Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Robson, Carl Magnus af - 1. Rodén, Gustaf - 2. Rodén, Nils - Rodhe, se även Rohde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rodén
302
Rodhe
Carl Magnus af Robson. Teckning av Kleen
1836.
till Jernkontoret-, fick pronotaries
titel 1803, var sekr. 1805—16, erhöll
bergsråds titel 1S14 och bergsråds
säte och stämma 1816, blev led. av
direktionen för Älvdalens porfyrverk
s. å. och var red. för Jernkontorets
annaler 1819. År 1833 avgick han
med v. presidents titel och rätt till
frivillig tjänst. E. var borgarståndets
sekr. vid riksdagarna 1S15 och 1817,
fick som belöning för förtjänster om
bergshanteringen Jernkontorets stora
guldmedalj 1S08 ocli 1820 ocli
adlades 1S19. — Efter att sommaren 1796
ha besökt Roslagens och Värmlands
gruvdistrikt samt Falu koppargruva
fick R. på uppdrag av friherre S. G.
Hermelin ocli på dennes bekostnad
tills, med bergmästaren Anton Swab
företaga en resa i
geografiskt-minera-logiskt och kartografiskt syfte till
Röros kopparverk i Norge (deras
under resan förda journal utg. av H.
Richter 1940). År 1797
anförtroddes åt R. det ansvarsfulla
uppdraget att på ort och ställe leda de
hermelinska kolonisationsföretagen i
Norrbotten, vilket lian 1797—1800
utförde på ett synnerligen
förtjänstfullt sätt. R. övertog Vissboda genom
köp från föräldrarna 1803, frånhände
sig bruket som mindre lönsamt 1808
men återfick det genom sitt andra
gifte 1820. Där bodde han efter sitt
avskedstagande och deltog livligt i
det kommunala livet i Lerbäck. R. var
även skicklig tecknare och fick som
ung undervisning vid Målare- ocli
bildliuggareakad. — Gift 1) 1804 med
Elisabet Maria Grahl, † 1819; 2) 1820
med Maria Carolina Burenstam. —
Litt.: G. Sahlström, "Vissboda bruk
och gård genom seklerna" (Nerikes
Allehanda 26 och 31 juli 1930).
H. R—r.
1. Rodén, Karl Gustaf,
missionär, f. 27 aug. 1860 i Ryssby skn,
Kronob. län, † 23 nov. 1943 i
Uppsala. Föräldrar: lantbrukaren
Johannes Abrahamsson Klöver och Greta
Katarina Josefsdotter. — R. ägnade
sig efter genomgången folkskola åt
gårdfarihandel 1874—77 men
inriktades efter religiös omvändelse helt på
missionärskallet och genomgick P. A.
Arnmans evangelistskola i Vånga skn,
Östergötland. Han studerade vid
Fjellstedtska skolan i Uppsala 1S77
—79 och vid Johannelunds
missions-inst. i Stockholm 1879—83 samt
prästvigdes i Skara sistn. år ocli var
pastorsadjunkt i Vadstena 1884. S. å.
stationerades R. som Evangeliska
fosterlandsstiftelsens missionär i
Eri-trea, där han i Monkullo från 1885,
i Arkiko från 1887 och i Gheleb 1S90
—1920 utförde en pionjärgärning i
missionens tjänst. Sina under
missionsarbetet vunna kunskaper om de
tigrétalande stammarna har R. främst
Gustaf Rodén.
dokumenterat i den på tigré och
italienska skrivna "Le Tribü dei Mensa"
(1913). Han har även gjort
etnografiskt värdefulla fynd inom detta
område. Sin främsta kulturella insats
gjorde R. genom att åt de tigrétalande
stammarna skapa en litteratur av
läroböcker, sångsamlingar och
andliga skrifter. Hans bibelövers, till
tigré påbörjades med Nya
testamentet (1S89, reviderad 1902) och
fortsattes efter återkomsten till Sverige
med Gamla testamentet (1930—43).
På uppdrag av Brittiska ocli
utländska bibelsällskapet verkställde B. 1906
—07 en revidering av den amhariska
bibelövers. — Gift 1) 1887 med
Emelie Charlotta Nilsson, † 1925; 2) 1926
med Anna Mathilda Andersson. G. W.
2. Rodén, Nils Oskar, teolog,
skolman, missionsman, f. 10 juli 1897
i Gheleb, Eritrea, Ostafrika. Son till
B. 1. i hans första gifte. — B. kom
till Sverige 1906, avlade studentex. i
Nils Rodén.
Norrköping 1916 och blev i Uppsala
fil. kand. 1919, teol. kand. 1923, teol.
lic. 1930 samt teol. dr 1941. Han
prästvigdes i Uppsala 1923. R. har
verkat inom Evangeliska
fosterlandsstiftelsen, vars styr. han tillhörde
1932—38; lian var lärare vid
Johannelunds missionsinst. 1924—26, sekr.
för Evangeliska fosterlandsstiftelsens
inre mission 1926—35, rektor vid
Jo-hannelund 1935—3S och föreståndare
för Restenäs (stiftelsens
internatskola) 1944—45. År 1947 utnämndes
han till lektor i kristendom och
filosofi vid Västerviks läroverk. Han har
redigerat flera av
fosterlandsstiftelsens publikationer, främst.
Missions-tidn. Budbäraren 1934—37.
—Under studieåren i Uppsala deltog B.
med stort intresse i det kristliga
studentarbetet. Efter ett par besök i
Norge 1920—21 tog han jämte andra
initiativet till anordnande av
student- och gymnasistmöten på biblisk
grund samt var ordf. i den sv.
kommittén härför 1922—23 och 1928—36.
Som sekr. i fosterlandsstiftelsens inre
mission kom B. i personlig kontakt
med den folkliga väckelsefromheten,
till vars vetenskapliga utforskande
lian bidragit genom flera arbeten,
främst drsavh. "Herrnhutiska och
ny-evangeliska väckelserörelser i
Linköpings stift intill 1856" (1941). Han
liar även utgivit "Johannelunds
missionsinstitut genom 75 år" (1938)
och "Det norrländska nyläseriets
uppkomst" (1942). B. företog 1924—25
en studieresa till Egypten, Palestina
ocli Syrien och bevistade i samband
därmed som delegat
muhammedanmissionens konferenser i Hehvan,
Egypten, och Jerusalem; efter denna
resa utgav lian "Bland kopter och
muhammedaner i faraonernas land"
(1925) och "Bibliska städer" (1932).
— Gift 1926 med Elsa Dahlberg. G. W.
Rodhe, se även Rohde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
