Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Sandberg, Emanuel - 2. Sandberg, Fred - 1. Sandberg, Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sandberg
496
Sandberg
Emanuel Sandberg,
lade mogenhetsex. i Skara 1891 och
studerade i Uppsala, där lian blev fil.
kand. 1895 och fil. lic. 1902. Han
tjänstgjorde 1903—06 som extralärare
vid läroverket i Skara oeh blev 1906
adjunkt i bl. a. svenska ocli pedagogik
vid folkskoleseminariet i Uppsala. År
1910 befordrad till rektor vid
folkskoleseminariet i Linköping hade han
redan dessförinnan förordnats till
sekr. i folkundervisningskommittén,
där det slutliga utarbetandet av
betänkandet ang.
folkskoleseminariernas omorganisation anförtrotts
honom. Uppdraget blev inledningen till
en framgångsrik karriär i den högre
skoladministrationens tjänst. Kallad
till byråchef i Ecklesiastikdep. 1911
— kansliråds titel 1912 — förestod S.
t. o. m. 1913 dep:s folkskolebyrå ocli
gjorde under denna sjudande
reformperiod, som i stort sett sammanföll
med Fridtjuv Bergs andra
ecklesiastikministertid, en betydande insats;
de stora propositionerna till 1912 och
1913 års riksdagar om
folkskoleseminarierna, folkskolinspektionen,
folkhögskolorna och folkbiblioteken voro
i huvudsak av lians hand. Då
Folkskolöverstyrelsen 1914 skulle
organiseras, kallades S. att som
undervisningsråd och chefens
ställföreträdare inträda i denna. Sedan verket
1919 uppgått i Skolöverstyr., hade
S. motsvarande ställning där och
var dessutom chef för dess
folkskol-avd. S:s undervisningsrådstid
betecknade en fortsatt intensiv verksamhet
i nydaning och organisation inom
folkundervisningen. S. var led. av
domkapitelskommittén 1914—18 och
tillhörde skolrådet i Oscars förs. i
Stockholm. Han ägde stort anseende
som pedagog och ämbetsman.
Konci-lians, människokännedom och
personintresse voro framträdande drag i
hans personlighet och gjorde honom
till en skicklig medlare. I all sin för-
synthet och anspråkslöshet var ban
en förnäm ocli imponerande gestalt
ocli ägde framstående
chefsegenskaper, icke minst förmågan att
stimulera och uppmuntra. S. var en god
talare ocli en uppskattad föreläsare;
ett urval av hans tal och föredrag
utgavs 1927 av Hj. Berg under titeln
"Skolans liv och gärning". — Gift
1921 med Eva Fogelqvist. Spr.
2. Sandberg, Fredrik (Fred)
Wilhelm Efraim, ämbetsman, f. 6 juli
1881 i Härja skn, Skarab. län. Bror
till S. 1. — S. avlade mogenhetsex. i
Skara 1899 och studerade därefter i
Uppsala, där ban blev fil. kand. 1903
och fil. lic. 190S. Hans studier
omfattade huvudsakligen moderna språk,
särskilt engelska, oeh voro närmast
inriktade på lärarbanan; lian
tjänstgjorde vt 1906 som vik. adjunkt i
Skara. S. inträdde 1909 som
amanuens i Ecklesiastikdep. och tjänstgjorde
Fred Sandberg.
dessutom som amanuens i
Kommerskollegium 1909—12 och i Socialstvr.
1913—16. I Ecklesiastikdep. blev han
förste kanslisekr. 191S och övertog
s. å. som tf. kansliråd chefskapet för
dep:s läroverksbyrå. Han blev
kansliråd i K. M:ts kansli 1918 och var
1921—46 kansliråd i dep. Som chef
för läroverksbyrån kvarstod lian till
1941; därefter har han innehaft
utredningsuppdrag, vilka lian inom dep.
fullföljt under flera år efter sin
avgång. I praktiskt taget fj7ra decennier
kom S. att ägna huvudparten av sin
verksamhet åt läroverksärendenas
handläggning i högsta instans eller
deras beredande i kommittéer och
utredningar. Hans långvariga
administrativa skolning, hans framstående
formella och stilistiska skicklighet
och lians stora personliga intresse för
läroverkens traditioner gåvo lians
ämbetsutövning en särskild prägel av
fasthet och sammanhang. — Även vid
sidan av tjänsten har S. haft ett
flertal utredningsuppdrag. Han var bl. a.
sekr. hos 1924 och 1927 års
skolsakkunniga samt hos det s. k.
skolutskottet vid 1927 års riksdag. Han var
ordf. bland 1934 års
extralärarsak-kunniga och led. av 1936 års
lärarutbildningssakkunniga samt led. och
huvudsekr. 1940—47 i 1940 års
skolutredning. Sedan 1921 är han led. och
sedan 1936 ordf. i nämnden för
Hjär-neska stiftelsen. S. liar medarbetat i
uppslagsverk, publicerat artiklar i
tidskr. samt varit verksam som
översättare. — Gift 1916 med Emy Sophia
Catania Mossberg. Spr.
1. Sandberg, Oscar Theodor,
musiker, f. 1 dec. 1870 i Kristianstad, †
12 dec. 1926 i Stockholm. Föräldrar:
fabrikören Nils S. och Ingrid Maria
Carlström. — S. avlade mogenhetsex.
i Lund 1891 och var 1892—98 elev
vid Musikkonservatoriet i Stockholm,
där ban 1S95 avlade organist-,
kyrko-sångar- och musiklärarex., samt
studerade 1895—98 kontrapunkt ocli
komposition för .Joseph Dente. Ilan var
lärare vid Södermalms musikinst. 1897
—1907 och tjänstgjorde även vid
Statens järnvägars kontrollkontor 1900
—07. År 1903 blev ban kantor i Oscars
kyrka och 1907 klockare där, 1908
musiklärare vid Jakobs realskola ocli
1923 vid Norra latinläroverket i
Stockholm. Som kantor tog ban tills,
med organisten i Oscarskyrkan Patrik
Vretblad initiativet till de
motett-aftnar, som den senare fortsatt in i
nuv. tid, och grundade ett musikbibi.
vid Oscarskyrkan. S. var 1909—13
ledare för Stockholms arbetarinst:s
folkkonserter och utgav tills, med tre
andra tonsättare "Musica sacra" (1—
2, 1915) , en samling av trehundra
körsånger för kyrkan och skolan. Han har
komponerat liturgisk musik,
motetter, tre kyrkokantater, två
festkantater, solosånger, manskvartetter m. m.
— S. ägnade även körsången sitt in-
Oscar Sandberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
