Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reslow, Wilhelm - Restadius, Daniel - Rethe, Johan - Rettig, von Rettig, släkt - 1. Rettig, Stephanus Cyrillus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Restadius
239
Rettig
tid vikarierat för fadern som lärare,
började lian vid fjorton års ålder som
lärling i bokbinderifacket i Lund.
Efter att lia avlagt gesällprov 1874
konditionerade lian på olika orter ocli
erhöll följ. år anställning på en
verkstad i Stockholm. Han ingick där som
medl. i Bokbinderiarbetarefören. ocli
blev snart en av förgrundsfigurerna i
den liberala arbetarrörelsen. Han
utarbetade stadgarna för det 1893
konstituerade Bokbindareförb. och blev
även väld till dess förste
förbunds-ordf., vilken post han dock lämnade
redan följ. år för att i stället ägna
sig åt förbundsorganet Bokbindarnas
facktidn., vars red. han var 1S94—
98. I striderna mellan liberaler och
socialister representerade R. de förra,
och han var en tid omkr. 1880 v. ordf.
i Stockholms liberala valmansfören.,
varvid han emellertid tog initiativet
till nomineringen av Hj. Branting som
riksdagskandidat. B. var en av de
första arbetare, som anlitades för
statliga utredningar, i det lian 1899—
1901 var led. av kommittén för
utarbetande av förslag till medling i
arbetskonflikter. Åren 1901—OS och
1909—15 vistades B. i Förenta
staterna och arbetade där i sitt yrke. Efter
sin återkomst till Sverige bosatte lian
sig i Karlshamn, varifrån lian 1929
flyttade till Äsperöd i sin födelsebygd.
— R. var litterärt intresserad,
medarbetade flitigt i olika tidn., bl. a.
Aftonbladet, och utgav även en
diktsamling, "Blåklint och brännässlor"
(1901). På ålderdomen nedskrev lian
sina memoarer, vilka utgivits under
titeln "En bokbinderiarbetares
minnen" (1929). De ge intressanta
inblickar i arbetslivet under en tid, som
ännu behärskades av traditionerna
från skråväsendet. — Gift 1884 med
Sophia Dorothea Lundgren. S. S\v.
Restadius, Daniel Gottlieb,
ämbetsman, politiker, f. 11 nov. 1843 i
Torstuna skn, Västmanl. län, † 23
maj 1900 i Stockholm. Föräldrar:
kyrkoherden Lorens R. och Carolina
Johanna Arnberg. — Efter
läroverksstudier i Västerås blev B. 1863
student i Uppsala, där lian avlade
liov-rättsex. 1868. Han blev v.
häradshövding 1871, tjänstgjorde 1874—86 lios
sin släkting justitieombudsmannen
N. Fröman och var 1881—88
adjungerad led. av Svea hovrätt, varjämte han
även var verksam som affärsjurist.
B. utnämndes 18S8 till häradshövding
i Vättle, Ale och Kullings häraders
domsaga i Älvsb. län. Han var 1889—
92 suppleant för
justitieombudsmannen. — I Alingsås, där B. som
häradshövding var bosatt, var han 1896—99
ordf. i stadsfullmäktige. Han var led.
av Andra K. 1892—1900 och tillhörde
konstitutionsutskottet 1895—99. Åren
Daniel Restadius.
1S95—98 var lian medl. av
unionskommittén och 1899 ordf. i
egnahems-kommittén, varjämte han tillhörde
det s. k. järnvägsrådet för prövning
av koncessionsfrågor. — Konservativ
till sina åsikter anslöt sig B. till Nya
lantmannapartiet, med vilket lian
1895 ingick i det återförenade partiet.
B., som i allmänhet var en skicklig
och balanserad talare, väckte under
riksdagen 1899 uppseende genom ett
häftigt angrepp på Hjalmar
Branting, vilken lian med stöd av intyg
från mötesdeltagare stämplade som
anhängare av blodiga
omstörtnings-idéer. B, hörde till den Boströmska
ministärens trognaste anhängare och
blev 1899 konsultativ medl. av
statsrådet. — Ogift. S. S\v.
Rethe, J o h a n, medaljgravör,
verksam på 1600-talet. — B., som
sannolikt var av tysk börd, inkallades
från Tyskland och kom 1648 i
drottning Kristinas tjänst som myntgravör.
Han var verksam i Stockholm, där
lian arbetade för såväl myntverkets
och drottningens som enskildas
räkning. Samtida med den även av
drottning Kristina inkallade
medaljgravören Erich Parise, nådde B. ej lika
högt som denne men var dock en
tämligen god konstnär. Bland hans
arbeten kunna nämnas ett flertal
medaljonger av drottningen (1650), stora
rikssigillet (1654), medalj över Karl
X Gustavs kröning (1654), medalj
över prins Karls födelse (1655), Per
Brahe (1664) och Anna Palbitzki
(1666) samt ett stort antal
mvnt-stämplar. Omkr. 1666 lämnade B.
Sverige, ocli därefter äro hans öden
okända. E. C—d.
Rettig, von Rettig, släkt, vars
äldste kände stamfar var köpmannen
Friedrich Jacob B., verksam i
Hamburg från 1700-talets mitt. Släkten
inkom till Sverige 1793 med dennes
yngste son, grosshandlaren och fabri-
kören Stephanus Cyrillus B. (B. 1),
som blev far till fabrikören Pehr
Christian R. (R. 2), från vilken alla
nu levande medl. av släkten
härstamma. Bland dennes söner i första
giftet märkas fabrikören Per Cerelius
B. (B. 3), bruksägaren och
riksdagsmannen Carl Anton B. (B. 4) samt
skeppsredaren och riksdagsmannen
Bobert B. (B. 5). En äldre son till
den sistn., fabrikören Fredric B. (B.
6), blev finskt kommerseråd och
adlades 1S98 under namnet von R.; han
immatrikulerades s. å. på Biddarhuset
i Finland. En son till honom var den
finländske politikern Erie Walter von
B. (f. 1S67, † 1937), verkst. dir. i
Svenska Finlands lantmannabank.
Yngre söner till B. 5 voro a)
grosshandlaren och riksdagsmannen Jolin
B. (B. 7), b) godsägaren Carl
Wilhelm B. (f. 1S49, † 1929), far till dir.
Jolin Bobert B. (f. 1878), som sedan
1909 driver firman Jolin B. Bettig i
Stockholm (försäljning av fältspat,
kvarts och glimmer från egna gruvor
i landet), samt c) kanslirådet Gustaf
Hjalmar B. (f. 1856, † 1925). — Litt.:
G. L:son von Horn, "Ätten Bettig
1791—1936" (1937).
1. Rettig, Stephanus
Cyrillus (Steffen Cerillius), köpman,
tobaksfabrikör, f. 2 dec. 1750 i
Hamburg, † 6 juni 1S28 i Karlskrona.
Föräldrar: köpmannen Friedrich Jacob
R. och Anna Catharina Elders. —
B. var verksam som tobaksfabrikant i
Altona 1775—81 och därefter i Ham-,
burg till 1787, då han ss. framstående
fackman av ett sällskap med k.
privilegium inkallades till Bingköbing
på Jylland för att där anlägga en
tobaksfabrik. Denna verksamhet
erbjöd emellertid inga framtidsutsikter,
och 1793 flyttade B. med sin familj
till Karlskrona för att ta ledningen
av en där planerad tobaksfabrik.
Följ. år bildades under namnet
Karlskrona tobaksfabrik ett bolag, vars
chef eller "tobaksmästare" B. blev.
Stephanus Cyrillus Settig. Silhuett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
