Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rising, Adolf - Rising, Johan - Rissler, John - Ristell, Adolf Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rising
299
Ristell
rator 1912—18 och tf. prof. vid flera
tillfällen. Därjämte var han 1915—18
chef för Medicinalstyr:s extra byrå
för import och export av läkemedel
och kemikalier samt arrenderade 19IG
—IS apoteket Fenix i Stockholm. R.
har blivit kallad "den svenska
läkemedelsindustriens grundare" (O. von
Friedrichs); för framställning av
läkemedel grundade han nämligen
1913 ab. Astra, Apotekarnas kemiska
fabriker, Södertälje, och blev dess
tekn. ledare. Företaget uppgick 1917
i det nybildade ab. Sv.
färgämnesindustri, där R. var tekn. dir., tills
bolaget (med undantag för Astra)
gick i likvidation 1920. R. innehade
därefter 1921—36 apoteket S:t Erik
i Stockholm. — Åren 1890—97 var R.
en ledande kraft bland de yngre
farmaceuterna i deras krav på
förbättrade arbets- och levnadsförhållanden.
Han var ordf. i Stockholms
apo-tekarefören. 1922—32 och i Sveriges
apotekareförb. 1930—34, led. av
Apo-tekarsocietetens direktion 1927—35
samt ordf. i nordiska
specialitetskommissionen 1929—32 och från 1935.
Han deltog 1917 i stiftandet av
Stockholms kemiska industrikontor, och på
hans initiativ grundades 1923
Apotekens kontrollaboratorium, i vars styr.
ban var ordf. till 1936. Åren 1926—
40 var ban fullmäktig i Stockholms
handelskammare. R. blev led. av Ing.
vet. akad. 1919. Hans många skrifter
tillhöra huvudsakligen den organiska
kemin. — Gift 1904 med Viola Maria
Albertina Herwærts från Elsass. —
En son till R. är advokaten i
Stockholm Ernst Carl Gustaf Adolf R. (f.
1904), anlitad som förhandlare och
organisatör av en rad
sammanslutningar inom näringslivet. ■—- Litt.:
biografi av O. von Friedrichs i Sv.
farmaceutisk tidskr. 1947. S. L.
Rising, J o lian Classon, före
adlandet Risingh, ämbetsman,
ekonomisk författare, f. omkr. 1617 i
Risinge skn, östergötl. län, † i april
1672 i Stockholm. Föräldrar: prosten
Claes Botvidi och Elisabet
Johansdotter. — Efter genomgång av
Linköpings gymnasium inskrevs R. 1635 vid
Uppsala univ., där han disputerade
1640; ban synes ha varit lärjunge till
Emporagrius och Loccenius. Åren 1646
—51 var han informator för Clas
Åkesson Tott och företog med honom
långa resor, bl. a. till Holland. År 1651
blev han sekr. i det s. å. inrättade
Kommerskollegium, där han visade
framstående administrativa
egenskaper. Han utsågs 1653 till kommissarie
och assistent hos guvernör Printz i
Nva Sverige och adlades före utresan.
Vid framkomsten 1654 fick han
genast, då Printz redan lämnat
kolonien, guvernörs befogenhet. R. begav
sig 1655 till Elbing, där han 1657
utnämndes till överinspektör över
gräns-och strömtullarna i Preussen och
Po-merellen; han återvände till Sverige
1660. År 1665 blev han assessor i
Sjörätten men fick aldrig uppbära lön.
Sina återstående år ägnade lian åt
skriftställeri och levde vid sin död i
yttersta armod. — Som guvernör i
Nya Sverige var R. först mycket
framgångsrik, och kolonin visade alla
tecken till uppblomstring. Dock tvangs
han till kapitulation inför den
holländska övermakten, för vilket lian
sedan i hemlandet uppbar mycken
kritik. — Redan 1650 började R.
