Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Reuterskiöld, Heribert - Reuterswärd, ätt - 1. Reuterswärd, Anders Fredrik - 2. Reuterswärd, Patric
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Reuterswärd
257
Reuterswärd
Heribert Reuterskiöld.
-kommittéer och -nämnder. I
Arbetsdomstolen har han varit verksam från
dess bildande 1929 t. o. m. 1933. Han
har även anlitats som sakkunnig vid
ett stort antal officiella utredningar i
sjöfartsfrågor; han var
sjöarbetstids-sakkunnig 1931—47, sakkunnig för
revision av befälsförordningen 1931,
sakkunnig hos Handelsdep. för
utredning om förbättrade pensioner för
sjöfolk 1942 samt tillhörde 1946 års
"sjömanskommitté" för utredning och
förslag rörande sjöfolkets levnads- och
arbetsförhållanden. Dessutom är K.
bl. a. v. ordf. i Sv. sjömansbiblioteket
sedan 1942 och direktionsled. i
Handelsflottans pensionsanstalt sedan
1944. Han är styr.-ordf. i Hargshamns,
Skutskärs och Norrköpings stuveriab.
samt styr.-led. i ett stort antal sv.
stuveriföretag. E. har publicerat en
mängd artiklar i sjöfartsfrågor. ■—
Ogift. G. M—e.
Reuterswärd, ätt, vars äldste
kände stamfar, kyrkoherden i Norra
Hä-rene och Hovby av Skara stift Andreas
Svenonis († 1647), blev far till
kyrkoherden i samma pastorat Sven Hof (f.
1615, † 1658). Dennes son, Anders
Hof (f. 1651, † 1714), slutligen major
vid Västgöta kavallerireg., adlades
1690 med namnet E. Hans yngste
son, Lorentz Peter R. (f. 1708, †*1768),
överstelöjtnant vid Livdrabantkåren,
slutligen överste, blev far till
kaptenen vid Ostgöta infanterireg. Adam
Ulrik E. (f. 1750,† 1817), kaptenen vid
Sprengtportenska reg. Per Emanuel
E. (f. 1753, † 1807) och förste
majoren vid Bohusläns dragonreg. Pontus
B. (f. 1761, † 1823), slutligen överste,
vilka blevo stamfäder för ättens nu
levande tre grenar, samt till översten
Anders Fredrik B. (E. 1). — Till
den äldsta av ättens nu levande tre
grenar hörde Adam Ulrik B:s
sonson, hovmarskalken Patric B. (B. 2).
Dennes äldste son, överstelöjtnanten
17 Svenska män och kvinnor VI
vid Livreg :s husarer Carl Fredrik
Casper B. (f. 1853, f 1932), blev far
till envoyén Patrik B. (B. 8). En
brorsons son till E. 2 är
trädgårdsarkitekten Gösta E. (B. 10). — Till
den första yngre grenen av ätten
hörde Per Emanuel E:s sonson,
överstelöjtnanten Knut Axel Herman
B. (f. 1838, † 1930), som blev far till
tio söner, däribland a) fängelsedir.
Carl-Gustaf Leonard B, (f. 1866, †
1936), b) kaptenen och skriftställaren
Knut Axel Hakon B. (f. 1873, † 1943),
c) tandläkaren i Stockholm dent. med.
dr Oscar Per Herman B. (f. 1874, †
1943), far till amanuensen vid
Stockholms högskola fil. lic. Oscar Gustaf
Adolf B. (f. 1915), som har utgivit
konstteoretiska skrifter samt arbeten
om fransk impressionism, d)
konstnären och dir. för ab. Färg och form i
Stockholm Fritz Emanuel B. (f. 1878),
gift med operasångerskan Mathilda
B., f. Jungstedt (E. 3), samt e)
konstnären Patrik R. (E. 9). En brorson
till överstelöjtnanten Knut. Axel
Herman E. är civilingenjören Axel B.
(B. 6). — Den andra yngre
ättegrenens stamfar Pontus B. blev farfar
till översten och chefen för
Västgöta-Dals reg. Pontus Henrik Wilhelm E.
(f. 1S37, † 1899). Bland dennes söner
märkas generallöjtnanten i armén
Pontus E. (E. 4), far till
stabschefen i Första militärområdet,
överstelöjtnanten Gustaf Wilhelm E. (f.
1907), kanslirådet Anders Wilhelm B.
(f. 1872), dir. Carl E. (E. 5) och
majoren, dir. Gustaf E. (B. 7).
1. Reuterswärd, Anders
Fredrik, arméofficer, diplomat, f. 2 aug.
1756 på Stora Lund, V. Tollstads skn,
östergötl. län, † 6 juni 1828 på
Bo-senholm, Lannaskede skn, Jönköp. län.
Föräldrar: översten Lorentz Peter R.
och Catharina Beata Bagge. — Efter
underofficerstjänst vid Lätta
dragonreg. blev E. 1779 stabslöjtnant vid
Bohusläns dragonreg. och 1783
stabskapten där. Sistn. år kom han, genom
förmedling av Axel von Fersen, till
Paris på särskilt uppdrag och
inträdde kort därefter dessutom som
löjtnant vid reg. Eoyal Suédois. Han
kom, ävenledes genom Fersen, i nära
beröring med Marie Antoinette, vars
gunst han vann. Efter revolutionens
utbrott knöt lian för drottningens
räkning och på skickligt valda
omvägar hemliga förbindelser med
utlandet. Tills, med de Bouillé och Fersen
utformade B. planerna för det franska
kungaparets flykt ur landet, och vid
färden till Varennes i juni 1791 satt
han på kaleschens kuskbock, förklädd
till körsven med Fersen i lakej livré
vid sin sida. E. tvingades på grund av
denna affär att ta avsked ur fransk
tjänst i juli 1791. Han fortsatte i sv.
Anders Fredrik Reuterswärd. Gravyr av G.
Chrëtien efter Fournier.
diplomatisk tjänst, blev legationssekr.
i Paris 1801 och beskickningschef i
Wien 1804 (tf. 1803), återvände till
Sverige 1806 samt utnämndes 1808
till överste i armén; han tog avsked
1814. — Gift 1815 med Johanna
Maria Ilofving. — Litt.: Alma
Söderhjelm, "Bevolutionärer och
emigranter" (1918). O. B.
2. Reuterswärd, Patric Oskar,
bruksägare, politiker, f. 22 nov. 1820
på Bibbingshov, Norra Vi skn,
östergötl. län, † 23 aug. 1907 på Baggå
bruk, Skinnskattebergs skn,
Väst-mani. län. Föräldrar:
överstelöjtnanten Fredrik Anders R. ocli Hebbla
Carolina Ridderborg. Brorsons son
till E. 1. — B. blev underlöjtnant vid
första livgrenadjärreg. 1839 och tog
avsked som kapten 1855. Han ägnade
sig sedan åt att förvalta och
utvidga sina bruksegendomar i
Västmanland och Dalarna (Baggå bruk
och Borgfors masugn i
Skinnskattebergs skn samt Starbo och Gessbergs
bruk i Norrbärke skn). Dessutom var
han kassadir. vid Motala verkstad
1861—73 och disponent där 1878—79.
E:s verksamhet efter avskedet från
Patric Reuterswärd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
