Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Rudenschöld, Magdalena - 4. Rudenschöld, Thorsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rudenschöld
396
Rudenschöld
Thorsten Rudenschöld.
Teckning av Ida Richert 1845.
skriven pä hennes ålderdom, ingår i
C. F. Ridderstads "Gömdt är icke
glömdt" (1S46—53),och den andra har
begagnats av Elof Tegnér i dennes
biografi över Armfelt (1S83—87). Bägge
äro tillrättalagda, och i synnerhet den
förstnämnda är starkt romantiserad.
B:s efterlämnade brev tillhöra K. bibi.
— Ogift. — Litt.: Lilly Lindwall,
"M. B." (1917); K. Warburg, "Från
M. R:s ungdomsdagar" (i förf:s
"Essayer", 1918). K. E. L.
4. Rudenschöld, T hors ten, greve,
skolman, f. 30 mars 1798 på
Rise-berga gård, Edsbergs skn, Örebro län,
† 27 maj 1859 i Uppsala. Föräldrar:
överstelöjtnanten och kammarherren
greve Thure Gabriel R. och Christina
Hedengren. Brorson till B. 3. -—- B.
studerade i Uppsala 1813—16 och
avlade den preliminära ex. theologicum
samt blev 1816 sergeant vid Skarab.
reg., från vilket han 1824 tog avsked
med kaptens namn. Sedan han 1824—
28 innehaft gården Kroppfjäll,
utbytte han denna mot Melltorp, som
han ägde och brukade 1828—30, båda
i Hova skn, Skarab. län. Han var
förvaltare på Stjärnfors bruk i
Värmland 1S30—33 och bosatte sig därefter
på Djurgården under Läckö
kungsgård, som innehades av hans bror Carl
B., samt köpte ett litet jordbruk,
öboängen. Samtidigt startade ban en
internatskola, vars syfte närmast var
att förbereda för inträde i Skara
läroverk. I slutet av 1830-talet inköpte
ban ett antal hemman i Uvereds skn
i Västergötland och bildade av dessa
godset Närefors. Ett opraktiskt
handlag och sjukdom gjorde snart B:s
ekonomiska ställning ohållbar, och han
räddades från konkurs endast genom
att Carl B. 1842 övertog det nybildade
godset. Utblottad och försvagad av
lungtuberkulos fick B. en fristad i
den s. k. kasernen på Läckö hos
brodern. Där författade B. "Tankar om
ståndscirkulation" (1845) och
"Tankar om ståndscirkulationens
verkställighet" (1S46) samt ett flertal
tidn.-artiklar och inlagor till olika
myndigheter. En senare skrift,
"Tankar om vår tids samhällsfrågor"
(1848), författad efter
februarirevolutionen, är mindre radikal. B. var
i sin samhällsfilosofiska åskådning
starkt påverkad av Manhemsförb:s
idéer samt av C. J. L. Almquists
värmländska koloniprojekt och
utvecklade i sina arbeten en kristet
liberal, utopisk idealism. Kärnan i hans
program var idén om en snabbare
ståndscirkulation, och för dess
förverkligande såg lian i en reformerad
skolundervisning det verksammaste
medlet. Genom detta skulle
ungdomens yrkesval göras oberoende av
börden. Den grundläggande
undervisningen borde ges i hemmen eller i s. k.
roteskolor. Eliten av dessa elever
borde sedan få ytterligare
undervisning i en elit- eller högre folkskola,
som skulle finnas i varje skoldistrikt
och som skulle vara bottenskola för
hela det högre skolväsendet. B. var
sålunda icke anhängare av någon för
alla gemensam medborgerlig folkskola
ss. bottenskola. Sitt skolprogram
framlade han förutom i de nämnda
skrifterna i "Om folkskolan" (1850),
"Tankar om folkskolan" (1853) och
"Svenska folkskolans praktiska
ordnande" (1856). B. utdömde det
rådande systemet med endast en skola i
varje skn, liksom också den s. k.
lan-castermetoden eller
växelundervisningen, vilken han själv tidigare dock
hyllat. En stor del av barnen i förs:s
ytterområden besökte nämligen aldrig
skolan, ocli denna, som oftast innehöll
en enda lärosal och leddes av endast
en lärare, kunde enligt B:s åsikt ej
meddela ungdomen en nöjaktig
undervisning. Seminarieutbildningen var
inte heller tillfredsställande, och
lärarna voro för dåligt avlönade. Enligt
R:s organisationsplan skulle
folkskolan uppdelas i roteskolor, upprättade
i olika hem inom församlingen, och
avsedda för både nybörjare
("underläsare") och något mer försigkomna
("överläsare"), samt en centralskola
för "eliterna", d. v. s. de mest
begåvade på ett högre åldersstadium.
Elitskolan eller högre folkskolan
borde förestås av ett par lärare, av
vilka åtminstone den ene borde vara
akademiskt bildad, medan
undervisningen i roteskolorna skulle
ombesörjas av de skickligaste eleverna i
elitskolan. Eftersom elitskolan sålunda
var lärarbildningsanstalt för
roteskolorna, och läroverk och univ. skulle
leverera lärare för elitskolan, kunde
man avskaffa hela den 1842
upprättade seminarieorganisationen. Där
förhållandena ej tilläto upprättandet
av roteskolor, borde undervisningen
ske i ambulatoriska skolor med
vuxen lärare. Bakom R:s skolsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
