Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Roos, Adolf - 3. Roos, Gustaf - 4. Roos, Anna Maria - 1. Roos, Johan Petter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Roos
150
Roos
Adolf Roos.
Växjö 1903—18 och av Första K. 1911
■—19 A. Han tillhörde Första K:s
nationella parti och liade sin
huvudsakliga riksdagsverksamhet förlagd till
bankoutskottet. Efter sin avgång ur
statstjänst ägnade sig B. åt skötseln
av egendomen Djursnäs invid
Nynäshamn, vilken lian innehade från
1903. Han deltog även på äldre dagar
flitigt i det kommunala livet och var
bl. a. ordf. i Ösmo skns
kommunalstämma fr. o. m. 1921. Från 1926 var
ban verkst. dir. i Stockholm—Nynäs
järnvägsab. B. utgav flera broschyrer
i jordbruksfrågor samt skildrade i en
serie artiklar i Nya Dagligt
Allehanda 1921 en sex månaders resa
runt jorden. — Gift 188S med Bertha
Sofia Wilhelmina Sjöcrona. S. Sw.
3. Roos, Gustaf Vilhelm
Alexander, ämbetsman, politiker, f. 6 sept.
1859 i Stockholm, † 19 jan. 1938
därstädes. Bror till E. 2. — Efter
mogen-lietsex. i Stockholm 1877, hovrättsex.
i Uppsala 1882 ocli en tids
tjänstgöring vid Stockholms rådhusrätt och
Svea hovrätt, varunder lian även var
sekr. åt prof. Adolf Nordenskiöld och
Gustaf Roos.
kanslist i Andra K., liade E.
befattning som tingsbiträde i Eonneby
1884—85. Därefter var han 1886—9*8
länsnotarie i Karlskrona och
samtidigt sekr. och kamrerare hos Blek. läns
landsting samt 1895—9S därjämte
verkst. dir. vid Karlskrona—Växjö
järnvägsab.; 1898—1912 var ban
landssekr. i samma län. Från sistn.
år till 1927 var han landshövding
på Gotland. B. tillhörde Andra K.
1903—OS och var därunder till en
början medl. av Liberala
samlingspartiet, från vilket han emellertid
separerade ss. anhängare av det
proportionella valsättet, varefter lian 1906
ingick som konsultativt statsråd i
Lindmans ministär. Inför avgörandet
i rösträttsfrågan följ. år utgav B.
som bil. till Aftonbladet broschyren
"De frisinnade och rösträttsfrågan".
Efter en meningsskiljaktighet med
statsministern i fråga om
ämbetsverkens skyldighet att gå utskotten
tillhanda med upplysningar avgick E.
tills, med Alfred Petersson i Påboda
och Erie Trolle ur ministären 1909.
På äldre dagar återkom han till
riksdagen. Han var 1928—35 led. av Första
K., nu ss. repr. för det moderata
partiet. B, var på 1920-talet ivrigt
sysselsatt med studium av
fredsproblemet ocli propagerade särskilt för idén
om finansiell hjälp åt angripna
nationer. Hans tankar i detta ämne blevo
delvis grundläggande för den i Genève
1930 undertecknade men aldrig
ikraft-trädda Convention pour assistance
financière. — B. utgav "Krönikan om
Jakobstads-Boosarne" (1935). — Gift
1887 med Elisabet Matilda Charlotta
Hedberg. S. Sw.
4. Roos, Anna Maria,
författarinna, f. 9 april 1862 i Stockholm,
† 23 april 1938 i Bombay. Syster till
B. 2 och B. 3. — B. genomgick 1879
—81 Högre lärarinneseminariet men
tjänstgjorde i mycket ringa
utsträckning ss. lärarinna. I stället sysslade
lion med privata studier och
publi-cistik (bl. a. som red.-sekr. i Ord och
Bild 1S98—1902) samt var från 1S94
flitigt verksam ss. förf. Hon var ordf. i
sällskapet Nya Idun 1901—05 och led.
av Samfundet De nio 1913—18. Från
1924 vistades hon mestadels
utomlands. — B:s första författarskap,
bl. a. diktsamlingarna "I gryningen"
(utg. under pseud. Alfaro 1894) och
"Aderton år" (1902), präglas av
reaktionen mot åttiotalsrealismen. Under
inflytande av Viktor Bydbergs teorier
om den nordiska mytologin tillkommo
"Valands saga" (1903) och "Svipdags
saga" (1906). B. har också utgett en
rad romaner och novellsamlingar, ofta
med exotiska motiv, ss. "Tysta djup"
(1895), "Mariamne av Makkabéernas
ätt" (1916), "Österländska noveller"
Anna Maria Roos.
(1921), "Farao och guden" (1922).
— B. är dock främst barnboksförf.
Sina visor och berättelser för barn har
lion samlat bl. a. i "I Hvitavall"
(1895), "Luve Lulls sagor" (1898) oeh
"Gräshoppans visor" (1—2, 1899—
1900). De utan jämförelse mest
spridda av hennes skrifter äro de tre
läseböckerna "Sörgården" (1913;
sammanlagt utg. i 1 225 000 ex.), "I
önne-mo" (s. å.; 975 000 ex.) och
"önne-mofolk" (1917; 110 000 ex.).
Böckerna, som äro avsedda för
barndomsskolornas första klasser, innehålla
enkla läsestycken, väl avpassade efter
barnens uppfattningsnivå och oftast
med motiv från det dagliga livet. B.
utarbetade också läseböcker i historia
och hembygdskunskap. ■— B. var
starkt religiöst intresserad.
Förkastande stora delar av kyrkans lära
sökte hon tränga in till
kristendomens kärna. Denna ambition
framträder både i hennes lyrik ocli i
religiösa skrifter, främst "Fariseism i
våra dagar" (1902), som på sin tid
väckte stort uppseende. — Ogift, U. D.
1. Roos, Johan Peter,
skådespelare, teaterdirektör, f. 13 juli 1S18
i Stockholm, † 13 aug. 1SS2 därstädes.
Föräldrar: sämskmakarmästaren
Johan Petter R. och Fredrika Ulrika
Halden. — Efter skolgång i
Stockholm och anställning som
hantverkslärling där engagerades B. 1839 vid
C. W. Westerlunds finländska
turnésällskap. Efter ett år återvände lian
till Sverige och var efter olika
anställningar engagerad hos P. J.
Deland 1841—42 ocii vid Mindre teatern
i Stockholm 1842—43. Sistn. år
bildade ban eget sällskap, med vilket
lian till 1852 bereste sv. landsorten.
Han turnerade 1852—55 i Finland,
var 1S55—56 åter engagerad hos
Deland och ledde därefter på nytt eget
sällskap till 1870, då lian drog sig
tillbaka till privatlivet. — Som skå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
