Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rignell, Karl - 1. Rikissa - 2. Rikissa - 3. Rikissa - 4. Rikissa - 5. Rikissa - Rinell, Johan - Ring, Herman - Ringdahl, Ebba
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rikissa
289
Ringdahl
uppgift var särskilt ansvarsfull i en
för inst:s verksamhet avgörande
brytningstid. Han var ordf. bland 1927 ärs
sakkunniga för Gymnastiska
central-inst:s omorganisation och blev, efter
tillkomsten av ytterligare ett
omorganisationsförslag, led. och sekr. i
den nya omorganisationskommittén
(1931).’ Dessförinnan hade lian 1930
avgått som föreståndare, enär
regeringen ville ytterligare uppskjuta
avgörandet om inst:s reorganisation.
Under föreståndartiden var B. även
gymnastiksakkunnig inom
Skolöver-styr. — K., som hade ett stort
musikintresse, var 1923—27 ordf. i Borås
orkesterfören. Åren 1920—27 var han
ordf. i Älvsb. läns landstormsförb. och
skytteförb. Han utgav under pseud.
Olle i Grinn versifierade skildringar
på landsmål av livet på Fristahed. —
Gift 1901 med Märta Sara Kristina
Lindberg. D. L—g.
1. Rikissa, drottning, födelse- och
dödsår okända, dotter till storfurst
Boleslav III av Polen. — B. var först
gift med den danske prinsen Magnus
Nilsson (‡ 1134), därpå med furst
Vladimir av Halicz och sedan med
konung Sverker d. ä. i hans andra
gifte. A. S—k.
2. Rikissa, drottning, † 1220.
Föräldrar: konung Valdemar I (den
store) av Danmark och Sofia av
Halicz. Dotterdotter till B. 1. — B.
förmäldes 1210 med konung Erik
Knutsson, ett äktenskap som betecknade en
försoning mellan den Erikska ätten
och det danska kungahuset. Efter
Eriks död 1216 födde lion honom
sonen Erik (Eriksson); en av hennes
döttrar, Ingeborg, blev gift med
jarlen Birger Magnusson (Birger jarl).
A. S—k.
3. Rikissa, sv. ocli norsk prinsessa,
födelse- och dödsår okända.
Föräldrar: jarlen Birger Magnusson
(Birger jarl) och prinsessan Ingeborg
Eriksdotter. Dotterdotter till B. 2.
Om R:s släkt se Folkungaätten. ■—
B. äktade 1251 den norske
tronföljaren Håkan Håkansson († 1257) och
ingick 1262 nytt äktenskap med den
tvske fursten greve Henrik av Werle.
A. S—k.
4. Rikissa, polsk hertiginna, sv.
prinsessa, födelse- och dödsår okända.
Föräldrar: konung Valdemar
Birgersson och prinsessan Sofia av
Danmark. Brorsdotter till R. 3. Om B:s
släkt se Folkungaätten. — B.
förmäldes 1285 med hertig Przemyslav av
Posen, som senare blev konung av
Polen. A. S—k.
5. Rikissa, prinsessa, abbedissa, f.
troligen 1284, † 17 dec. 1348.
Föräldrar: konung Magnus Birgersson
(Ladulås) och Helvig av Holstein. Kusin
till E. 4. Om B:s släkt se Folkunga-
19 Svenska män och kvinnor VI
ätten. — B. insattes redan som barn
i det av fadern grundade S:ta Clara
nunnekloster i Stockholm, som vars
abbedissa hon omtalas 1336. A. S—k.
Rinell, Johan Alfred, missionär,
f. 27 nov. 1866 i Binna skn, östergötl.
län, † 3 juli 1941 i Kiaohsien,
Shan-tung, Kina. Föräldrar:
hemmansägaren Jaen Petter Jaensson och Greta
Andersdotter. — E. ingick i Sv.
baptistsamfundet 1884, deltog i
söndagsskolarbete i hemtrakten samt
började predika 1886. Han studerade
vid Betelseminariet i Stockholm 1888
—91. Efter att ha varit pastor i
Halden, Norge, 1891—92 bedrev han
språkstudier i England och reste
sedan till Kina, där han i Kiaochow
(nuv. Kiaohsien) verkade först som
medhjälpare till missionären J. E.
