Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Rothman, Jacob Gabriel - 4. Rothman, Göran - Rothoff, se även Rothåf - Rothoff, ätt - 1. Rothoff, Birger Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rothman
374
Rothoff
Växjö, † 27 juni 1772 i Stockholm.
Son till K. 2 i lians första gifte. —
B. började studera medicin i Uppsala
1741 och blev utan ex. prosektor där
1747. Han företog under en följd av
är utrikes resor, bl. a. till London,
men blev pä 1760-talet äter
stockholmare, verksam som politisk
pam-flettförf. för mösspartiet och 1767
föreståndare för
Handelsbalanskontoret. Vid mössväldets fall 1769 flydde
B. till Danmark men återvände redan
året därpå som politisk medarb. i
Dagligt Allehanda. — År 1765 utgav B.
det bisarra romanfragmentet "Thor
Frimans underliga lefnad och
sällsamma tänkesätt", fyllt av filosofiska
reflexioner och satiriska
anspelningar på sv. politiska förhållanden. Förf:s
ansträngningar att imponera på
läsaren med sitt vidsträckta vetande och
sin kontinentala orientering
framträda tydligt, men verket fick aldrig
betydelse för den sv. romanens
utveckling. — Märkligare är E. som
politisk förf. Hans polemiska huvudskrift,
"Philolalus Parrhesiastes eller den
pratsjuke fritalaren", var mössornas
viktigaste pressorgan under året 176S.
Dess uppgift var att skildra
hattpartiets dumheter ocli förbrytelser, och
den ger ett färgrikt ocli
temperaments-fullt uttryck för de yngre mössornas
politiska och kulturella inställning
men utmärker sig även för ett
hat-fullt, insinuant och ofta smaklöst
framställningssätt och klart
skandal-bladsmässiga kampmetoder. Den gav
också upphov till en rad motskrifter.
— Välbeläst i samtida litteratur roar
B. genom sin livfulla stil, sin ofta
saftiga komik och sina groteska
infall men verkar lika ofta frånstötande
genom ovederhäftiga insinuationer
och böjelse för det skandalösa. •—
Gift i London med Martha Taylor,
som han sedermera sannolikt övergav.
— Litt.: F. Böök, "Romanens och
prosaberättelsens historia i Sverige
intill 1800" (1907); G. Svanfeldt,
"Posten 1768—1769 och dess förf."
(1937). O.N—g.
4. Rothman, Georg (Göran)
Johansson, läkare, botanist, översättare,
f. 30 nov. 1739 på Huseby bruk i
Skatelövs skn, Kronob. län, † 4 dec.
1778 i Stockholm. Son till B. 2 i hans
andra gifte. — E. blev student vid
Uppsala univ. 1757, studerade där
medicin och naturvetenskap bl. a. för
Linné samt blev fil. kand. 1760, fil.
magister 1761 ocli med. dr 1763. Han
var sedan praktiserande läkare i
Stockholm någon tid samt studerade
fysik, anatomi och obstetrik. År 1766
sändes han av Collegium medicum till
Åland och vann berömmelse genom att
häva en där sedan tio år grasserande
form av malaria, som orsakat över
sexhundra dödsfall. Efter att 1766—
73 ha varit v. sekr. i Collegium
medicum företog B., utsedd av Vet. akad.,
i naturvetenskapligt syfte en resa till
Tripolis 1773; den föranleddes av en
hemställan frän Abdrahman, det
tri-politanska sändebudet i Stockholm,
om utsändande av en sv.
naturforskare. Från sin treåriga vistelse i det
karga landet hemsände E. blott smärre
botaniska samlingar. Till följd av
bristande medel samt hindrad av
upprorsrörelser ocli rövare kunde lian
blott göra en längre färd inåt landet,
till Atlasbergens utlöpare Garean
(Gharian) i s. Tripolis. Hans journal
från Gareanresan innehåller
intressanta upplysningar om befolkningen;
den är tryckt i C. C. Gjörwells tidskr.
Adressen 1775, och hans brev till Vet.
akad:s sekr. P. Wargentin äro
publicerade i Nya lärda tidningar 1774—
75. Efter återkomsten till Stockholm
1776 utnämndes E. till assessor i
Collegium medicum. — E. var även
vittert intresserad ocli framträdde
särskilt som översättare med bl. a.
