Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sandberg, Gustaf - Sandberg, Harry - Sandberg, Herbert - Sandberg, Hjalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sandberg
493
Sandberg
Postsparbanken 1884 började sin
verksamhet, blev han dess chef; han avgick
med pension 1916. S. var under
åtskilliga år censor vid utbildningskurser
för blivande posttjänstemän och
deltog därjämte i utredningsarbeten inom
Postverket. Han togs även flitigt i
anspråk inom den privata bank- ocli
affärsverksamheten. Sålunda var lian
(1896) en av stiftarna av Nordiska
kreditbanken (senare införlivad med
Skandinaviska kreditab.) samt ordf.
i styr. för Sv. järnvägsverkstäderna,
Linköping, 1907—18 och i styr. för
Linköpings armatur- & metallfabriks
ab. 1916—26. — Gift 1877 med Laura
Erika Allgurén. B. Hgn.
Sandberg, Harry Karl Artur,
kommunalman, f. 4 nov. 1880 i
Stockholm. Föräldrar: bokhållaren Sven
Magnus S. ocli Maria Ka tarina
Fredrika Bolin. — S. arbetade vid
Telegrafverkets verkstäder i Stockholm 1896—
1912 ocli var banktjänsteman 1912—
19. Bedan som ung anslöt ban sig t.ill
Järn- och metallarbetareförb., ocli
1909 tillhörde lian
storstrejkutskottets ledning. Sin viktigaste insats har
ban emellertid gjort som
kommunalpolitiker i Stockholm. Han var
stadsfullmäktig (socialdemokrat) 1910—
46, led. av lönenämnden 1911—20 och
av stadskollegiet 1920—40. Åren 1920
—46 var lian borgarråd, varvid han
1920—24 var chef för gaturoteln och
från sistn. år för fastighetsroteln.
Han har varit ordf. i gatunämnden
1920—24, i stadsplanenämnden 1924
—40, i fastighetsnämnden ocli
koloniträdgårdsrådet sedan 1924 och i
polisnämnden 1940—46. Åren 1932—46
var lian ordf. i Katarina förs:s
kyrkofullmäktige. Under andra världskriget
var han ordf. i Stockholms
försvars-kommittés arbetsutskott. S. var med
om att bilda Sveriges första
kooperativa bostadsfören. (i Stockholm) samt
var 1916—19 dess ordf. och 1919—20
dess verkst. dir. Han har som kommu-
Harry Sandberg.
nalpolitiker eftersträvat en
samhällelig kontroll över bostadsmarknaden
ocli i detta syfte befrämjat såväl
stadens egen byggnadsverksamhet som
den kooperativa bostadsproduktionen.
Under hans borgarrådstid lia
betydande bostadsområden skapats särskilt i
de s. och v. förorterna, och icke minst
har den s. k. småstugeverksamheten,
som startade under hans ledning 1927,
skjutit fart. Samtidigt har behovet
av lekplatser och öppna platser väl
tillgodosetts. S. har även
genomdrivit stora markförvärv, varigenom
naturparker införlivats med
stadsområdet. Som stadens repr. i
förhandlingar med staten har S. i görligaste
mån sökt rädda Stockholms
natur-och kulturminnesmärken. Han liar
vidare genomfört, att staden belt
övertagit sin egen brandrisk, vilket
medfört miljonbesparingar. — Gift 1903
med Hilma Lovisa Pettersson. S. Sw.
Sandberg, Herbert Ludwig,
dirigent, f. 26 febr. 1902 i Breslau,
Tyskland. Föräldrar: Dr. med. Richard S.
ocli Frankiska Rosenthal. — S. fick
efter avslutad skolgång sin
musikaliska utbildning hos Prüwer i Breslau
1913—19, sedermera även för Leo Blech
i Berlin. Sin första anställning hade
ban vid Stadttheater i Breslau, där
lian tjänstgjorde 1919—22 som
repeti-tör och kapellmästare. Åren 1922—26
var ban verksam i Berlin, först
knuten till Grosse Volksoper och därefter
1923—26 till Städtisclie Oper som
assistent till Leo Blech och Bruno
Walter. År 1926 engagerades S. till
K. teatern i Stockholm såsom
repeti-tör ocli bitr. kapellmästare; 1933 blev
han kapellmästare. Han utnämndes
1946 till hovkapellmästare. — Under
de år S. varit knuten till K. teatern
har han befäst sitt anseende som
skicklig och rutinerad operadirigent.
Han behärskar så gott som hela den
stående repertoaren, och ingen stilart
är honom egentligen främmande. Inom
den klassiska operarepertoaren liar
ban framför allt framfört Wagner,
Mozart och Verdi. Vidare må
nämnas "Carmen", "Pajazzo", "Muntra
fruarna i Windsor", "Barberaren i
Sevilla", "Madame Butterfly", "Fra
Diavolo" och "Mignon" samt ett
flertal sv. operor. Han har liaft hand om
flera krävande nyinstuderingar, t. ex.
B. Strauss’ "Ariadne på Naxos".
Många av Operans premiärer lia också
anförtrotts S., ss. 1931 "Maskinist
Hopkins", 1933 "Arabella", 1935
"Eros och Psyke" och "Katarina
Ismailowa", 1937 "Prinsessan av
Cypern", 1938 "Marknaden i
Soro-tjintsk", 1939 Rosenbergs
"Marionetter", "Drottning Elisabeth" och
"Amelia går på bal", 1940 "Simone
Bocca-negra", 1947 "Genoveva" och 1949
Herbert Sandberg.
Milloss-baletterna. Sin största insats
vid K. teatern liar S. gjort som
förkämpe för den samtida
operamusiken. Med de musikaliska
instudering-arna av "Lycksalighetens ö" (1945)
och "Peter Grimes" (1946) har lian
vunnit vackra framgångar. Han liar
även varit konsertdirigent, bl. a. vid
Radiotjänst och några av landets
or-kesterfören:ar, medföljt Operans
turnéer till Köpenhamn, Oslo.
Helsingfors och Riga samt efter andra
världskriget gästdirigerat flerstädes i
Tyskland. — S. har framträtt som
ackom-panjatör samt som tonsättare av
romanser och av sagospelet
"Tummeliten", uppfört på K. teatern 1940.
År 1945 började S. även komponera
filmmusik ("Blod ocli eld", "Det
vackraste på jorden"). — S. blev sv.
medborgare 1933. — Gift 1939 med
konsertsångerskan Lisel Blech (f. 1913),
för sv. publik mest känd från
framträdanden i radio. B. Hgn.
Sandberg, Hjalmar Emil
Ossian, tidningsman, översättare,
donator, f. 14 juli 1S44 i Norrköping, † 11
febr. 1923 därstädes. Föräldrar:
grosshandlaren och bankdirektören Carl
Olof Wilhelm S. ocli Marie Louise
(Mika) Scherini. — S. blev student
1863, fil. kand. 1875 och fil. dr 1S77,
allt i Uppsala. Åren 1878—88 var lian
teater-, konst- och litteraturkritiker i
Nya Dagligt Allehanda och 1888—91
huvudred, och utgivare av Sv.
Dagbladet, Därefter medarbetade lian på
sistn. tidn:s kulturella avd., vars red.
han var 1896—97. Han var bosatt i
Stockholm till 1922. då lian flyttade
till Norrköping. — S. lämnade bidrag
till många tidn. och tidskr., bl. a.
Illustrerad Tidn., Stockholms
Morgonblad, Hemvännen och Vårt Land.
Han gjorde omfattande studier inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
