Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rathou, Emilie - Rathsman, Siri - Raumannus, Johannes - Rausing, Ruben - Rebbe, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rathsman
224
Rebbe
nare ändrad till Sv. medborgaren.
— Genom sin banbrytande gärning
inom nykterhets- och
kvinnorörelserna tillhör R. den demokratiska
genom-brottstidens förgrundsgestalter. I
arbetet för sina ideal visade hon en
sällsynt uthållighet. Hon erhöll 1918
Illis quorum. — Ogift. S. Sw.
Rathsman, Siri Lovisa,
målarinna, grafiker, journalist, f. 28 juli
1S95 i Sundsvall. Föräldrar:
trävaru-agenten och konsuln Richard
Christoffer R. och Kristina (Kerstin) Lovisa
Jacobson. — R. studerade måleri på
C. Wilhelmsons målarskola i
Stockholm 1913—16, på Valands
målarskola i Göteborg under B. Simonsson
1916—17 samt i Köpenhamn 1917—
19. Hon har sedan 1919 varit bosatt
i Paris med undantag för krigsåren
1940—45, då hon först vistades i
Vichy till 1942 och därefter i
Stockholm. I Paris studerade hon måleri på
Académie Möderne ett halvt år 1920
och kopierade på Louvren bröderna
Le Xains målningar. Grafisk
utbildning fick hon för E. W. Hayter 1932
—39. Hon utställer sedan 1934
regelbundet på Salon des Surindépendents
och har i hemlandet framträtt i grupp
i Stockholm bl. a. 1921, 1925, 1927,
1943 och 1947. B. är sedan 1922
pariskorrespondent för Göteborgs
Handels-och Sjöfarts-Tidn., där hon skriver
under signaturerna Comtesse Belloni,
Iris och S. R. Under krigsåren skrev
lion även politiska artiklar från Vichy
och Stockholm samt en bok "Vichy
förlorar spelet" (1943). Hon är
med-arb. i Konstrevy, där hennes krönikor,
ensamstående i sitt slag i sv. press, ge
initierade överblickar av konstlivet i
Paris. — R. målade under 1920-talet
realistiska landskap men övergick
under 1930-talet till en starkt
abstrahe-rande uppfattning. Jämte Greta
Knutson är lion den parissvensk, som bäst
associerat sig med de radikala franska
konstströmningarna. Som grafiker
Siri Rathsman.
tillhör R. den exklusiva "Groupe de
1’Atelier 17", vars mest kända medl.
äro Max Ernst och Yves Tanguy. I
sina kopparstick laborerar hon med en
mångfald ciselerade mönster, som ge
nyansrikedom och en böjlig
arabesk-artad linjeföring, vilken suggererar
stark rörelse. -— Ogift. R. S.
Raumannus, Johannes
Sveno-nis, präst, teolog, f. omkr. 1570 i
Raumo, Finland, † 3 mars 1614 i
Uppsala. Son till proviantmästaren i Åbo,
senare borgaren i Raumo Sven
Bertilson. — R. inskrevs 1594 vid univ. i
Jena och promoverades till magister i
Wittenberg 1597, utnämndes troligen
1598 till prof. i matematik vid
Uppsala univ. ocli 1600 till tredje teol.
prof. men återvände redan följ. år till
Tyskland för att fortsätta sina
studier. R. blev ss. förste svensk teol. dr
i Marburg 1604, varpå omedelbart
följde kallelse till tjänsten ss. pastor
primarius i Stockholm. — Då J.
Bud-beckius ocli J. Messenius samtidigt
innehade var sin professur i Uppsala,
utbröt snart en förbittrad strid dem
emellan, som höll på att alldeles
ödelägga den akademiska undervisningen.
För att råda bot på dessa
missförhållanden utnämnde Karl IX 1610 B. att
vara "en tilsynes man och öfwerste
läsemästare" vid Uppsala univ. I
denna egenskap skulle B. ss. prof.
primarius föreläsa över den heliga skrift
men framför allt övervaka
professorernas arbete, medla och döma i
tvister dem emellan samt tills, med
ärkebiskopen handlägga den ömtåliga
frågan om fördelningen av stipendier till
studenterna. B. visade sig på intet sätt
vuxen uppgiften, tog mycket häftigt
parti för Messenius, uppträdde
partiskt och bidrog snarast att öka
förvirringen, allt måhända dikterat av
mindervärdeskänsla inför den
intellektuellt och personligt vida
överlägsne Budbeckius. Efter två Srs
vanstyre fråntogs B. 1613 den även
ekonomiskt mycket förmånliga tjänsten.
— Gift 1605 med Margareta
Abelsdotter. — En sonsons sonson till B.
var tonsättarenoch hovkapellmästaren
Johan Ilelmieh Roman (s. 312). Lhm.
Rausing, Anders Ruben,
industriman, jordbrukare, f. 17 juni 1895
i Baus förs., Hälsingborg. Föräldrar:
handlanden August Andersson och
Mathilda Fredrika Svensson. — Efter
studentex. i Hälsingborg 1915
utgick R. från Handelshögskolan i
Stockholm 1918 och blev Master of
Science vid Columbia univ. i New
York 1920. Han blev dir.-assistent
i ab. Sveriges litografiska tryckerier
(Esselte) s. å. samt dess disponent i
Göteborg 1923 och i Stockholm 1927.
Han var 1930—46 verkst. dir. i ab.
Åkerlund & Rausing i Lund, vars
Ruben Rausing.
styr.-ordf. han är sedan 1933. Bolaget
är en av landets främsta producenter
av förpackningsmaterial. Sedan 1941
äger och brukar R. Simontorps säteri
i Blentarps skn, Malmöh. län, där han
framgångsrikt experimenterar med en
långt driven rationalisering av
ladugårds- och jordbruksarbetet. — B. var
chef för Statens industrikommissions
prisbyrå 1940. S. å. blev lian led. av
Statens priskontrollnämnd och var
1941—42 dess ordf. samt 1941—43
led. av Statens industrikommission.
Han var ordf. i 1944 års
trafikutredning. I debatten om näringslivets
framtida organisation har han vid
åtskilliga tillfällen framträtt som
kritiker av den centrala dirigeringen
av-landets ekonomi och som försvarare
av den enskilda företagsamheten. —
Gift 1921 med Amelie Elisabet V
arenius. T. M.
Rebbe, Carl, skolman,
läroboksförfattare, f. 25 dec. 1862 i Hagby
skn, Kalmar län, † 15 mars 1948 i
Göteborg. Föräldrar: lantbrukaren
Johan Carlsson och Cecilia Nilsdotter.
—• Efter mogenlietsex. 1885 i Kalmar
Carl Rebbe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
