- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
507

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Sandels, Claes - 7. Sandels, Gösta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sandelin 507 Sandell

6. Sandels, Claes, arméofficer,
industriman, f. 7 sept. 1873 i Hovby
skn, Skarab. län. Föräldrar:
godsägaren Lars Arvid Reinhold S. och Maria
Elisabeth Kullberg. Brorsons sonson
till S. 2. — S. avlade mogenhetsex.
1892 och genomgick därefter
Krigsskolan, varifrån han utexaminerades
1894. Han blev underlöjtnant vid
Västgöta reg. sistn. år och löjtnant
1896. Han genomgick Krigshögskolan
1898—1900, var lärare vid
Krigsskolan 1902—04, avancerade till kapten
1906 och övergick till reserven s. å.
År 1904 anställdes S. som souschef vid
pappersbruket Katrinefors ab. i
Mariestad och vid dess dotterföretag ab.
Tidan. Han utsågs 1913 till verkst.
dir. för dessa företag och kvarstod
som sådan till 1942. Katrinefors ab.,
vars aktier 1917 inköptes av Sv.
tänd-sticks ab., kunde under S:s ledning
fortsätta den storslagna utveckling,
som påbörjats redan under S:s
företrädare, Gustaf Grevilli.
Produktionen, som vid Grevillis död 1913
utgjorde omkr. 8 000 ton, uppgick vid
andra världskrigets början till omkr.
20 000 ton. S. var verkst dir. i Harge
ab. 1911—16 och i Alkvätterns ab.
1912—13. — S., som intagit en central
ställning inom sv. pappersindustri,
var led. av styr. för Sv.
pappersbruks-fören. 1914—28 (ordf. 1922—29) ocli
av styr. för Sv. pappersbruks-handels
ab. 1919—42. Han var ordf. i styr. för
ab. Sv. papperstidning 1922—42. S.
har vidare varit styr.-ordf. i
Jönköpings och Vulcans tändsticksfabriks
ab. 1935—42, v. ordf. i styr. för
Örebro elektriska ab. sedan 1919,
Gull-spångs elektrokemiska ab. sedan 1939
och Kraft ab. Gullspång-Munkfors
sedan s. å. samt styr.-led. i Försäkrings
ab. Iris m. fi. företag. —- S. var led.
av drätselkammaren i Mariestad 1910
—16, av stadsfullmäktige där 1911—
41 och av Skarab. läns landsting 1916
—38. Han var v. ordf. i stiftsnämn-

Gösta Sandels.
Självporträtt.

den för Skara stift 1933—43. — S. är
intresserad jägare och jaktvårdare. —
Gift 1905 med Herta Lovisa Charlotta
Amnéus. G. M—e.

7. Sandels, Axel Gösta Fabian,
målare, f. 25 april 1S87 i Göteborg, †
14 aug. 1919 i Granada, Spanien.
Föräldrar: fotografen Carl 8. och Emma
Augusta Tillberg. Brorsons sonson till
S. 2. — S. kom vid två års ålder till
Norge och bodde tio år i
Fredrikstad, ett år i Sarpsborg, där lian
avlade middelskoleex., och ett år i
Oslo. År 1901 kom lian till
Stockholm, där lian gick först på Tekn.
skolans aftonkurser, sedan på Althins
målarskola 1904 ocli Konstnärsförb:s
skola 1905—06. Han for julen 1906
till Frankrike, dit lian även
återvände 1911 ooh 1913. År 1908 vistades
lian ett halvår i Spanien ocli 1909—
10 omväxlande i Köpenhamn ocli Oslo.
Åren 1914—16 var han bosatt i
Kungälv och därefter i Stockholm. I maj
1919 for ban ånyo över Paris till
Spanien, där lian smittades av tvfus. I

ett anfall av yrsel kastade han sig en
natt ut genom ett fönster och avled
strax därefter. Han är begravd på
kyrkogården vid Alhambra. S.
utställde med "De Unga" i Hallins
konsthandel i Stockholm 1909 och är
alltså en av "1909 års män". År 1919
höll lian en separatutställning i
Göteborg. — S:s första mogna verk
tillkommo i samband med den första
franska resan. Han arbetade då under
inflytande från Cézanne och
modellerade med valörer ("Nature morte",
190S; "Gata i Sevilla", s. å.). Från
dessa tidiga år äro endast få verk
bevarade. I 1910-talets början
utvecklades S. snabbt under intryck från de
franska resorna, främst en
Provenceresa 1913. Det var emellertid inte
Ma-tisses formalistiska expressionism,
som blev hans ledstjärna, utan
närmast van Goglis känslointensiva
måleri. Abrupta penselsvep och en
summarisk, kraftfull konturering
utmärka ett flertal arbeten ("Gatubild
från Kungsholmen", 1911; "Åskåda-

Claes Sandels.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/6/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free