Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Reuterholm, Esbjörn - 3. Reuterholm, Axel - 4. Reuterholm, Gustaf - 5. Reuterholm, Axel Christian - 6. Reuterholm, Gustaf Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Reuterdahl
251
Reuterholm
Axel Reuterholm. Målning av J. H. Scheffel
(Bergianska stiftelsen, Stockholm).
ordnar. R. var en passionerad
bok-samlare och hade på Svid ja en vacker
bok- och manuskriptsamling, vilken
förstördes, då gården 1758 härjades
av eld. — Gift 1744 med friherrinnan
Maria Gyllenstierna af Lundholm.
T. H.
3. Reuterholm, Axel Gottlieb,
friherre, politiker, dagboksförfattare, f.
15 sept, 1714 i Stockholm, † 13 mars
1763 därstädes. Bror till E. 2. — R.
ingick 1732 som e. o. kanslist i
Krigsexpeditionen, blev 1743 auskultant i
Kammarkollegium och 1745 dir. vid
Kontrollverket. År 1754 utnämndes
ban till kammarherre och 1762 till
kammarråd. — B. började tidigt
intressera sig för politiken, och i slutet
av 1740-talet såg det ut som om han
skulle bli en av mössornas ledare;
lian hade då nära kontakt med ryske
ministern Panin. På 1750-talet
närmade han sig emellertid hovet, och
vid riksdagen 1755—56 var han en
av hovpartiets mera betydande
företrädare. Hans motståndare
genom-drevo därvid hans uteslutande ur
Riddarhuset, Detta beslut upphävdes vid
riksdagen 1760—62, och R. tog
fortfarande del i politiken i en moderat
anda. — R:s litterära intressen synas
småningom lia börjat överväga de
politiska. Han var en älskvärd och
fint bildad man och tillhörde kretsen
kring fru Nordenflycht, Creutz ocli
Gyllenborg. Under åren 1732—42
förde R. dagbok, av vilken
anteckningarna för 1737 och 1738 finnas
bevarade och ha utgivits av H. Schück
dels i form av referat, dels ss. utdrag
under titeln "Ur Axel Reuterholms
dagbok" (1921). — Ogift. Å. N.
4. Reuterholm, G u s t a f Gottfrid,
friherre, ämbetsman, politiker, f. 29
sept. 1721 i Stockholm, † 5 april 1803
på Stora Ekebv i Rytterns skn,
Väst-mani. län. Bror till’R. 2 ocli R. 3. —
R. blev 1737 auskultant i
Bergskollegium och 1746 e. o. notarie där. År
1762 fick lian lagmans titel och blev
s. å. kommissarie i Riksbanken, utan
tjänstgöring men med lön; han tog
avsked 1786. R. fick 1794
landshövdings titel. — R., som tillhörde
mösspartiet, framlade vid riksdagen 1760
—62 ett förslag om tryckning av
adelns protokoll, vilket dock avslogs.
Vid samma riksdag hade R. för avsikt
att framlägga ett memorial
angående riksbankens förvaltning, gällande
framför allt missbruket att dela ut
tjänster i banken som
partibelöningar. Han köptes emellertid med
.just en sådan syssla (1762),
varigenom memorialet undertrycktes. Denna
tjänst fråntogs honom vid riksdagen
1765—66, men han återfick den 1772.
År 1765 blev han ordf. i ett utskott,
som tillsatts för behandling av
tryckfrihetsfrågan. Ehuru i viss mån
tryckfrihetsvän reserverade han sig då mot
beslutet att upphäva censuren. Ett
par utdrag ur en av R. förd dagbok ha
publicerats av H. Schück i Samlaren
1921 under titeln "Ytterligare om
Tungomålsgillet" och "Till Fru
Nor-denflychts biografi". — Gift 1) 1762
med Catharina Sundgren, † 1763; 2)
1767 med Gertrud Charlotta
Söderhjelm. Å. N.
5. Reuterholm, Axel
Christian, friherre, ämbetsman, f. 27 sept.
