Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Rosenhane, Johan - 5. Rosenhane, Schering, d. y. - Rosenheim, von, ätt - 1. Rosenheim, Johan von - 2. Rosenheim, Vilhelm von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rosenhane
361
von Rosenheim
Johan Rosenhane. Kopia efter D. von Krafft
(Gripsholm).
4. Rosenhane, Johan
Scherings-son, friherre, ämbetsman, diplomat, f.
16 mars 1642 i Stockholm, † 3 sept.
1710 i Wismar. Son till R. 2. — Efter
studier i Uppsala vistades R. några år
i utlandet, varvid han bl. a.
praktiserade i den holländska handeln, och
blev 1665 assessor i
Kommerskollegium. Han var en av Karl XI :s mera
betydande medhjälpare i
reduktionsarbetet; lians på äldre dagar gjorda
påstående, att han från början skulle
ha ställt sig mycket kritisk inför
reduktionens ytterligheter, stämmer inte
så väl med hans deltagande i dennas
genomförande. R. knöts redan 1663 som
kammarjunkare till Hedvig Eleonoras
hov och blev 1673 hennes hovmarskalk,
varvid han avböjde en utnämning till
envoyé i Haag. År 1686 lämnade han
sin tjänst hos änkedrottningen och
utnämndes till president i Wismarska
tribunalet, vilken post han med
undantag för en särskild beskickning
till Berlin 1705—07 innehade till sin
död. Uppdraget i Berlin, för vilket B.
tilldelats ambassadörs värdighet, gick
ut på att förmå Preussen att
acceptera de skäligen njugga villkor, som
Karl XII uppställt för en allians med
Sverige. B:s beskickning gav dock ej
positivt resultat; de indirekta vinster
Sverige skördade av att förbindelserna
med Preussen åtminstone höllos vid
liv kunna knappast heller sägas ha
varit B:s förtjänst. Otvivelaktigt högt
bildad och med starka litterära
intressen, lojal, modest och personligen
oförvitlig var B. dock varken någon
större begåvning eller någon kraftfull
handlingsmänniska, — R:s
självbiografiska anteckningar finnas tr. i S.
Loenbom, "Anecdoter om
namnkunniga och märkvärdiga swenska män"
(2, 1773). — Gift 1) 1677 med
friherrinnan Christina Wrangel af
Lindeberg, † 1682; 2) 1687 med friherrin-
nan Märta Sparre, † 1700; 3) 1701
med grevinnan Catharina Eleonora
Lillie, † 1704; 4) 1706 med grevinnan
Eleonora Christina Oxenstierna af
Korsholm och Wasa. S. S—s.
5. Rosenhane, Schering, d. y.,
friherre, ämbetsman, historisk
författare, f. 6 jan. 1754 på Torp i
Husby-Oppunda skn, Södermani. län, † 6 nov.
1812 därstädes. Föräldrar:
kammarherren friherre Fredrik Bengt R. och
grevinnan Eva Sofia Stenbock.
Brorsons sonson till B. 4. -—- B., som 1772
inträdde på ämbetsmannabanan, blev
1779 andre sekr. och 1786 förste sekr.
i Presidentkontoret (från 1791
Kabinettet för utrikes brevväxlingen).
Kabinettssekr.-ämbetet, en av den
gustavianska tidens nyckelpositioner,
tillföll B. 1792. Med detta ämbete kom
ban s. å. att förena det som
kansliråd. Led. av Kanslersgillet 1801,
stats-sekr. 1S09 samt överpostdir. 1812
Schering Rosenhane d. v. Målning av C. F.
von Breda (Uppsala universitet).
gjorde sig R. känd för sina gedigna
kunskaper ocli omfattande
bildningsintressen. Under riksdagarna i Örebro
1810 och 1812 uppdrogs åt R. att i
Stockholm förestå kabinettet och hålla
ministerkonferenserna. I dessa
grann-laga värv visade han takt och klokhet.