planlägga ett stort nationalekonomiskt
verk, "En tractat om kiöp-handelen",
som skulle bli en kommersiell
encyklopedi i tre delar. Arbetet på detta
sysselsatte honom under hela lians liv
men blev aldrig fullbordat. Endast ett
mindre avsnitt, "Itt uttogh om
köp-liandelen eller commercierne",
publicerades 1669 tack vare understöd av
M. G. De la Gardie; det bevarade
manuskriptet finns i K. bibi. R. var
en typisk exponent för de tidiga
mer-kantilisterna. Sina förebilder
hämtade lian hos holländarna, för vilka lian
hyste beundran, samt i den engelska
ekonomiska litt. R. var utan tvekan
den förste, som införde
merkantilis-mens idéer i sv. litt. Hans betydelse
för samtiden blev dock ej stor,
beroende på den ringa spridning han
kunde ge sina åsikter. — Ogift. —
Litt.: Ellen Fries, "J. C. R. (i Hist.
tidskr. 1896); E. Heckscher,
"Sveriges ekonomiska historia från Gustav
Vasa" (1: 2, 1936); N. Jacobsson, "Sv.
öden vid Delaware" (1938). K. Sn.
Rissler, John Gottlieb, kirurg, f.
21 jan. 1863 i Östersund, † 11 mars
1931 i Stockholm. Föräldrar:
landssekreteraren Per Gottlieb R. och
Maria Delin. — Efter mogenhetsex. i
Östersund 1881 blev R. med. kand.
1885 i Uppsala, med. lie. 1890 i
Stockholm och efter disp. där 1893 med. dr
i Uppsala s. å. Efter
utbildningsförordnanden i medicinsk kemi, patologi,
neurologi och histologi samt i
anatomi, vari ban 1890 var tf. prosektor
ocli 1891 tf. e. o. prof. vid Karol. inst.,
ägnade han sig åt kirurgin och var
1S94 underkirurg vid
Serafimerlasarettet samt 1S94—97 docent i kirurgi
vid Karol. inst. Han var 1895—1914
överläkare vid Maria sjukhus och
1914—28 överläkare vid Sabbatsbergs
sjukhus kirurgiska avd. Därjämte var
han led. av kommittén för
Medicinal-styr:s omorganisation 1909, ordf. i
byggnadskommittén för Romanäs
sanatorium 1904—08, medl. av styr. för
Röda korsets sjukhem 1904—09 oeh
av dess byggnadskommitté för
uppförande av nytt sjukhem samt led. av
John Rissler,
överstyr, för Oscar II :s
jubileumsfond från 1921. — R. var en
särpräglad och mångsidig begåvning, som
kom att göra betydande insatser på
flera olika områden. I yngre år lade
han i dagen en ovanlig
lärarbegåv-ning, men hans motvilja mot en
akademisk karriär drev honom in på
andra vägar. Som kirurg var han
mästerlig ocli i många avseenden
banbrytande, men lians överdrivna
självkritik avhöll honom mestadels från att
i tal eller skrift framlägga sina rön,
och de nya operationsmetoder, som
ban utarbetade främst inom buk- ocli
benkirurgin, ha i stället hans
lärjungar presenterat i facklitteraturen;
lians namn har dock knutits till
klarläggandet av
nervsystemförändringarna vid akut barnförlamning (1888).
Praktisk organisatör och utpräglat
tekniskt begåvad ägnade R. intresse
och arbete åt den allm. sjukvården, åt
sjuksköterskeutbildningen och
framför allt åt sjukhusbyggen, där han
blev sin tids främste sv. expert. Vid
tillkomsten av Jubileumsfondens
sanatorier, Romanäs sanatorium och
Röda korsets nya sjukhem var han
en anlitad kraft, som särskilt liade
största förtjänsten av inredningens
och ekonomiavdelningarnas praktiska
ordnande. Bland kolleger och patienter
åtnjöt lian stort oeh välgrundat
förtroende. Som människa var B. bakom
en originell ocli svårtillgänglig fasad
utrustad med humor, ömhet och
förfinad smak. — Gift 1895 med Sigrid
Alfhild Elisabeth Andersson. ■—•
Litt.: nekrolog av J. Sjöqvist i
Hv-giea 1931. P. H. T.
Ristell (Ristel), Adolf
Fredrik, författare, kritiker, teaterledare,
f. 17 juli 1744 i Uppsala, † 1829 i
utlandet. Föräldrar: dansmästaren och
språkmästaren vid Uppsala univ. Carl
Fredrik R. ocli Charlotta Smedberg.
— Vid en ålder av något mer än tjugu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