Lindberg och från 1S99 till sin död
som ledare av missionsarbetet. —
E. medverkade framgångsrikt till
arbetets utveckling såväl på
huvudstationen som på olika nyöppnade
utposter i provinsen. Han vann både
euro-peers och kinesers förtroende. Genom
lugn ocli rådighet under orostider
lyckades han säkra missionens
fortbestånd. B. var ordf. i
missionärskonferensen i Shantung och (från dess
bildande 1937) i sv.-kinesiska
konferensens missionsstyr. I sina skrifter
behandlade han dels kinamissionens
utveckling och arbetsformer
("Svenska baptistmissionen i Kina", 1931),
dels allm. missionsfrågor
("Missionsproblemet", 1910;
"Missionsuppdraget och vi", 1932). Tills, med J. H.
Swordson utgav E. "Boxareupproret
och förföljelserna mot de kristna i
Kina 1900—01" (1902).
Kulturhistoriskt intresserad samlade B.
fornsaker (nu i Statens etnografiska
mus.). — Gift 1892 med Hedvig
Lovisa Jansson, som var missionär i
Kina 1S93—1948. G. W.
Ring, Herman Anakreon,
tidningsman, författare, f. 14 sept. 1859
i Altuna skn, Västmanl. län, † 24 aug.
1927 i Stockholm. Föräldrar:
komministern Herman Ii. och Ida Hildur
Rosalie Ågren. — B. avlade
mogenhetsex. 18S1 i Stockholm och
studerade sedan i Uppsala till 18S4,
varefter han blev journalist i Sv.
Dagbladet. där lian stannade till 1894.
Samtidigt var han 18S5—86 andre red. i
Ny Illustrerad Tidn. och 1S87—89
red. för Sv. Familj-Journalen Svea.
Åren 1895—1907 var lian medarb. i
Nya Dagligt Allehanda, 1908—10 red.
för Nordische Correspondenz, en
korrespondensserie i tyska tidn., och 1910
—21 medarb. i Aftonbladet. — B. var
en mångsidig och berest journalist.
Särskilt hade han starka
teaterintressen, vilka även resulterade i ett flertal
böcker, ss. "Teatern under skilda tider"
(1887), "Meiningarne"
(1888),"Spridda drag ur de kgl. teatrarnes
historia med anledning af deras
stängande" (s. å.) samt "Teaterns historia
från äldsta till nyaste tid" (1898),
som närmast handlar om
teaterarkitekturen. Han utgav dessutom ett
värdefullt arbete om Stockholms
slott, "Sveriges konungaborg" (1898
—99), samt redigerade
minnesskriften "Oscar II. Sveriges konung"
(1908). B. framträdde även som
skönlitterär förf. med en samling "Dikter"
(188S), översatte Heines "Buch der
Lieder" ("Sångernas bok", 18S5) samt
utgav i övers, ett bd dikter, bl. a.
japanska, under titeln "Främmande
toner" (1895), varjämte lian översatte
och bearbetade ett femtiotal
teaterpjäser. — B. var även verksam inom
nykterhetsrörelsen och från 1922
förste sekr. i Landsfören. för
folknykterhet utan förbud. — Gift 1888 med
Jacobine Jacobsen (i. 1862, f 1912)
från Danmark, som medverkade i
olika tidn. och tidskr. samt 1894—
97 redigerade Sv. Familj-Journalen
Svea. T. M.
Ringdahl, Ebba Martina,
skådespelerska, f. 28 mars 1905 i
Stockholm. Föräldrar: dr Alexander Rigezu
och Matilda Teolinda Andréasson,
senare gift Ringdahl. — Efter
genomgång av Dramatens elevskola 1926—29
och ett år vid Sv. teatern i Åbo kom
B. till Folkteatern i Stockholm. Ilon
var engagerad vid Lorensbergsteatern
i Göteborg 1931—33 och vid Nya
teatern i Stockholm 1937—38 samt knöts
sistn. år till Göteborgs stadsteater,
där hon sedan dess är verksam. —
B., som har ett rikt och skiftande
rollgalleri bakom sig, har med djup
inlevelse tolkat sensibla naturer. Hon
kan ge uttryck för äkta kvinnligt
temperament och är en utmärkt
stilskådespelerska, vilket hon visat bl. a.
som Prinsessan i Kao-Tse-Tschengs
"Lutans sång" och Dynamene i C.
Ebba Ringdahl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
