel. B.
bedrev skogliga studier i Danmark ocli
Tyskland 1805 och kallades därunder
till sekr. i Finska
hushållningssällskapet. År 1806 blev han med. adjunkt
och botanices demonstrator vid Åbo
akad., och 1809 utnämndes han av
ryske kejsaren till referendariesekr. i
regeringskonseljen. Han måste
emellertid av hälsoskäl avgå därifrån 1S11
och från sekr.-tjänsten 1813. B. fick
1811 kejserligt uppdrag att utarbeta
en statistik över Finland, gjorde i
detta syfte resor 1813 och 1814 på
allm. bekostnad men flyttade sistn. år
till Sverige och befriades 1S16 från
uppdraget. Han bodde till sin död i
Norrtälje. — B. författade de
utmärkta ocli innehållsrika topografiska
arbetena "Beskrifning öfver Åland"
(1795) och "Beskrifning öfver norra
delen af Stockholms Län" (1—2, 1804
—1805; ånyo utg. 1910). Därjämte
utgav han bl. a. "Muthmassungen
über den Ursprung des Finnischen
Volks" (1809), "Underdånigberättelse
om Skogshushållningen i Tyskland"
(1807) och "Underdånig berättelse om
vallgång och bete i Tyskland" (s. å.)>
R. började 1807 utgivandet av
Underrättelser från Kongl. Finska
Hushållningssällskapet, och 1808—13 var han
medl. av red. för Åbo Tidn., där han
publicerade artiklar av ekonomiskt
och medicinskt innehåll. — Ogift.
A. H—ck, S. L,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
