Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ramén, Arthur - Ramer, Torsten - Ramm, Axel - Ramqvist, se även Rahmqvist, s. 202 - Ramqvist, Nils - Ramsay, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ramer
208
Ramsay
finningar; bl. a. konstruerade han
tills, med K. J. Beskow en ugn för
utvinning av koppar genom klorerande
röstning av kisbränder. För
exploatering av uppfinningarna bildades 1916
ab. Baméns patenter, Hälsingborg,
vars chef han var till 1923; företaget
flyttade 1920 till Uppsala. Dessutom
var lian 1916—20 överingenjör vid ab.
Oskarshamns kopparverk. R. drev
även konsulterande
ingenjörsverksamhet och bildade 1922 tills, med J.
G. Gröndal det metallurgiska
företaget Patentab. Gröndal-Ramén,
Stockholm. Han blev led. av Ing. vet. akad.
1919. — Gift 1900 med Sigrid Ida
Helena Thorén-Janson. S. L.
Ramer, Karl Torsten,
psykiater, f. 21 juli 1902 i Örebro.
Föräldrar: byggmästaren Johan Salomon
Karlsson ocli Matilda Erika Nilsson.
— B. avlade studentex. i Örebro 1921
och blev med. kand. i Uppsala 1925
samt i Stockholm med. lic. 1930 och
med. dr 1947. Han hade
amanuensförordnanden vid Serafimerlasarettets
nervklinik 1928—29 och vid dess
medicinska klinik 1930—31 samt var
bitr. läkare vid Solna sjukhem 1932—
33 och amanuens vid Psykiatriska
sjukhuset i Stockholm 1933—34.
Sedan 1934 är lian praktiserande läkare
i Stockholm. Därjämte är han sedan
sistn. år föreståndare för Stockholms
barnavårdsnämnds rådgivningsbyrå
för uppfostringsfrågor och läkare för
lijälpklasserna i Stockholm. — B. liar
utöver drsavli., "The prognosis of
mentally retardent children",
publicerat ett trettiotal uppsatser i
neurologi, invärtes medicin och
barnpsykiatri. Särskilt har lian intresserat sig
för till barnpsykiatrin hörande frågor
om uppfostran och utbildning. — Gift
1) 1926—34 med Änne Frances
Eriksson; 2) 1938 med Gunvor Berg från
Norge. U. N—e.
Ramm, Anders Axel,
kommunaltjänsteman, skriftställare, f. 3 sept.
1858 i Nässjö, † 1 juli 1929 i Göteborg.
Föräldrar: folkskolläraren Carl
Daniel Peterson och Mathilda Gustafson.
— B. avlade mogenhetsex. i Jönköping
1876 och var därefter verksam som
lärare på olika håll, innan han 1888
avlade fil. kand.-ex. i Lund. Efter div.
kommunalt jänstemannaförordnanden
var lian 1893—1926 stadsrevisor i
Göteborg. B. var en kunnig
tjänsteman, som togs i anspråk på många
områden, bl. a. som sekr. och
styr.-led. i åtskilliga föreningar ocli
företag i Göteborg. Han publicerade ett
stort antal ekonomiska och
topografiska arbeten och var expert på
Göteborgs kommersiella historia:
"Göteborgs handel, sjöfart,
kommunikationer och bankväsen 1875—1900"
(1902), "Göteborgs donationer" (1923)
m. m. -— Gift 1S93 med Ingeborg
Augusta Alfrida Eellgesson. T. M.
Ramqvist, se även Rahmqvist, s.
202.
Ramqvist, Nils Allan, ingenjör,
industriman, f. 10 mars 1897 i
Kungsör. Föräldrar: byggmästaren Lars
Wilhelm R. och Hanna Norman. — B.
utexaminerades från Chalmers tekn.
inst. i Göteborg 1919 och fortsatte
därefter 1920—21 sina tekn. studier i
Förenta staterna. Efter hemkomsten
anställdes han 1922 vid ASEA i
Västerås som offertingenjör och var 1927
—35 chef för dess ryska avd.
därstädes. Sedan B. 1935—38 ägnat sig åt
olika spec. uppdrag vid ASEA, utsågs
lian sistn. år till v. verkst. dir. vid
Härnösands verkstads ab. i
Härnösand, från 1944 ab. Härnöverken, som
bl. a. tillverkar maskiner för
cellulosaindustrin. B., som sedan 1940 är
bolagets verkst. dir., liar omorganiserat
Nils Ramqvist.
och utvidgat verksamheten. Företaget,
som är stadens största, liar under
lians ledning nått en omfattande
produktionskapacitet. B. är
initiativtagare till den s. k. Härnömässan, en
form av överläggningar och
diskussioner om olika norrländska frågor (ej
förenad med någon utställning). — R.