— R., som blev led. av Vitt. akad.
1790 och av Vet. akad. 1799, har gjort
sig mera allm. känd genom ett
vidsträckt och vittomspännande
historiskt författarskap. Av hans arbeten
märkas bl. a. "Svea-rikes
konungalängd" (1789) ocli en monografi över
de forna fem liöga riksämbetsmännen
(1799). Dessutom liar R. författat
större delen av den av C. H. Uggla
1791—93 utg. "Svea-rikes råds-längd".
— Inom kanslersgillet utförde R. —
dock utan att i betydelse kunna
jämföras med G. G. Adlerbeth — ett
uppmärksammat arbete. Inom Vet, akad.
var han en varm förespråkare för de
vittra ocli estetiska intressenas plats.
Tillbakadragen och fint bildad,
plikttrogen och med vidsträckta insikter i
diplomatins värv kan R. betraktas
som en god exponent för den
sengusta-vianske ämbetsmannen, när lian var
som bäst. — Ogift. J. W—g.
Rosenheim, von, ätt,
härstammande från handlanden i Stockholm Jakob
Tomasson (f. i Norrland på
1500-talet). Hans son Tomas Jakobsson,
slutligen prost och kyrkoherde i Piteå
(† 1655), som antog släktnamnet
Ro-zelius (möjligen efter födelseorten
Rosvik i Piteå skn), blev farfar till
landssekr. i Stockholms län Olof
Olofsson Rozelius (f. 1687, † 1740). Dennes
son översten och v. landshövdingen
Johan Rozelius (R. 1), adlades 1758
jämte fyra systrar med namnet von R.
Han blev far till hovjunkaren,
lega-tionssekr. och förf. Vilhelm von R.
(R. 2), med vilken ätten utgick i
Sverige, och kaptenen vid
Änkedrottningens livreg. Adolf Ludvig Ulrik
von R. (f. 1758, † 1834), som 1792 gick
i siciliansk tjänst och slutligen var
generallöjtnant i neapolitansk tjänst.
1. Rosenheim, Johan von, före
adlandet Rozelius, arméofficer,
målare, f. 4 aug. 1725 i Stockholm, † 16
april 1803 därstädes. Föräldrar:
landssekreteraren Olof Olofsson
Rozelius och Catarina Margareta von
Kraft. — Efter studentex. i Uppsala
blev R. 1745 volontär vid
fortifikationen. Han tjänstgjorde därefter i
olika utländska arméer, blev löjtnant
i fransk tjänst 1745, kapten i
holländsk tjänst 1748 och major i hessisk
tjänst 1750. Adlad 1758 utnämndes
han efter hemkomsten till
reg.-kvar-termästare vid Dalreg. 1760 och till
stabskapten vid hertig Fredrik Adolfs
reg. 1761 samt blev följ. år dennes
tjänstgörande kavaljer. Major blev
ban 1766, överstelöjtnant 1770,
kommendant på Gustavssvärds fästning
1774 och på Sveaborg 1775. R. utsågs
därefter 1776 till v. landshövding i
Västernorrl. län; 1781 erhöll han
överstes avsked. — R. var en begåvad
ehuru något dilettantisk
porträttmålare, huvudsakligen i pastell. Han
målade bl. a. Sophie Hagman
(Gripsholm) och Lorens Pasch d. y.
(Konst-akad.). År 1791 blev han hedersled, av
Konstakad. •— Gift 1754 med Clasina
de Graff från Nederländerna. G. F.
2. Rosenheim, Vilhelm Fredrik
Joakim von, hovman, diplomat,
författare, f. 31 mars 1755 i staden
Tour-nav i Flandern, † 18 mars 1822 i Åbo.
Son till R. 1. — R. kom 1760 med
föräldrarna till Sverige, där han först
undervisades av sin mor, sedan av
privatlärare. Han blev student i
Uppsala 1772 och var 1775—78 page hos
Gustav III. Samtidigt var han e. o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
