Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Retzius, Anders - 5. Retzius, Carl Gustaf - 6. Retzius, Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Retzius
245
Retzius
ken enskild gästfrihet mot utländska
forskare vid deras besök i Stockholm,
företog själv ett stort antal utländska
studieresor och kongressbesök samt
knot därvid vänskapsband med flera
bemärkta utländska vetenskapsmän.
Hans mycket talrika tryckta skrifter,
som avhandla ämnen ej blott från
anatomins alla områden utan även inom
antropologi, patologi och hygien, äro
ofta kortfattade och rakt på sak; R.
trivdes inte vid skrivbordet ocli
föredrog vida att uttrycka sig muntligt.
Hans son Gustaf R, (R. 7) utgav
hans "Samlade skrifter af
ethnolo-gislct innehåll" (1864; även på tyska)
samt "Skrifter i skilda ämnen jämte
några bref" (1902). — Till det yttre
liten och oansenlig var R. en flärdfri,
öppen och välvillig natur,
anspråkslös ocli ytterst hjälpsam mot kolleger
och lärjungar, kvick och sällskaplig,
något kolerisk men alltid snar till
försoning. Hans andliga spänstighet,
hans vakande ocli sökande energi var
outtömlig; hans förmåga att
entusiasmera, organisera och, ofta med
avledande humoristiska inpass, ena
stridiga meningar är legendarisk. — En
byst över R., modellerad av J. P.
Molin, avtäcktes 1S63 i Karol. inst:s
park; Vet, akad. präglade 1867 sin
minnespenning över honom. Sv.
läkaresällskapet insamlade en fond,
varav räntan utdelas som Anders Retzii
stipendium vid Karol. inst., ocli
samma sällskap instiftade 1896 en stor
medalj över R., som i guld utdelas till
framstående internationella forskare
inom anatomi eller fysiologi. — Gift
1) 1828 med Wendela Sophia
Westerberg, f 1832; 2) 1835 med Emilia
Sophia Wahlberg (f. 1813, † 1903),
som gjorde stora donationer för
vetenskapliga ändamål; bl. a, hedrade lion
minnet av sin broder Johan August
Wahlberg (bd 8) genom att skänka
minnesfonder med hans namn till Vet.
akad. ocli Sv. sällskapet för
antropologi och geografi för främjande av
naturhistorisk resp. geografisk
forskning. — Litt.: nekrolog i Illustrerad
tidn. 1860; P. Lennmalm, "Sv.
läkaresällskapets historia 1808—190S"
(1908); C. M. Fürst, "Minnestal öfver
A. R." (1910); biografi av S. Lovén
i Vet. akad:s lefnadsteckn. (2, 1878
—85), av A. Anderson i Sv. akad:s
handl. ifrån år 1886 (7, 1892), av Chr.
Lovén i Hygiea 1896, av Hj. Stolpe i
Ymer s. å., av I. Broman i Nord.
medicin 1941, av G. Nilson i "Berömda
svenska läkare" (1945). P. H. T.
5. Retzius, CarlG-ustaf,
naturforskare, f. 24 april 1798 i Lund, †
28 febr. 1S33 i Stockholm. Bror till
R, 3 och R. 4. — R. blev student 1812,
fil. magister 1S17, docent i kemi och
mineralogi 1S18 samt adjunkt och
Carl Gustaf Retzius. Teckning av J. J.
Berzelius 1824.
laborator i kemi 1822, allt vid Lunds
univ. Han kallades 1824 till tredje
lärare vid Veterinärinrättningen i
Stockholm med
undervisningsskyldighet i botanik, fysik, kemi och
farmakologi, och 1831 utnämndes han
till prof. i dessa ämnen därstädes;
från 1824 var lian även föreståndare
för inrättningens apotek. R. studerade
1819 kemi och mineralogi i
Köpenhamn, grundlade en god
mineralsamling under resor 1820 ocli 1823 i
Dalarna, Uppland, Värmland m. fi.
landskap ocli studerade 1830 med
statsbidrag veterinär kemi och farmaci
samt veterinärvetenskap i Danmark,
Holland, Frankrike, Italien och
Rhen-länderna. Han utgav bl. a.
"Observa-tiones Stoechiometricæ ad
mineralo-giam pertinentes" (1818) och tills,
med de övriga prof:na vid
Veterinär-inrättningen "Veterinaire
Pliarma-copee" (1832). R. invaldes bl. a. i Vet.
o. vitt. samli. 1821, i Fysiografiska
sällskapet i Lund 1822 och i Sv.
läkaresällskapet 1S30. En
bröstsjukdom, grundlagd i Frankrike vintern
1S30, bröt hans förtjänstfulla
vetenskapliga verksamhet. — Ogift. S. L.
6. Retzius, Anna Wilhelmina
Hierta-, filantrop, f. 24 aug. 1841 i
Stockholm, † 21 dec. 1924 därstädes.
Föräldrar: grosshandlaren och
redaktören Lars Johan Hierta och
Wilhelmina Fröding. — Efter att först lia
erhållit undervisning av privatlärare
i hemmet vistades R. 1S54—56 i en
flickpension i Tyskland och
genomgick 1S59—61 den av A. Fock ocli
P. A. Siljeström öppnade
"Lärokursen för fruntimmer" i Stockholm, där
undervisning framför allt meddelades
i naturkunnighet och matematik. I
unga år inledde hon en social och
filantropisk verksamhet, vilken hon
fortsatte under hela sitt liv. År 1864
grundade hon i Stockholm en afton-
skola för bl. a. tjänsteflickor och följ.
år en "lappskola" med undervisning i
sömnad m. m.; båda stodo direkt
under R:s ledning. Under ett flertal
utländska resor studerade hon olika
sociala och filantropiska inrättningar,
vilka sedan efterbildades i Sverige.
Sålunda tog hon 1S70 initiativet till
affären Bikupan i Stockholm, där
alster av kvinnlig handslöjd
försåldes. Hennes institutioner för
praktisk utbildning blevo banbrytande på
denna del av uppfostrans område.
Bl. a. grundade hon i Stockholm den
första matlagningsskolan för unga
flickor och det första skolköket med
lärarinneutbildning, varjämte hon
donerade ett skolkök till Högre
lärarinneseminariet. Hon deltog 1876 i
bildandet av den praktiska
arbetsskolan för barn och ungdom, vilken
senare utvecklades till Palmgrenska
samskolan och överhuvud banade väg
Anna Hierta-Retzius.
för samskoleidén. Framför allt var R.
emellertid i tal och skrift verksam för
de s. k. arbetsstugorna för barn, till
vilka lion 18S6 tog initiativet; ett
hundratal sådana inrättades under
hennes livstid, de flesta med anslag
från den 1878 grundade stiftelsen
Lars Hiertas minne, där R. enligt
statuterna var ständig styr.-led. —• R.
var en av pionjärerna för den sv.
kvinnorörelsen. Efter att 1873 tills,
med systern Hedvig Hierta ha
grundat "Fröknarna Hiertas stipendiefond
för kvinnliga medicine studerande"
tog lion s. å. initiativet till Sveriges
första kvinnosaksfören., Fören. för
gift kvinnas äganderätt, vilken delvis
hade förtjänsten av 1874 års
lagstiftning om gift kvinnas rätt att råda
över sin arbetsförtjänst. Vid
stadsfullmäktigevalen i slutet på
1880-talet var R. en av ledarna i
agitationen för kvinnliga röstberättigades
deltagande i valen och inrättade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
