Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rehausen, Gotthard von - Rehbinder, ätt - 1. Rehbinder, Bernhard Otto - 2. Rehbinder, Johan - Rehn, se även Rheen - Rehn, Jean, arkitekt, grafiker, mönsterritare, se s. 231 - Rehn, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rehbinder
230
Rehn
Gotthard von Rehausen, Målning av D.
Pelle-grini.
lian ej mottagen och återvände till
Portugal, där han 1797 blev chargé
d’affaires och 1801 minister. Han
förflyttades 1S05 till London.
Bappelle-rad 1807 kvarstannade ban i England
och blev, sedan de diplomatiska
förbindelserna 1810 avbrutits, inofficiell
repr. där och, dä normala
förhållanden 1812 återinträdde, ånyo sändebud.
Åren 1812—13 deltog B. i viktiga
storpolitiska förhandlingar med
Storbritannien rörande bl. a. unionen med
Norge. Han blev 1812 överste i armén,
och 1814 erhöll lian friherrlig
värdighet. — R. liar av eftervärlden
ansetts som en av sin tids främsta
sv. diplomater; bland hans samtida
voro emellertid meningarna om honom
i hög grad delade. — Gift 1801 med
Harriet Louisa Bullceley av engelsk
härkomst. S. M. W.
Rehbinder, ätt, enligt traditionen
ursprungligen härstammande från
Westfalen eller Neder-Sachsen, känd i
Kurland sedan början av 1400-talet.
Äldste med visshet kände stamfadern
Gerdt R., som omnämnes 1404,
förlänades med tre gods i Semgallen
(Kurland). En ättling till honom,
Henrik R. (f. omkr. 1560, † 1630),
övergick 1601 från polsk till sv.
tjänst. Hans sonson Henrik R. (f.
1604, † 1680), slutligen guvernör i
Finland och generalmajor,
naturali-serades 1668 som sv. adelsman och
upphöjdes 16S0 i friherrligt stånd.
Han blev farfars farfar till majoren
friherre Reinhold Johan R. (f. 1741, †
1824), som erhöll avsked ur sv. tjänst
och 1818 immatrikulerades på
Riddarhuset i Finland. Hans son var den
kände finske statsmannen friherre Robert
Henrik R. (f. 1777, † 1841); han
upphöjdes vid tsar Nikolaus I:s kröning
1826 i finskt grevligt stånd men tog
aldrig introduktion ss. greve på
Riddarhuset i Finland. — Generalmajoren
friherre Henrik R:s andre son,
kommendanten i Reval, översten friherre
Otto R. (f. 1640, † 1710), blev far till
stormarskalken friherre Bernhard
Otto B. (B. 1) och lantrådet i Estland
friherre Gustaf Magnus B. (döpt
1673, † 1734). Dennes yngste son,
kammarherren och geheimerådet i
Sach-sen-Weimar friherre Otto Magnus B.
(döpt 1727, † 1792), upphöjdes 1787
av kejsar Josef II i riksgrevligt stånd.
Flera ättlingar till honom voro på
1800-talet och i början av 1900-talet
höga ryska ämbetsmän; några
emigrerade efter första världskriget från
Byssland till Tyskland, Frankrike
m. fi. länder. — Generalmajoren
friherre Henrik B:s tredje son var
landshövdingen i Kalmar län och på Öland,
generallöjtnanten friherre Reinhold
B. (f. 1643 eller 1644, † 1709), som
blev farfars farfars far till majoren
i armén friherre Fredrik Beinliold B.
