Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sack, Otto - 1. Sacklén, Lars - 2. Sacklén, Johan Fredric - Sadler von Salneck, Philip - Sæmund, Gideon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sacklén
462
Sæmund
rurs vapen huggna i sten finnes i
Enköpings-Näs kyrka. — Gift 1) 1617
med Carin Mecks, † 1628; 2) 1631 med
Christina von Wernstedt. Å. N.
1. Sacklén, Lars, borgmästare,
politiker, f. 12 nov. 1724 i Virmo skn,
Åbo och Björneborgs län, Finland, †
15 aug. 1795 i Björneborg. Föräldrar:
kyrkoherden och kontraktsprosten
Laurentius Henriei Sacklinius och
Margaretha Christina Göthe. — Efter
student ex. 1738 och avlagda ex. vid
Åbo akad. blev S. auskultant i Åbo
hovrätts kansli 1745. Från 1747
förvaltade han domarsysslan i Vemo
och Nedre Satakunda härad. Åren
1750—91 var lian borgmästare i
Björneborg. Under denna tid deltog ban i
riksdagarna 1751—58, 1760—62, 1765
—66, 1769—70, 1778—79, 1786 och
1789. — S:s namn är främst, knutet
till Björneborgs stad, i vars historia
det "Sacklénska tidevarvet" betecknar
en storartad utveckling i materiellt
och andligt hänseende. Sedan S. vid
tjugufem års ålder genom
kompromissval blivit borgmästare, ledde ban
stadens kamp för ökad ekonomisk
frihet, närmast återvinnande av
stapelstads rätt. Vid 1765 års riksdag blev
han på grund av sina inlägg i
stapelstadsfrågan utvoterad av mössorna;
dock lyckades han jämte andra
liberalt sinnade genomdriva upphävandet
av bottniska handelstvånget. I samma
anda förfäktade S. med framgång
Björneborgs rätt gentemot Åbo till
Sastmola marknad. Vidare inrättade
han manufakturer, tog upp åker och
röjde äng, ordnade stadens fattigvård,
förbättrade läkarväsendet och de
sociala förhållandena, så att stadens
invånarantal mer än fördubblades och
dess välstånd avsevärt tilltog. För
de förtjänster lian inlagt om
lanthushållningens främjande utnämndes
Lars Sacklén. Gravyr.
han till kommerseråd 1783. — Gift 1)
1753 med Anna Maria Lagermarck,
† 1756; 2) 1757 med Eva Elisabeth
Jeansson. E. B—k.
2. Sacklén, J o h a n F r e d r i c,
läkare, biografisk författare, f. 19 sept.
1763 i Björneborg, Finland, † 12 mars
1851 i Nyköping. Son till S. 1 i hans
andra gifte. — S. blev student i Åbo
1778 och i Uppsala 1782, med. kand.
1785, med. lic. 1786 ocli med. dr där
1788. Han förordnades 1786 att förestå
provinsialläkartjänsten i Jönköping
och var 1788—1S09 reg.-läkare vid
Södermanlands reg. Som sådan deltog
han 178S—90 i kriget i Finland.
Återkommen till Sverige 1790 och därefter
bosatt i Nyköping främjade han, som
en av de första i vårt land,
koppympningen, vilken han 1802 införde i
Nyköping. S. medföljde 1S05 en bataljon
av sitt reg. till Pommern, varifrån
Johan Fredric Sacklén. Målning av A.
Stenbäck (Svenska läkaresällskapet, Stockholm).
ban följ. år med k. tillstånd återvände
till Sverige. Efter finska kriget 1809,
när sjukdomar härjade bland de
hemkomna, upprättade han ett
fältsjukhus i Nyköping. Han erhöll titeln
assessor 1793 och titeln medicinalråd
1833 samt blev led. av Vet. akad. 1849.
