- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
407

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Runeberg, Johan Ludvig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Runeberg.

407

Runeberg

3. Runeberg, Johan Ludvig,
skald, skolman, f. 5 febr. 1804 i
Jakobstad, † 6 maj 1877 i Borgå.
Föräldrar: sjökaptenen Lars Ulrik K. och
Anna Maria Malm. Brorsons son till
B. 1 och B. 2. — Efter skolgång i
Uleåborg och Vasa blev B. student i
Åbo 1822, fil. magister där 1827 samt
var docent i latinska språket och
litteraturen vid Helsingfors univ. 1830
—37. Han var en av skaparna av
Helsingfors lyceum, där ban tjänstgjorde
som lärare 1831—37. Samtidigt var
han red. för Helsingfors Morgonblad
1832—37. Ären 1837—57 var han
lektor i Borgå; sistn. år erhöll han
avsked med full lön samt en
subskribe-rad nationalgåva på 68 000 mark. Han
var till sin död bosatt i Borgå, efter
pensioneringen enbart sysselsatt med
sin diktning. Emellertid var han från
1863 på grund av sjukdom oförmögen
till arbete. B. erhöll prof:s namn 1844.

— Det relativa välståndet i B:s
föräldrahem hade vid tiden för hans
akademiska studier förbytts i
fattigdom, varför lian fick försörja sig på
privatlektioner och som informator.
Vistelsen vid Åbo akad., där man
under åren omkr. 1820 sökt väcka till
liv en nationell anda, blev av stor
betydelse för lians utveckling. Han knöt
där förbindelse med den vänkrets, som
efter akad:s överflyttning till
Helsingfors skulle bilda
Lördagssällskapet (1830), vilket utgjorde
medelpunkten för tidens kulturliv och
fosterländska strävanden. Det genuint
finska folket lärde han känna, då han
under ett par års tid tjänstgjorde som
informator i det inre av Finland. Sina
intryck därifrån skildrade han i
uppsatsen "Några ord om nejderna,
folklynnet och lefnadssättet i Saarijärvi
Socken" (publicerad i Helsingfors
Morgonblad 1832), varvid lian främst
uppehöll sig vid inlandets natur,
allmogens hårda livsförhållanden och
den av fattigdomen betingade
hjälpsamhet, tålmodighet och förtröstan,
som lian ansåg speciellt utmärkande
för det finska folket. Hans ideellt
färgade bild av detta har ända till
våra dagar i hög grad präglat den
allmänna uppfattningen i såväl Finland
som Sverige. Uppsatsen kan läsas som
kommentar till åtskilliga av B:s verk.

— De dikter E. skrev under
studieåren visa intryck från äldre och
samtida sv. litt., främst från Franzén,
Stagnelius och Tegnér. Debuten 1830
med samlingen "Dikter" gjorde med
ens B. till Finlands mest betydande
skald. Den litterärt värdefullaste avd.
utgöres av "Idyll och epigram",
centrallyriska, till stor del orimmade
poem, de flesta med erotiska motiv.
Genom sin enkla och innerliga ton
inneburo de något nytt i sv. litt. och

