Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ruong, Israel - Rurik - Rusck, Åke - Russworm, Johan Henrik - Rust Roest, pseud. för Elkan, Sophie, bd 2 s. 390 - Rustan, Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rurik
414
Rustan
(1937) samt "Studier i lapsk kultur
i Pite lappmark och angränsande
område" (i Sv. landsmål och sv. folkliv
1944). — Gift 1928 med lärarinnan
Signe Mariana Henriksson. T. M.
Rurik, vikingahövding på 800-talet.
— I den vid 1100-talets början i Kiev
upptecknade Nestorskrönikan skildras
R. som det ryska rikets grundläggare
och stamfar för dess äldsta dynasti.
Emedan inbördesstrider rasade
mellan en del slaviska och finska
folkstammar hade dessa skickat
sändebud "över havet till ruserna eller
var-jagarna". Dessa uppmanades att
återställa ordningen och regera över de
oeniga stammarna. Ruserna utvalde
till denna uppgift tre bröder, vilka
åtföljda av krigarföljen 862 begåvo
sig över havet. R., som var äldst,
slog sig ned i Novgorod, medan Sineus
och Truvor bosatte sig i Bjelozero
resp. Isborsk. Efter deras död 864
underlade sig R. deras välden och
upprättade rusiska lydriken kring
städerna Polotsk, Rostov, Bjelozero och
Murom. Vid sin död 879 överlämnade
R. styrelsen av sitt rike till sin
släkting Oleg, som blev förmyndare för
hans lille son Igor. — Krönikans
skildring innehåller givetvis en kärna
av sanning, ehuru vissa av dess
uppgifter, t. ex. den om att man frivilligt
inkallat R. och ruserna, kunna dragas
i tvivelsmål. Huruvida de angivna
årtalen äro riktiga är även omstritt.
Ovedersägligt är, att de i krönikan
omnämnda varj aghövdingarna bära
nordiska namn (R. = Rörik, Sineus =
Signiutr, Truvor == Torvald, Oleg =
Helge, Igor = Ingvar). Ruser var
ursprungliga benämningen på de svear,
som företogo vikingatåg i österled,
liksom var jagar är identiskt med det
nordiska ordet väringar
(ursprungligen genom ed förbundna krigare och
handelsmän). Arkeologiska och
språkliga rön bekräfta krönikans uppgifter,
att stora delar av nuv. Ryssland efter
800-talets slut dominerats av en
nordisk härskarklass. De senare
dvnas-tiska förbindelserna mellan det
rusiska riket och Sverige bestyrka, att R.
bör ha varit av sv. börd. — Litt.: V.
Thomsen, "Ryska rikets
grundläggning genom skandinaverna" (övers,
från engelskan 1882);
"Nestorskrönikan" (övers, från fornryskan av A.
Norrback 1919). A. S—k.
Rusck, Jolin Åke, ingenjör,
ämbetsman, f. 9 aug. 1912 i Ringarums
skn, östergötl. län. Föräldrar:
kontorschefen Johan Oscar Johansson och
Ingrid Sofia Lewander. — R. avlade
studentex. i Norrköping 1930 och
utexaminerades från Tekn. högskolans
fackavd. för elektroteknik 1934. Han
anställdes som ingenjör vid
Vattenfallsstyr :s kraftverkbyrås driftavd. i
Åke Kusck.
Stockholm s. å., blev e. o.
byråingenjör där 1939 samt driftsdir. och chef
för driftbyrån s. å. Han blev samtidigt
chef för Centrala driftledningens
riks-driftbyrå. Åren 1944—46 var R.
kraft-verksdir. vid Statens vattenfallsverk
och chef för Älvkarleby kraftverk,
1946—47 överdir. ocli souschef i
Vattenfallsstyr., ocli sedan 1948 är han
generaldir. och chef i Vattenfallsstyr.
och clief för Statens vattenfallsverk.
Sedan s. å. är han ordf. i Centrala
driftledningen. Bland R:s talrika
uppdrag vid olika reglerings- och
kraftföretag märkas hans
befattningar som styr.-led. i
Holmsjön-Lering-ens regleringsfören. sedan 1942, i ab.
Kattstrupeforsen sedan 1943 och i
Bergforsens kraftab. sedan 1944. Han
var vidare bl. a. sakkunnig ang.
krigsskydd vid kraftanläggningar 1941
och ang. åtgärder mot spekulation i
vattenkraft 1942 samt var kanslichef
i elkraftutredningen 1943—47. Åren
1942—45 var R. led. av
krigsskydds-nämnden för kraftanläggningar.
Sedan 1947 är han v. ordf. i Sv.
elverks-fören. — Gift 1938 med lise Weber.
G. M—e.
Russworm, Johan Henrik,
bokhandlare från Rostock, begravd 11
juni 1731 i Stockholm. — R. kom,
medförande eget boklager, 1721 till
Uppsala och erhöll där privilegium
som akademibokhandlare med
rättighet att även idka förlagsrörelse.
Konsistoriet hälsade honom till en
början med tacksamhet, då staden under
perioden 1701—20 saknat egen
bokhandel, och utnämnde honom även till
akademisk bokauktionator. R. hade,
troligen 1723, grundat en filial vid
Gamla Norrbro i Stockholm, och den
blev småningom hans huvudaffär.
Han vanskötte därunder sin
verksamhet i Uppsala, skaffade ej in nödiga
böcker från utlandet och sades hålla
för liöga priser, varför konsistoriet
1728 hos kansler hemställde att
ytterligare en bokhandlare finge slå sig ned
i staden. R. beskylldes även för att
som auktionator dels vara för dyr,
dels locka studenterna att avyttra
sina böcker, varför konsistorium 1729
överlät auktionsrätten på annan
person. I Stockholm, där R. sålde tyska,
franska och latinska böcker, gjorde
lian en betydande insats som
förläggare, framför allt av vetenskaplig
litt., vilket framgår av tre kataloger
1727—33. Bl. a. utgav han tidskr.
Acta litteraria Svecise (1721—30) och
arbeten av Verelius och Celsius. Hans
sista år fördystrades av motgångarna
i Uppsala, som bidrogo till att
nedbryta hans hälsa. — Gift före 1721
med Catharina Elisabeth Halterman,
som efter R:s död drev förlaget till
1735, då det övertogs av hennes nye
make, den tyske bokhandlaren
Gottfried Kiesewetter (bd 4 s. 234). H. Fr.
Rust Roest, pseud. för Elkan,
Sophie, bd 2 s. 390.
Rustan, Anna Sophia,
skådespelerska, f. 3 juli 1857 i Stockholm, †
24 sept. 1906 därstädes. Föräldrar:
urfabrikören Johan Jonas R. ocli
Mathilda Charlotta Leontina Nyman. —
R. började sin teaterbana 1870 hos
Balthasar Cederqvist, tillhörde Knut
Tivanders sällskap 1873—75 ocli var
sedan anställd vid Stora teatern i
Göteborg 1875—77, 1884—85 ocli 1886
—S8. Dessemellan tillhörde hon olika
teatrar i Stockholm och var bl. a.
engagerad hos August Lindberg 1882
—84 och 1888—93. Efter sistn. år var
hon verksam vid A. Ranfts teatrar i
Stockholm. — I början av sin
teaterbana uppmärksammades R.
uteslutande för sin sällsynta skönhet. Hos
August Lindberg fick hon pröva på
uppgifter av högre konstnärlig valör och
utvecklades till en god
karaktärsskådespelerska. Under denna tid
spelade hon bl. a. Regina i Ibsens
"Gengångare" och Fru Hahn i Björnsons
wÆm > >
Anna Rustan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
