Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Reuterswärd, Axel - 7. Reuterswärd, Gustaf - 8. Reuterswärd, Patrik - 9. Reuterswärd, Patrik - 10. Reuterswärd, Gösta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Reuterswärd
259
Reuterswärd
tricitetsverksanläggningarna i Eksjö
1897. Han var direktörsassistent vid
Göteborgs spårvägsanläggningar 1900
—06, chef för Jönköpings
elektricitetsverk ocli spårvägar 1907—20 samt
chef för Jönköpings kommunala
affärsverk 1907—26. Åren 1917—27 var
han därjämte verkst. dir. i Södra
Vätterns kraft ab., Jönköping, samt 1927
—43 verkst. dir. för Göteborgs
spårvägar. Sedan 1944 är han bosatt i
Malmö. — R. har projekterat och lett
anläggningen av Jönköpings
elektricitetsverk och spårvägar 1906—07, av
Edeskvarna vattenkraftstation vid
Jönköping 1918—19 och av Södra
Vätterns kraft ab:s anläggningar vid
Gränna och Jönköping 1920—23.
Dessutom har lian projekterat eller
kontrollerat ett flertal elektriska
anläggningar inom Jönköp. län. E. anlade i
Göteborg 1939—40 de första
trådbuss-linjerna i Sverige. Han var styr.-led.
i Sv. spårvägsfören. 1910—43 och i
Sv. elektricitetsverksfören. 1912—24,
v. ordf. i Tekniska samfundet i
Göteborg 1930—32 samt ordf. i Sv.
lo-kaltrafikfören. 1940—43. — Bland
de arbeten E. publicerat märkas
"Elektricitetsverket oc-h spårvägen" (i
"Jönköpings historia", 1920),
"Göteborgs spårvägar 1879—1929" (1929),
"Städtische Verkehrsfragen"
(Zeitschrift für Kommunalwirtschaft 1929)
och "Obuslinie in Göteborg"
(Ver-kelirstechnik 193S). — Gift 1903 med
Angelina Maria Palmaer. M. B.
7. Reuterswärd, Gustaf Fredrik
Achates, arméofficer, tidningsman, f.
31 aug. 1S82 i Örebro. Föräldrar:
översten Pontus Henrik Wilhelm R.
ocli Johanna Beata Carolina af
Robson. Halvbror till E. 4 och E. 5. -—
Efter mogenhetsex. i Linköping 1901
blev R. underlöjtnant vid Göta
artillerireg. 1903. Sedan han genomgått
Artilleri- och ingenjörhögskolan samt
Krigshögskolan blev han
stabsadjutant och löjtnant vid Generalstaben
Gustaf Reuterswärd.
1912, kapten 1915 och major 1932.
Åren 1916—19 var lian lärare vid
Artilleri- och ingenjörhögskolan. E.
började under första världskriget
medarbeta i pressen, i det han från 1915
skildrade och kommenterade
krigshändelserna i Stockholms Dagblad. År
1919 utsågs han till chefred, i denna
tidn. och övergick därmed lielt i
pressens tjänst. Vid bildandet av
Tidningarnas telegrambyrå (TT) genom
sammanslagning av två äldre byråer
(1921) utsågs han till det nya
företagets verkst. dir., varvid lian
lämnade sin befattning i Stockholms
Dagblad. Han avgick från
direktörsposten i TT 1946. B, har på ett
grann-laga sätt genomfört uppgiften att
förse den synnerligen heterogena
tidningsvärlden med ett gemensamt
nyhetsmaterial, varjämte han visat sig
som skicklig underhandlare om
nyhetsutbyte med främmande länders
telegrambyråer. Som journalist har han
gjort sig bemärkt genom uppsatser i
militära och försvarspolitiska frågor.
Särskilt uppmärksammades i början
av 1930-talet hans inlägg till förmån
för en sv. motoriserad armé. — B,
var verkst. dir. i ab. Eadiotjänst 1924
—35, led. av bolagets styr. 1926—47
ocli v. ordf. där 1938—47. Han var
led. av kulturrådet 1935—44, av
Statens informationsstyr. 1940—45 och
av pressnämnden 1941—-44. -— Gift
1913 med Elin Lamm. S. S\v.