blevo snart föremål för efterbildning.
Mönstret var en samling serbiska
folksånger i tysk upplaga, av vilka B.
utgav ett flertal i övers. s. å. Till de
yppersta idyllepigrammen hör dikten
om bonden Pavo, där B. gett den
klassiska bilden av sitt folk, för vilket
barkbrödet ingalunda var någon
sällsynthet.— Illa anskriven hos de
maktägande efter att ha varit med i ett
festligt lag, där man skålat för de
upproriska polackerna, sökte B. 1831 genom
en tävlingsdikt, "Grafven i Perrho",
vinna erkännande av Sv. akad. men
erhöll endast det mindre priset. Den
polskvänliga manifestationen hade
anmälts av en svekfull kamrat; under
intryck därav hyllade B. i sitt poem
brödratroheten och enigheten och
förbannade liksom i den ungefär
samtidiga episka dikten "Zigenaren"
sveket och förräderiet. Besvikelsen över
priset bidrog sannolikt till de hätska
angrepp på den samtida litteraturen
i Sverige, som lian 1832—33
publicerade i Helsingfors Morgonblad. De
dikterades dock huvudsakligen av
principiella motsättningar, främst
gentemot Tegnér och dennes många
efterföljare. Själv eftersträvade B.
frasfrihet, enkelhet och natursanning.
— I hexametereposet "Elgskyttarne"
(1832), som bygger på intryck från
Saarijärvi-tiden, framstår B. som
banbrytande realist och folklivsskildrare.
Han har där tecknat en rad åskådliga
typer ur den finska allmogens led,
bl. a. tiggaren och inliysingen, och
med humor skildrat några
kringvandrande ryska köpmän. Den breda
miljöskildringen med dess rikedom på
realistiska detaljer gör dikten till ett
etnografiskt poem. Det erinrar om
den Voss-Goetheska idyllgenren. T
stilen med dess stående epitet, utförliga
bilder och inlagda berättelser
ansluter sig R. till de homeriska eposen.
Verket fölides av en nv samling
"Dikter" (1833), där idyllepigrammens
enkelhet och innerliga ton dominera.
Det utgavs till förmån för de genom
missväxt nödlidande i Österbotten, och
i dikten "Bondgossen" med dess hymn
till hem och fosterbygd möter ännu
en gång barkbrödets Finland. Så följde
två nva hexameteridvller, "Hanna"
(1836)’ och "Julqvällen" (1841). I den
förra, som spelar i prästgårdsmiljö
och ger en rad utsökta bilder av finsk
natur, skildras kärleken, liksom i
många av de lyriska dikterna, som en
oemotståndlig naturmakt. Den är
också huvudmotivet i "Nadeschda"
(1841), ett utpräglat romantiskt verk
i nio sånger med växlande,
orimmade versmått, där handlingen är
förlagd till Katarina II :s Byssland och
bygger på en sägen, som berättar om
två furstesöners kärlek till en liv-

egen. I "Julqvällen", där vi förflyttas
till ett finskt majorsboställe, möter
krigsmotivet, som B. varit inne på
redan i de första idyllepigrammen, i
"Grafven i Perrho" och i
"Elgskyttarne". Huvudpersonen är veteranen
Pistol, som genom sin starka
självständighetskänsla och orubbliga
förtröstan trots meddelandet om att
sonen stupat väcker till liv
krigsminnena ocli fosterlandskärleken lios "den
ädle majoren". Förhållandet dem
emellan leder tanken till "Fänrik
Ståls sägner", där B. i cykelform
skulle skildra striderna i Finland 1S08
—09. De först tillkomna av dessa
dikter, "Molnets broder" (1S35) och "Den
döende krigaren" (1836), medtogos i
en tredje samling "Dikter" (1843).
Denna innehåller dessutom ett antal
nya lyriska poem samt några
"Legender" ("Chrysanthos", "Bönen" m.
fi.), där B. framlägger sin ljusa
livsåskådning, och det redan 1837 i
Helsingfors Morgonblad tryckta
prosaverket "Den gamle
Trädgårdsmästarens bref". I det senare vänder sig B.
mot den samtida pietismens
livsfientlighet och ofördragsamhet.
Grundvalen för hans religiösa uppfattning är
framför allt kärleken till och
förtrogenheten med naturen. Guds
imma-nens i denna är själva kärnpunkten i
B:s tro. ■— De religiösa problemen
spela en väsentlig roll också i "Kung
Fjalar" (1844), ett epos på fritt
uppfunna, orimmade versmått med
fornnordiskt motiv ocli med starka inslag
från Ossians sånger och den grekiska
tragedin. Dikten, som handlar om
Fjalars övermod ocli trots mot
gudarna, om hans nederlag och slutliga
erkännande av deras seger, är i viss mån
också en personlig uppgörelse. B. ägde
trots sin varma humor och rika
mänsklighet en hårdhet och en stolt
självkänsla, som krävde ödmjukheten
som motvikt. Eposet är ett
utomordentligt konstverk, tillkommet i
tävlan med Tegnérs "Frithiofs saga",
och värderades av många högre än
denna. Även av den sv. kritiken
betraktades B. nu allmänt som den
främste diktaren på sv. språk. — År
1847 skänkte B. sitt folk dess stora
fosterländska dikt med "Vårt land",
som till Pacius’ och efter några år
även till Josephsons melodi blev
synnerligen populär också i Sverige och
snabbt nog anammades som ett slags
sv. nationalsång. När sedan första
samlingen av "Fänrik Ståls sägner"
utkommit 1848, var man t. o. m.
beredd att hylla honom som det samtida
Europas största diktare, en
uppfattning, som ytterligare befästes genom
den andra delen (1S60). Under arbetet
med sägnerna fingo de nationella
synpunkterna allt större betydelse, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/6/0445.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free