är även kommunalt intresserad; han
var stadsfullmäktig i Västerås och är
sedan 1942 stadsfullmäktig i
Härnösand (högern). — Gift 1922 med
Karin Ingegerd Frender. H. U.
Ramsay, ätt av urgammal skotsk
adel. Äldste kände stamfadern Simon
de R., som i urkunderna omtalas 1107
—53, erhöll i förläning herresätet
Dalhousie i grevskapet Midlothian i
Skottland. Ätten har grenar i
England, Frankrike, Sverige och Finland.
-—- Den sv. grenen räknar sin
härkomst från Alexander R. till
Dalhousie, som levde på 1400-talet; hans
sonsons son Hans (Joan) R. († 1649)
medtogs 1573 av sin far, en skotsk
krigare, till Sverige och inflyttade
1577 till Finland; han blev 1633
ryttmästare för Adelsfanan i Finland och
naturaliserades s. å. som sv. adelsman.
Från en yngre son till honom,
majoren Johan R. († 1648), härstamma
alla nedannämnda medl. av den
sv.-finska ätten R. Johan R:s yngste son,
generalmajoren och landshövdingen i
Västerbotten Anders Erik R. (f. 1646
† 1735), blev far till översten för
Nylands dragonreg. Johan Carl B. (f.
1675, † 1742) och överstelöjtnanten
Alexander Vilhelm R. (f. 1680, †
1762). Dennes äldste son,
generallöjtnanten, landshövdingen Anders
Henrik R. (R. 1), upphöjdes 1766 i
fri-herrligt stånd men introducerades
aldrig ss. friherre. En yngre bror till
honom, löjtnanten Gustaf Vilhelm R.
(f. 1711, † 1776), hade sönerna
landshövdingen i Kymmenegårds län i
Finland Otto Vilhelm R. (f. 1743, † 1806),
landshövdingen i Savolaks och
Karelens län Anders Johan R. (f. 1744, †
1811) och överstelöjtnanten Carl
Henrik R. (f. 1749, † 1810), vilka blevo
stamfäder för den sv.-finska ättens nu
levande tre grenar. Söner till Otto
Vilhelm R. voro de av Geijer och
Runeberg besjungna majoren Anders
Vilhelm B. (f. 1777, † 1808) och
löjtnanten Carl Gustaf B. (f. 1783, † 1808).
Otto Vilhelm B:s yngste son,
brukspatronen på Krokfors bruk i
Västmanland Adolf Henrik R. (f. 1797, †
1838), blev far till stationsingenjören
Carl Magnus R. (f. 1823, † 1864), gift
med författarinnan Ebba R., f.
Karström (R. 2). En äldre son till
landshövdingen Anders Johan R., Carl
August R. (f. 1791, † 1855), slutligen
landshövding i Viborgs län och
geheimeråd, immatrikulerades 1818 på
Riddarhuset i Finland, och en yngre
son, Anders Edvard R. (f. 1799, †
1877), slutligen rysk general vid
infanteriet, upphöjdes vid Alexander
II:s kröning jämte barn och
efterkommande i finskt friherrligt stånd. —
Förutom den sv. grenen stodo
åtskilliga av den skotska ätten R:s medl. i
sv. tjänst, bl. a. överstelöjtnanten
Alexander R., som förde befälet över
en i Skottland för sv. kronans räkning
värvad trupp, som under marschen
genom Norge 1612 nedgjordes av norska
bönder, ocli generalmajoren James R.
(f. omkr. 1589, † 1638), som 1631
inträdde i Gustav II Adolfs tjänst ocli
1634 blev guvernör i staden Hanau i
Hessen-Nassau, vilken han med stor
tapperhet försvarade mot de
kejserliga; då staden 1638 intogs, blev han,
svårt sårad, satt i fängelse och avled
s. å. — Litt.: .T. Ramsay,
"Frälsesläkter i Finland intill Stora ofreden"
(1—4, 1909—16).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