1753 på Tunbyholm, Smedstorps skn,
Kristianst. län, † 19 jan. 1811 på
Loviselund, Esbo skn, Nylands län,
Finland. Son till R. 2. —"Efter
juridiska studier i Uppsala och ett
tiotal års militärtjänst övergick R.
till ämbetsmannabanan, blev 1783
adjungerad led. av Åbo hovrätt och året
därpå lagman över Nylands och
Tavastehus län. Under brodern Gustaf
Adolf R:s (R. 6) maktperiod fick R.
tillfälle att enligt tidens sed
bort-ackordera ett flertal av de
ämbeten han erhållit. Så skedde bl. a.
med hans lagmansämbete 1792, då
han erhöll landshövdings titel. Följ.
år kallades han till led. av konungens
Högsta domstol ocli fick 1794
fullmakt som president i Göta hovrätt.
Detta ämbete tillträdde han dock
aldrig utan utackorderade det ocli blev
1795 president i Statskontoret. Efter
broderns fall följ. år förflyttades R.
emellertid till Finland som president
i Vasa hovrätt. När Vasa erövrades
1808, ställde sig R. under den ryska
arméns skydd. — Gift 1797 med
Lovisa Charlotta Malm,. L. T—r.
6. Reuterholm, Gustaf Adolf,
friherre, politiker, f. 7 juli 1756 på
Svidja, Sjundeå skn, Nylands län,
Finland, † 26 dec. 1813 i närheten av
staden Slesvig i Tyskland. Bror till
R. 5. — Efter studier i Uppsala 1772
—74 blev R. hovjunkare hos konungen
1777 och följ. år kammarherre hos
drottningen, detta trots att han som
son till en av de rådsherrar, vilka
arresterades vid statsvälvningen 1772,
var predestinerad till oppositionsman.
Hans förhållande till kungafamiljen
tycks de närmast följ. åren ha varit
relativt gott; i varje fall blev lian
god vän med den lille kronprinsen,
sedermera Gustav IV Adolf. Det i
Stockholm vid denna tid florerande
andeskådandet och ordensväsendet
fick i den unge R. en hängiven
anhängare; särskilt påverkades han av den
kände mystikern G. Björnram. På
denna väg kom han i nära kontakt
med hertig Karl, som redan 1782
intog honom i högsta frimurargraden
ocli på andra sätt visade honom sitt
förtroende. Samtidigt avlägsnade lian
sig från Gustav III, av vilken han
ansåg sig för litet uppskattad. Vid
riksdagarna 1786 och 1789 tillhörde
lian oppositionen, och sistn. år var
han en av de riddarhusledamöter, som
häktades i samband med
förenings-och säkerhetsaktens genomdrivande.
Kort därpå tycks han ha sett sig
nödsakad att ändra taktik, och lian
medverkade till hertigens försoning med
konungen. Gustav III gav honom då
en pension, som satte honom i stånd
att fara utrikes. Bl. a. besökte han
Paris, där han blev vittne till en
del av revolutionshändelserna hösten
1789. Följ. år återkom han till Sverige
men mottogs kyligt av konungen och
miste 1791 sin pension. Fylld av
bitterhet begav han sig då åter utrikes.
Vid Gustav III:s död 1792 befann sig
R. i Rom. Sedan hertig Karl
uppmanat honom att komma liem för att
deltaga i förmyndarstyrelsen, anlände
ban den 3 juli till Stockholm.
Formellt blev han endast president i
Kammarrevisionen och led. av flertalet
konseljer, reellt blev lian tack vare
sitt oerhörda inflytande över
hertigen landets härskare, en ställning som
lian lyckades bevara under hela
förmyndartiden. Med stor energi sökte
ban ur det politiska spelet eliminera
alla dem, som i olika avseenden kunde
göra honom makten stridig, främst
gustavianerna. Alla motspänstiga
ämbetsmän på centrala poster blevo
entledigade eller förflyttade; även
åtskilliga personer med radikala eller
"jakobinska" tänkesätt, vilka
ursprungligen stodo R. nära, drabbades
småningom därav. R:s liärsklystnad
och misstänksamhet kommo honom
nämligen snart att överge de
frihetsidéer, för vilka lian förut svärmat, I
juli 1792 proklamerade lian en nästan
oinskränkt tryckfrihet, men denna
upphävdes redan i dec. s. å., och i
fortsättningen präglades R:s styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