(f. 17S8, † 1843) samt dennes
lialv-bröder majoren i armén friherre
Arvid Bernhard B. (f. 1806, † 1S76) och
häradshövdingen i Hammerkinds och
Skärkinds härader, kammarherren
friherre Fredrik Vilhelm B. (f. 1811,
† 1877), vilka blevo stamfäder för
ättens nu i Sverige levande tre
grenar. — En yngre son till ovannämnde
generalmajoren friherre Henrik B.,
majoren vid Karelska dragonreg.
friherre Gustaf B. (f. 1647, † 1696), blev
far till kaptenen vid greve Stenbocks
reg. friherre Henrik Johan B, (f. 16S4,
† 1747), från vilken bl. a. flera nu i
Finland levande medl. av ätten
härstamma, samt farfar till den senares
brorson, lagmannen och genealogen
friherre Johan Adam B. (B. 2). ■—•
Litt.: C. M. V. Belibinder, "Ätten B.
genom åtta sekler" (1925).
1. Rehbinder, B e r n kard Otto,
friherre, krigare, f. 21 nov. 1662 i
Beval, † 12 nov. 1743 i Turin.
Föräldrar: översten friherre Otto R. ocli
Gertrud Helena von Tiesenhausen. ■—
B. blev 1680 fänrik och 1683 löjtnant
vid Livgardet. Han övergick 16SS i
holländsk tjänst, där han avancerade
till överste 1697. Slutligen kom lian
i tjänst hos hertigen av Savoyen. År
1706 kommenderade han som
generalmajor en del av den savoyska armén
i slaget vid Turin. Genom tapperhet
ocli skicklighet vann han det högsta
erkännande. År 1713 blev han
generallöjtnant samt 1720 general och chef
för armén i det förenade
Sardinien-Savoyen; han belönades 1730 med
titeln stormarskalk. B. hade vid denna
tid övergått till katolicismen. Han
ligger begraven i kyrkan Santo Spirito
i Turin, där ett ståtligt mausoleum
bär vittne om såväl hans militära
förtjänster som hans stora rikedom. -—
Gift 1) med en von Neuburg; 2) 1739
Bernhard Otto Rehhinder. Målning av okänd
konstnär omkr. 1700.
med Christina Margareta di Piossasco.
— Litt.: biografi av C. M. V.
Belibinder i Personhist. tidskr. 1907. G. F.
2. Rehbinder, Johan Adam,
friherre, ämbetsman, genealog, samlare,
f. 29 juni 1733 i Gottröra skn,
Stockholms län, † 28 jan. 1809 i Stockholm.
Föräldrar: kaptenen friherre Carl
Herman R. och Sofia Juliana Boije af
Gennäs. Kusins son till R. 1. —■ R.
inskrevs 1750 vid Uppsala univ. ocli
anställdes 1755 vid Inrikes
civilexpeditionen, därhän 1756 blev kopist, 1757
kanslist, 1773 förste registrator och
1777 sekr. År 1783 fick lian lagmans
titel. Dels på eget initiativ, dels på
offentligt uppdrag gjorde han en del
avskriftssamlingar, bl. a. av delar av
riksregistraturet och av de ofrälse
ståndens besvär; de överlämnades
sedan till Riksarkivet. Resultat av
hans samlarnit voro också de till
trycket befordrade arbetena "Matrikel
öfver Swea rikes ridderskap och adel,
ifrån 1755 til närvarande tid" (17S1,
fortsättningar 1782 och 1794) samt
"Biographisk, historisk och
genealogisk beskrifning öfver svenske
riks-canzlerer, riks-canzliråd, hof- och
ju-stitiae-canzlerer..." (1786),båda dock
vetenskapligt föga tillfredsställande.
— Ogift. S. S—s.
Rehn, se även Rheen.
Rehn, Jean, arkitekt, grafiker,
mönsterritare, se s. 231.
Rehn, J o lian, lantbrukare,
politiker, f. 4 aug. 1865 i Degerfors skn,
Västerb. län, † 4 mars 1929 i Umeå.
Föräldrar: nybyggaren Nils R. och
Hedvig Nilsdotter. — B. kom
redan som barn till Hissj ön i Umeå
landsförs., där hans föräldrar inköpte
ett hemman, vilket han själv vid
tjugufyra års ålder övertog samt snart
ansenligt utvidgade och förbättrade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