"österländske prinzens Zadigs historia"
(1760) och andra tragedier av
Voltaire, Popes "Eloisas bref til Abélard"
(1765) samt Calzabigis opera
"Orpheus ocli Euridice" (1773; av Gustav
III belönad med en gulddosa). En
övers, av Popes "Essay ön Criticism"
förblev otryckt, liksom en
handledning i skaldekonsten, utförd efter
Horatius, Boileau m. fi. E. var främst
en formell talang, ocli hans egen
litterära produktion är föga märklig. De
dikter ban lät trycka skilja sig icke
från tidens brukliga stil, och hans
resejournal är i litterärt avseende
torftig. Otto Sylwan liar, förmodligen
med rätta, tillskrivit E. dikten
"Frihetens intåg. Ode i anledning af
skrif-och tryckfriheten" (1766), som
förmodats vara skriven av halvbrodern
Jacob Gabriel E. (E. 3). — E. var en
stor men alltför splittrad begåvning,
som genom den illa planerade och föga
givande Tripolis-resan säkerligen
hämmades såväl i sin utveckling som i sin
karriär. — Ogift. — Litt.: biografi
av E. Hedlund i Sv. Linné-sällskapets
årsskr. 1937. S. L., Lt.
Rothoff, se även Rothåf.
Rothoff, ätt, utgrenad från släkten
Bothovius (s. 375). Inspektorn vid
Avesta kronobruk i Dalarna Lorens
Rothof (f. 1624, † 1666) blev farfar
till kronofogden i Näsgårds län,
Dalarna, Fredrik Bothof (f. 1697, †
1762), som 1740 köpte Karl Gustavs
stads järn- och stålmanufakturverk
vid Eskilstuna. En sonson till
honom, brukspatronen, bergsrådet Birger
Fredrik E. (R. 1), adlades 1812 med
bibehållet namn. Bland hans söner
märkas mineralogen Emanuel E. (E. 2)
och revisionssekr., tf. justitiekanslern
Birger Fredrik E. (f. 1789, † 1858),
med vilken ätten utdog. — En äldre
bror till Fredrik Eothof, Lorentz
Eothof (f. 1685, † 1750), sedermera
överste vid Livdrabantkåren, adlades
1727 med namnet Bidderhof och slöt
själv sin ätt.
1. Rothoff, Birger Fredrik,
industriidkare, jordbrukare, f. 10
mars 1759 på Karl Gustavs stads bruk
vid Eskilstuna, † 3 maj 1831 på
Lagersberg, Eskilstuna. Föräldrar:
brukspatronen Isak Rothof och
Christina Ström. Halvbror till prof.
Erie Fant (bd 2, s. 494). — E. blev
student vid Uppsala univ. 1770 och
avlade bergsex. där 177S. Han
inträdde sistn. år som auskultant i
Bergskollegium, där han efter
tjänstgöring 1779 som underbyggmästare
vid Strömsholms sluss- och kanalverk
och 1780 som tf. proberare blev e. o.
Birger Fredrik Rothoff. Laverad
blyertsteckning av G. D. Bossi 1800 (Nationalmuseum).
notarie 1781. År 17S2 övertog han
som brukspatron förvaltningen av den
efter avskiljandet av Eskilstuna
Fristad återstående och honom och hans
bröder tillhöriga delen av Karl
Gustavs städs bruk, vilket de ärvt efter
fadern. Han löste lit bröderna, ocli
med Sven Binman och Erik
Norde-wall som rådgivare lät lian den
sistnämnde utföra ett flertal
nyanläggningar ocli förbättringar av intresse
vid därvarande järn- och
stålmanufakturverk. Även för vårt lantbruk
hade B:s verksamhet betydelse. Han
var en av de första, som införde
växelbruk, stallfodring och bruket av
såningsmaskiner m. fi. redskap;
tillverkningen av dessa senare skedde i
Eskilstuna Fristad, som hade E. till
förlagsman 1799—1819 och under
denna tid avsevärt förkovrades. Hela
hans verksamhet vittnade om hans
levande intresse för och grundliga
insikter i nationalekonomiska spörs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
