Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sandeborg, Martin - Sandegren, släkt - 1. Sandegren, Jacob - 2. Sandegren, Herman - 3. Sandegren, Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sandegren
500
Sandegren
råd och är sedan 1910 styr.-led. i Sv.
allm. djurskyddsfören. samt sedan
1936 skattmästare där. Åren 1915—
19 var lian led. av Stockholms stads
livsmedelsnämnd. Han tillhörde
kyrkorådet i Brännkyrka förs. 1917—23
(kyrkvärd 1921—23) ocli i Enskede
förs. 1931—34. — Gift 1898 med Ida
Maria Gustafva Stiegler. N. F—m.
Sandegren, släkt, härstammande
från Foss skn i Bohuslän. Äldste
kände stamfadern var bonden Truls
Eriksson (f. omkr. 1635, begravd
1711). Namnet S. antogs efter
marknadsplatsen Sanden vid
Saltkällefjorden av hans sonsons söner. Från
tre av dem, bröderna v. pastorn i
Näsinge, Göteborgs stift, Magnus S. (f.
1755, † 1838), kontraktsprosten i
Fjäre ochViske kontrakt, samma stift,
Jacob S. (f. 1766, † 1841) och
rådmannen i Uddevalla Johan S. (f. 1771, †
1834), härstamma släktens tre
huvudgrenar, Näsinge-, Hallands- och
Uddevallagrenen. Till Näsingegrenen hörde
Magnus S:s sonson, missionären
Jacob S. (S. 1). Bland dennes söner
märkas förre kyrkoherden i Svinnegarn,
Enköpings-Näs och Teda, Uppsala
ärkestift, Carl Friedrich Adolf S. (f.
1874), missionssekr. Herman S. (S.2),
biskopen och missionären Johannes S.
(S. 3) samt komministern Paul S.
(S. 5). Till Uddevallagrenen hörde
Johan S:s yngste son, borgmästaren i
Uddevalla Otto Emil S. (f. 1816, †
1900), som hade sonen lektorn i
historia och modersmålet vid Nya
elementarskolan i Stockholm Sven Axel
Magnus S. (f. 1859, † 1937), farbror
till statsgeologen Bagnar S. (S. 4). —
Litt.: C., J. och R. Sandegren,
"Släkten S. från Foss" (1940).
1. Sandegren, Carl Jacob,
missionär, f. 1 okt, 1841 i Näsinge skn,
Göteb. län, † 13 jan. 1929 i Madura,
Sydindien. Föräldrar: lantbrukaren
Carl Olivier 8. och Petronella
Olsdotter. — Som gymnasist i Göteborg kom
S. under inflytande av P. Wieselgren.
Han blev student i Uppsala 1S63, var
en tid informator samt 1S65—66
kristendomslärare vid Ryssbylunds
lantbruksskola nära Kalmar. Efter
dimis-sionsex. 1866 och praktisk teologisk
ex. 1867, båda i Uppsala, utbildade
han sig till missionär i Leipzig samt
i England och Skottland. År 1869
reste S. som Sv. missionssällskapets
missionär i Evangelisk-lutherska
Leipzigmissionens tjänst till Indien och
assisterade där vid undervisningen i
den engelsk-tamuliska skolan i
Madras. Efter att på grund av svår
sjuklighet 1870 ha förflyttats till det
mera hälsosamma Cuddalore fick S.
från 1872 på egen hand sköta
Coimba-tores vidsträckta distrikt och visade
stor förmåga att trots vidriga yttre
förhållanden främja missionens sak,
bl. a. genom att igångsätta
ambulerande missionsverksamhet och grunda
ett upptagningshem för barn.
Under en vistelse i hemlandet 1881—
82 avlade S. pastoralex. i Göteborg
samt försvarade avli. "Teser om
hednamissionen". Han förflyttades efter
återkomsten 1882 till Madura ocli var
1896—1902 direktor för centralskolan
i Sliiyali, varunder han även utförde
övers, till tamil samt författade
memoarboken "För trettio år sedan"
(1900). Mellan Leipzigmissionen och
Sv. kyrkans mission åstadkom S. 1900
en ekonomisk och geografisk
uppdelning, varvid den sv. missionsgrenen
erhöll namnet Den sv. diocesen av den
evangelisk-lutherska
Leipzigmissionen. Under återstoden av sin aktiva
missionsbana var S. som Sv. kyrkans
missionsstyr:s ombud 1901—12 ivrigt
verksam att utforma arbetsprogram-
Jacob Sandegren.
met för den sv. indienmissionen. S. var
bosatt i Madura 1902—04, i
Virudu-patti 1905—13, i Tranquebar 1913—
26 och i Madura från 1927. Han blev
teol. liedersdr i Uppsala 1907. — Gift
1872 med Johanne Emilie Auguste
Theodore Kremmer. —• Litt.: Elin
Silén, "C. J. S. Ett hundraårsminne"
(1941). G. W.
2. Sandegren, Herman Alfred
Ernst, missionsman, f. 13 juli 1881
i Göteborg, † 13 maj 1938 i Stockholm.
Son till S. 1. —- S. växte upp på
missionsstationen i Madras, Indien, och
kom till Sverige 1894. Han avlade
mogenhetsex. i Uppsala 1900 samt blev
där fil. kand. 1904 och fil. lic. 1908.
Efter lärartjänstgöring vid
Fjell-stedtska skolan i Uppsala 1910—11
verkade ban som missionär i
Sydindien 1912—20, där ban framför allt
som ledare av missionsläroverket i
Pudukotah vann de inföddas
tillgivenhet. Nedbruten av det indiska klima-
Herman Sandegren,
tet återvände S. 1920 till hemlandet,
där lian ss. sekr. i Sv. kyrkans
missionsstyr., från 1921 i Uppsala och
från 1933 i Stockholm, som föreläsare
och studieledare sökte sprida kunskap
om och väcka intresse för missionen.
— I en rad skrifter, främst "Kast och
kristendom i Sydindien" (1921),
behandlade S. aktuella missionsproblem
i avsikt att orientera sv.
missionsvänner och särskilt blivande
missionärer om missionens ställning i olika
ras-, kultur- och
religionssammanhang. Han utgav även den
missionshistoriska återblicken "Svensk
mission och indisk kyrka" (1924). — Gift
1915 med Märta Charlotta Amalia
Aurelius. G. W.
3. Sandegren, Johannes
Hjalmar Theodor, missionsbiskop, f. 20
nov. 1883 i Madura, Sydindien. Bror
till S. 2. — Hemkommen till Sverige
1894 avlade S. mogenhetsex. 1901, fil.
kand.-ex. 1903 och teol. kand.-ex. 1906,
prästvigdes s. å. samt blev fil. lic.
1915, allt i Uppsala. Efter att ha varit
pastorsadjunkt i Leksand 1906—07
kallades S. till Sv. kyrkans missionär
Johannes Sandegren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