— På grundval av sina omfattande
samlingar rörande vårt lands
medici-nal- och apoteksväsen utgav S. de
stora biografiska arbetena "Sveriges
läkare-historia ifrån konung Gustaf
I:s till närvarande tid" (2 avd. i 3 bd,
1S22—24, med suppl. 1835) och
"Sveriges apothekare-historia ifrån
konung Gustaf I:s till närvarande tid"
(1833); de äro båda kända för
utförlighet och noggrannhet. S. samlade
även naturhistoriska föremål, vilka
ban sedermera skänkte till det mus.,
som grundats vid Strängnäs
gymnasium. I manuskript efterlämnade han
utförliga förteckningar på
medicinska, naturhistoriska, kemiska, fysiska,
tekniska och ekonomiska skrifter,
som utgivits av sv. förf. före 1830 och
av finländska före 1810 (i Sv.
läkaresällskapets ägo). — Gift 1789 med
Maria Elisabeth lillström. A. H—ck.
Sadler von Salneck, Philip,
krigare, diplomat, f. 2 dec. 1594 i
Schein-feld i Franken, † 20 sept. 1641 i
Stockholm. Föräldrar: syndicus i staden
Ivempten i Schwaben Zimprecht Sadler
och Barbara Lützelmann. — Efter
studier vid Tübingens univ. 1610—13
trädde S. först i tjänst hos greve Thurn
d. ä. och sedan hos greve Thurn d. y.,
vilka använde honom i viktiga militära
och diplomatiska uppdrag. År 1624
slöt han sig till svenskarna. Både
Gustav II Adolf ocli Axel Oxenstierna
visade honom stort förtroende, och flera
viktiga uppdrag föllo på hans lott. År
1626 förhandlade lian, ehuru utan
framgång, med Bethlen Gabor om ett
gemensamt anfall mot Polen, ocli 1628
sändes lian att avsluta ett förbund
med det då hårt trängda Stralsund;
det blev ett av de mer avgörande
stegen mot Sveriges deltagande i
trettioåriga kriget. De följ. åren reste ban
omkring till olika delar av Tyskland
i ett uppdrag, som omfattade både
diplomati, propaganda och spioneri;
de segslitna underhandlingar, som han
därunder bedrev med Johan Georg av
Sachsen, resulterade visserligen icke i
att denne godkände den sv. politiken
men gåvo dock en värdefull inblick i
hans avsikter. Efter Gustav II Adolfs
död blevo S:s diplomatiska uppdrag
färre, ehuru Axel Oxenstierna
fortfarande visade honom uppskattning.
Han deltog i aktiv krigstjänst och
blev överste vid kavalleriet samt
slutligen krigsråd. År 1629 belönades S.
med exspektans på Salnecke gård i
Gryta skn, Uppsala län. S. S—s.
Sæmund, Anders Gideon,
agronom, jurist, f. 24 okt. 1898 i Göteborg.
Föräldrar: grosshandlaren James
Svensson och Maria Larsson. — S.
avlade studentex. i Göteborg 1917,
studerade vid Göteborgs högskola 1918—
19 ocli avlade agronomex. i Ultuna
1923. Därefter var han
lantbruksin-spektor på Säms egendom i
Västergötland 1923—25 och bitr. åt sekr. i
Sv. kyrkans sjömansvårdsstyr. 1926—
29. År 1932 avlade han i Uppsala jur.
kand.-ex., ocli 1932—35 fullgjorde lian
tingstjänstgöring. Han blev 1935 sekr.
i Sv. lantarbetsgivarefören., 1941 dir.
där och är sedan 1943 dess verkst. dir.
Han var led. av Försäkringsrådet
1944—47, är led. av Arbetsrådet
sedan 1944, av
jordbruksbyggnadsstu-diekommittén sedan 1945, av
Arbetsmarknadsstyr. (tidigare Statens
arbetsmarknadskommission) sedan 1946,
av pensionsutredningen sedan 1947
och av Arbetarskyddsstyr. sedan 1949.
År 1946 blev lian led. av Lantbruks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
