Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rhodin, Carl, cirkusartist, se s. 263 - Rhodin, Hans, ämbetsman, se nedan - Rhodin, Jonas, ingenjör, se nedan - Rhodin, Sigurd, jordbruksforskare, se nedan - Rhodin, Teddy, premiärdansör, se s. 263 - Rhodin, släkt - 1. Rhodin, Hans - 2. Rhodin, Sigurd - 3. Rhodin, Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rhodin 262 Rhodin
Rhodin, Carl, cirkusartist, se s.
263.
Rhodin, Hans, ämbetsman, se
nedan.
Rhodin, Jonas, ingenjör, se
nedan.
Rhodin, Sigurd,
jordbruksforskare, se nedan.
Rhodin, Teddy, premiärdansör,
se s. 263.
Rhodin, bohussläkt,
härstammande från bonden på Budet i Åsbräcka
skn, Älvsb. län, Hans Hansson (f. på
1600-talet), far till Jonas Hansson
(f. 1717, † 1785), som blev fil.
magister, prost och kyrkoherde i Solberga i
Bohuslän samt riksdagsman; han
antog släktnamnet B. efter sin lärare
under skoltiden, dåv. komministern i
Rommele och Åsbräcka Lars B. (f.
1698, † 1763), som tillhörde den gamla
släkten B. från Båda skn, Skarab. län.
Jonas Hansson B:s söner,
kyrkoherden i Solberga, prosten Johan Adam
B. (f. 1751, † 1818), komministern i
Rommele Wilhelm B. (f. 1756, † 1813)
och godsägaren på Lysegården i
Romelanda skn, Bohuslän, Thure Andreas
B. (f. 1762, † 1833), blevo stamfäder
för släktens nu levande tre grenar.
Till den yngsta av dessa hörde Thure
Andreas R:s söner lantbrukaren Hans
Petter R. (f. 1794, † 1826), farfar till
bröderna generaldir. Hans R. (R. 1)
ocli prof. Sigurd R. (B. 2), ocli
borgmästaren i Kungälv Jonas R. (f. 1S05,
† 1873), farfar till civilingenjören
Jonas B. (R. 3).
1. Rhodin, Hans Daniel Gustaf,
ämbetsman, f. 8 okt. 1854 i Hjo, † 11
mars 1932 i Stockholm. Föräldrar:
borgmästaren Gustaf Theodor R. ocli
Anna Louise Asplund. — Efter
mogenhetsex. i Jönköping 1874 blev R.
jur. kand. i Uppsala 18S0. Han blev
fiskal i Göta hovrätt 1886 och assessor
där 1888. Sedan han 1893—99
tjänstgjort som revisionssekr., blev ban sistn.
år lantmäteridir. samt utnämndes
Hans Rhodin.
1908 till överdir. ocli chef för
Lant-mäteristyr. År 1920 ändrades titeln
till generaldir. Denna befattning
innehade lian till 1922, då han erhöll
avsked med pension. —
Lantmäteri-styr. blev under R:s chefstid, som var
en av de betydelsefullaste epokerna
inom det sv. lantmäteriet, ett modernt
organiserat ämbetsverk. Genom
successiva omorganisationer
förstatligades lantmäterikåren, och
tjänstemännens ställning förbättrades. Sin
kanske främsta insats gjorde R. vid
upprättandet av ett jordregister, som
kunde ersätta den föråldrade
jordaboken och bilda underlag för en
tillförlitlig fastighetsbokföring. R.
blev led. av jordregisterkommittén
1905, ocli genomförandet av dess
betydelsefulla arbete var främst hans
förtjänst. Som led. av kommittén för
lantmäteriundervisningens ordnande
1908 arbetade B. för en mer
vetenskaplig lantmätarutbildning. Denna,
som tidigare endast varit av
elementär art, utbyggdes också väsentligt,
och riktlinjer uppdrogos för
undervisningen, som i stort sett gälla ännu
i dag. — På offentligt uppdrag reste
R. 1904 till Danmark ocli Finland
för att studera respektive länders
jordregistrering. Han blev led. av
kommittén för vissa ändringar i
skiftesstadgan 1904 ocli av
fastighetsregisterkommittén 1908 samt var
ordf. i Stockholms stads
triangel-mätningsnämnd 1906—16. Han var
dessutom led. av direktionen över
Allm. änke- och pupillkassan och led.
av styr. för Stockholms stads
sparbank från 1913. — Gift 1891 med
Anna Strömman. Sg.
2. Rhodin, Sigurd,
jordbruksforskare, f. 31 jan. 1856 i Hjo, † 10
dec. 1936 i Vattholma, Lena skn,
Uppsala län. Bror till R. 1. — R.
genomgick 1876—78 Alnarps
lantbruks-inst., var därefter ett par år bitr.
lärare vid folkhögskolor ocli
lantbruksskolor samt blev 1880 förste
lärare vid Marielunds lantbruksskola i
Blekinge. Han utsågs 18S6 till
inspektor vid Lantbruksakad:s
experimen-talfält och blev därigenom ledare av
försöksverksamheten. Då
Centralanstalten för försöksväsendet, på
jordbruksområdet inrättades 1907,
utnämndes B. till föreståndare (från
1914 med prof:s titel) för anstaltens
jordbruksavd.; 1921 erhöll lian avsked
och var sedan bosatt i Vattholma n.
om Uppsala. Han företog flera
studieresor till Danmark, Tyskland och
Holland samt tjänstgjorde som sekr. ocli
prisdomare vid allm. sv.
lantbruksmöten. — B. var en framstående
jordbruksforskare, som visade stor
mångsidighet i sina undersökningar
ocli sin försöksverksamhet. Han in-
Sigurd Rhodin.
tresserade sig särskilt för
bearbetnings- och gödslingsfrågor, studerade
odlingstekniska problem,
vallodlingsproblem och ogräsfrågan m. m. samt
undersökte odlingsvärdet inbördes
mellan olika sorter av ett växtslag. Av
lians många skrifter märkas "Om
kalkens betydelse ocli användning i
jordbruket" (1899, prisbelönad av
Lant-bruksakad.) och "Om utrotande af
åkerogräs genom besprutning" (1903).
B. skrev därjämte talrika artiklar i
fackpressen, ofta med råd och
anvisningar. Som emeritus fortsatte ban i
Vattholma sina försök rörande
gödsling och växtodling. Han blev led. av
Lantbruksakad. 1899 och hedersled,
av Uppsala läns hushållningssällskap
1927. — Gift 1904 med Selma Sigrid
Emanuella Svinhufvud i
Westergötland. S. L.
3. Rhodin, Carl Jonas, ingenjör,
f. 11 maj 1877 i Kungälv, † 2 maj 1932
i Oakland, Kalifornien. Föräldrar:
sjökaptenen Carl Josef Theodor R. och
Nathalia Gustafva Carolina Trahn.
Syssling till B. 1 och B. 2. —
B. avlade mogenhetsex. i Göteborg
Jonas Rhodin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