8. Reuterswärd, Carl Reinhold
Patrik, diplomat, f. 27 febr. 1885
i Lännäs skn, Örebro län. Föräldrar:
överstelöjtnanten Carl Fredrik Casper
R. ocli friherrinnan Rosa Elisabeth
Frankiska von Ungern-Sternberg.
Sonson till E. 2. — Efter mogenhetsex.
i Örebro 1902 och jur. utr. kand.-ex.
i Uppsala 1907 blev R. sistn. år
attaché i LTtrikesdep. samt
tjänstgjorde 1908 i Kew York och 1909—10
i Paris. År 1912 blev han andre sekr.
och 1913 förste sekr. i Utrikesdep.
Han var tf. legationssekr. i Tokio och
Peking 1911—14 och tf. generalkonsul
och konsulardomare i Shanghai sistn.
år. Åren 1914—18 tjänstgjorde E. i
Utrikesdep., blev sistn. år förste
legationssekr. i Köpenhamn och var 1919
-—21 tf. förste legationssekr. i Berlin.
Han var legationsråd i London 1921
—24 och i Bern, Wien (tf. cliargé
d’affaires) och Budapest 1924—2S.
Åren 1928—35 var lian envoyé i Riga,
Tallinn och Kaunas, och 1935—4,8
var han envoyé i Bukarest och Sofia.
På denna post var han under andra
världskriget i mer än två år så gott
som helt avskuren från förbindelsen
med Sverige ocli liade att under
skiftande regimer tillvarata ett tiotal
länders intressen. Sedan 1948 är han
sändebud i disponibilitet. — R. var
sekr. i sv. handelsdelegationen i
Washington 1917—18 och Sveriges repr.
vid Oderkommissionens sammanträde
i Breslau 1920. — Gift 1913 med
Karin Herdin. Abg.
9. Reuterswärd, Patrik
Knutsson, målare, f. 14 nov. 1886 i Växjö.
Föräldrar: överstelöjtnanten Knut
Axel Herman R. och Elisabet
Lindström. Kusin till R. 6. — Efter
mogenhetsex. i Kalmar 1908 var R.
tjänsteman vid Riksbankens
huvudkontor i Stockholm 1909—IS. Han
studerade vid Valands målarskola i
Göteborg 1918—19 och vid Académie
Möderne i Paris 1920. Han har varit
bosatt i Paris 1919—32 och därefter
i Stockholm samt företagit
studieresor till bl. a. Frankrike, Italien,
Spanien, Holland och Belgien. Han
tillhör gruppen Färg och form
sedan 1935 och har utställt separat
bl. a. i Stockholm 1935, 1937, 1940,
1943 och 1947. — Efter en
klassice-rande stilfas i början av 1920-talet
övergick E. småningom till ett mer
dramatiskt framställningssätt med
korta, abrupta penselsvep, som kan
påminna om van Gogh. Det
roman-tiskt-patetiska draget har han senare
alltmer renodlat. Den nervösa,
konturlösa penselskriften ger hans
landskap, stadsutsikter eller stilleben ett
starkt vibrerande liv, och
känslointensiteten understryks ytterligare av den
heta, mättade färgskalan. — E. är
repr. i Nat. mus., Hamburgs,
Göteborgs, Malmö, Kalmar, Borås, Växjö,
Norrköpings och Västerås mus. -—■
Gift 192S med Margareta Bager. E. S.
10. Reuterswärd, Nils Gösta,
trädgårdsarkitekt, f. 1 april 1892 i
Stockholm. Föräldrar: kaptenen
Gustaf Oskar Eugène R. och Anna Hedvig
Bendixson. Brorsons son till E. 2.
— E. avlade realskolex. i Stockholm
1910, studerade vid Adelsnäs
trädgårdsskola i Östergötland 1915—17
och vid teknologiska inst. i Köpen-
Gösta Reuterswärd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
