Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Ryning, Axel - 4. Ryning, Erik - 1. Rystedt, Gottfrid - 2. Rystedt, Gottfrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ryning
445
Rystedt
R. i belägringen av Kalmar 1599, och
under krigståget i Finland s. å. stod
lian i spetsen för hertigens rytteri.
Efter Viborgs erövring placerades han
på den ansvarsfulla posten som
ståthållare på stadens slott och högste
befälhavare över de finska
krigsstyrkorna. I samband med strävandena
att organisera den centrala
riksstyrelsen utnämndes R. 1602 till
riksamiral. Som sådan gjorde lian
emellertid ej någon större insats,
beroende bl. a. på att lian liksom flera av de
andra riksämbetsmännen ej kom att
utöva någon regelbunden
ämbetsverksamhet. Även sjuklighet nedsatte hans
arbetsförmåga. Mellan perioder av
arbete med flottans utrustning och ett
fåtal sjöexpeditioner var lian långa
tider engagerad i andra uppdrag. Han
var sålunda sv. legat vid mötet med
danskarna i Flaksjöbäck 1603 och
s. å. ledare för krigsutrustningen i
Finland. Ären 1605—06 var lian
guvernör i Reval ocli krigsöverste till
lands i Estland. Ej heller som
riksmarsk, vilken befattning han erhöll
1611, uträttade han något av vikt.
Under sin tid i detta ämbete var
han främst verksam i
änkedrottningens och hertig Karl Filips tjänst som
ståthållare och lagman i dennes
her-tigdöme Södermanland. — Gift 1613
med friherrinnan Margareta Bielke.
B. G—n.
4. Ryning, Erik Eriksson,
friherre, sjöofficer, f. 1 nov. 1592 på
Gimmersta i Julita skn, Södermani.
län, † 6 dec. 1654 i Stockholm.
Föräldrar: ståthållaren Erik Nilsson R.
och Anna Månsdotter Lilliehöök.
Brorson till R. 3. — Efter en tid i
holländsk krigstjänst återkom R. till
Sverige, blev 1619 fänrik vid
Livgardet, 1621 kapten vid Ostgöta
infan-terireg., s. å. häradshövding i Åse
härad, Skarab. län, samt 1622
överstelöjtnant och 1627 överste ocli chef för
Södermanlands infanterireg. Sistn. år
blev han även guvernör i Elbing ocli
anlitades ofta vid underhandlingarna
med polackerna, bl. a. som fullmäktig
vid avslutandet av stilleståndet i
Stuhmsdorf 1628. År 1629 blev lian
befälhavare för den till Preussen
förlagda flottan och följ. år viceamiral;
han kommenderade vid sv. arméns
överförande till Tyskland en division
av flottan. Efter att s. å. även lia
tjänstgjort som guvernör i
Stralsund deltog han följ. år i erövringen
av Wismar, vars guvernör han också
blev. Redan 1632 återvände han dock
till Sverige, utnämnd till ståthållare
på Älvsborg och med uppgift främst
att avvärja den spanska flottans
befarade angrepp. År 1633 blev han
riksråd, s. å. underamiral i riksamiralens
flotta till Wolgast samt följ. år lag-
man i Södermanland och
häradshövding inom Västergötland. År 1644
utnämndes R. till generalguvernör i
Livland men kallades efter mindre än
ett år tillbaka till Sverige för att
efter Claes Flemings död som förste
amiral övertaga befälet över den sv.
flottan i kriget mot Danmark. När
han då skulle utlöpa från Stockholm,
tvangs han på grund av den hårda
sydostliga vinden fem gånger att
vända, innan ban lyckades komma
i väg, en händelse som längre fram
starkt bidrog till att aktualisera
planerna på en ny örlogshamn. I kriget
gjorde R. en god insats; bl. a.
blockerade han Köpenhamn och erövrade
Visby. Av sv. kronan befullmäktigad
att mottaga Gotlands underkastelse
utförde han en värdefull inspektion
av öns militära förhållanden. R.
avgick som amiral 1650. Följ. år
upphöjdes lian i friherrligt stånd med
rätt att skriva sig till Sund. — Gift
1620 med Maria Elisabeth Kursel.
S. S—s.
1. Rystedt, Clemens Gottfrid,
ingenjör, industrimän, f. 1 maj 1843
i Nordmarks skn, Värml. län, † 8 nov.
1921 i Stockholm. Föräldrar:
godsägaren Carl Gustaf R. ocli Brita
Maria Eriksson. — R. var elev vid
Georgiis liandelsinst. i Stockholm
1859—61, vid,Slöjdskolan där 1861 och
utgick från Teknologiska inst:s avd.
för väg- och vattenbyggnadskonst
1864. Efter en kort elevtid vid
vattenledningsbyggnaden i Jönköping och
två års praktik vid sjösänkningar och
brobyggnader var R. 1867—70
delägare i Stockholms dykeribolag. Han
grundade tills, med E. A. Wiman
firman Wiman & co. i Stockholm och var
delägare i denna 1869—84. Åren 1884
—1915 innehade R. under firma C.
Gottfrid Rystedt egen
byggnadsmate-rialaffär i Stockholm. Vid sidan av
denna verksamhet var han 1893—1915
verkst. dir. för Bultfabriks ab. Hall-
stahammar, vars styr. lian tillhörde
1875—1915. — R. var led. av
Stockholms stadsfullmäktige 1898—1910
och led. av drätselnämndens andra
avd. 1905—13. En framträdande roll
spelade R. inom Sv. teknologfören.,
där han bl. a. var v. ordf. i styr. 1882
och 1899—1901. — R. utgav
"Matrikel öfver Kongl, teknologiska
institutets och Kongl. tekn. högskolans
utexaminerade elever för tiden 1850—
1880" (1881). — Gift 1872 med
Mathilda Fredrika Sidwall. G. M—e.
2. Rystedt, Carl Gottfrid,
läkare, f. 1 maj 1875 i Stockholm, † 7
juli 193S därstädes. Son till R. 1. —
Efter mogenlietsex. i Stockholm 1893
blev R. med. kand. 1899 och med. lic.
1904 vid Karol. inst. Han hade
förordnanden i patologi, oftalmiatrik,
neurologi, epidemiologi och fysiologi
samt vid Serafimerlasarettets medi-
Gottfrid Rystedt (2).
cinska klinik 1906—OS ocli var
föreståndare för dess medicinska
poliklinik 1908—09 men lämnade den
kliniska banan ocli öppnade praktik i
Stockholm 1909. Han var vidare
skolläkare vid Nya elementarskolan från
1908, överläkare vid Loka brunn 1911
—14 och vid Ronneby brunn 1915—•
17, överläkare i Sjukförsäkringsab.
Eir från 1913 och livmedikus från
1915. Han var därjämte lärare för
Sophiahemmets sjuksköterskor i
invärtes medicin från 1909 och i
anatomi och fysiologi från 1930 samt
undervisade i plastisk anatomi vid
Konsthögskolan 1921—22 och vid
Tekn. skolan från 1923. Han företog
under en följd av år studieresor till
utlandet och företrädde därvid ofta
sv. läkarsammanslutningar på
internationella kongresser. Han hade
talrika kollegiala uppdrag och var bl. a.
generalsekr. i Nordisk fören. för
invärtes medicin 1923—25 samt utgav
förhandlingar från dess kongress 1925.
Gottfrid Rystedt (1).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
