Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Schmidt, Maja - 1. Schmidt, Nathaniel - 2. Schmidt, Emanuel - Schmiterlöw, ätt - 1. Schmiterlöw, Georg - 2. Schmiterlöw, Henning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schmidt
563
Schmiterlöw
begynte, kom S. tidigt med, och snart
blev hon dess ledande person. Hon var
sålunda ordf. i Gotlands
national-bevärings kvinnoförb. 1925—27, i
Stockholms lottakår 1928—31 och i
överstyr, för Riksförb. Sveriges
lottakårer 1931—45. Rörelsen genomgick
under S:s ledartid en stark expansion,
spec. under andra världskriget. Hon
har också innehaft förtroendeposter i
Sv. röda korset m. fi.
sammanslutningar. År 1941 erhöll hon Illis
quo-rum. — Gift 1901 med
generalmajoren Tell 8. (S. 2). U.D.
1. Schmidt, Nathaniel,
orientalist, f. 22 maj 1862 i Hudiksvall,
† 30 juni 1939 ’i Ithaca, New York,
Förenta staterna. Föräldrar:
körsnären Lars Peter Andersson och
Fredrika Wilhelmina Schmidt. — S.
avlade mogenhetsex. i Hudiksvall 1882
och studerade vid Stockholms
högskola till 1884, då han emigrerade till
Förenta staterna. Han fortsatte sina
studier vid Colgate University, där
han blev Master of Arts 1887, samt vid
Berlins univ. 1890. S. var prof. i
semitiska språk och litteratur vid Colgate
University i Hamilton, New York, 1888
■—96 samt i semitiska språk och
orientens historia vid Cornell University i
Ithaca, New York, 1896—1932. Han
var dessutom chef för American Scliool
of Archeology i Jerusalem 1904—05
och företog under denna tid flera
viktiga forskningsresor i Främre Asien.
— S. var en framstående språk- och
religionsforskare och utövade ett
omfattande vetenskapligt och religiöst
författarskap. Bland hans många
arbeten förtjäna särskilt nämnas
"Bib-lical Criticism and Theological
Be-lief" (1897), "Syllabus of Oriental
History" (s. å.), "The Republic of
Man" (1899), "Ecclesiasticus" (1903),
"The Prophet of Nazareth" (1905, 2:a
uppl. 1907), "The Messages of the
Poets" (1911), "Ibn Khaldun.
Histo-rian, Sociologist, Philosopher" (1930)
och "The Corning Religion" (s. å.).
— Gift 1887 med Ellen Älfven. —
Litt.: uppsats av M.-M. Romell i
"Själavård —själsvård" (1942). T. M.
2. Schmidt, Emanuel,
språkman, skolman, religiös skriftställare,
f. 28 april 1868 i Hudiksvall, ‡ 18
mars 1921 i S:t Paul, Minnesota,
Förenta staterna. Bror till S. 1. —
Efter läroverksstudier i Hudiksvall
1878—86 emigrerade S. till Förenta
staterna sistn. år. Han var elev vid
Colgate Academy i Hamilton, New
York, 1888—90, vid Colgate
University i samma stad 1890—96
(Bach-elor of Arts 1894) och slutligen 1896
—1902 vid Chicago-univ., där han
1902 blev Doctor of Philosophy på
avh. "Solomon’s Temple in the Light of
other Oriental Temples". Åren 1902—
Emanuel Schmidt.
04 utgav S. tills, med J. Rosén en sv.
tidskr., Hemmets vän, i Chicago; den
var i viss mån ett organ för
baptisterna, som S. tillhörde från 1885. Han
förestod 1905—IS det av de
sv.-ameri-kanska baptisterna grundade
läroverket Adelphia College i Seattle och var
från 1919 till sin död lärare i bibliska
prenotioner och hebreiska vid det
bap-tistiska seminariet Bethel Institute i
S:t Paul, Minnesota. — S.
publicerade en rad arbeten, bland vilka
märkas "Svenska baptister på 1700-talet"
(1904) och "Svenska baptisternas i
Amerika Teologiska seminarium 1871
—1921" (1921). Dessutom utgav han
en övers, av Longfellows "Hiawathas
sång" (1912), för vilken han erhöll
Sv. akad:s hedersomnämnande. —
Ogift. T. M.
Schmiterlöw, ätt, vars äldste
kände stamfar Didrik Smyterlowe var
borgare och husägare i Greifswald
under 1400-talets förra hälft. En
sonsons son till honom, borgmästaren i
Stralsund Georg Smiterlow († 1751),
blev farfars farfar till godsägaren
Georg Christian Schmiterlöw (f. 1651,
† 1712) till Neuendorf och Lieschow
i Gingst, Pommern. Bland dennes
söner, vilka 1723 adlades med
namnet S., märkas majoren Henning
Christian S. (f. 1688, † 1750),
stamfar för ättens nu levande sv. gren,
samt stabskaptenen vid drottningens
livreg. i Pommern Nikolaus S. (f.
1694, f 1756) och löjtnanten vid
Jönköpings reg. Carl Filip S. (f. 1703, †
17S1), stamfäder för två nu levande
tyska ättegrenar. Sonsöner till
Henning Christian S. voro bröderna
överstelöjtnanten, landshövdingen och förf.
Henning Christian S. (f. 1754, † 1813)
och stabskaptenen vid Jönköpings
reg. Georg Fredrik S. (f. 1761, † 1835),
från vilka ättens nu levande två
grenar härstamma. Sistn. Henning
Christian S. blev farfars far till översten
Henning S. (S. 2). En sonsons son till
stabskaptenen Georg Fredrik S. är
gymnastikpedagogen, majoren Georg
S. (S. 1), far till prof. i farmakologi
vid Veterinärhögskolan, med. dr Carl
Georg S. (f. 1916).
1. Schmiterlöw, Axel Geor g,
arméofficer, gymnastiklärare, f. 17 nov.
1873 i östads skn, Älvsb. län.
Föräldrar: intendenten Carl August
Ferdinand 8. och Amanda Charlotta
Tillberg. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1894 blev S. underlöjtnant vid
Upplands infanterireg. 1896 och
kapten 1909, övergick på reservstat 1916
och blev major i armén 1926. Efter
gymnastikdirektörsex. vid
Gymnastiska centralinst. 1902 tjänstgjorde
han som extra lärare där 1903—08
och som lärare i pedagogisk
gymnastik vid Institut superieur d’éducation
phvsique, knutet till Gents univ:s
medicinska fakultet, 190S—11. Vid
sin hemkomst blev han åter extra
lärare vid Centralinst., var tf. lärare i
pedagogisk gymnastik 1914—22, ord.
1922—23, tf. överlärare 1923—34 och
ord. lärare på ny stat 1934—37 samt
avgick sistn. år med pension. Åren
1925—36 tjänstgjorde han som
inspektör för gymnastikundervisningen
vid rikets läroverk och därmed
jämförliga anstalter. S. var en skicklig
pedagog, grundlig och noggrann i
undervisningen. Han har utgivit
"Handledning vid undervisning i gymnastik
med rörelseförråd" (1932). — Gift
1912 med Edith Barkander. D. L—g.
2. Schmiterlöw, Johan Gustaf
Henning, arméofficer, f. 8 nov.
1881 i Vänersborg. Föräldrar:
kaptenen Henning Vilhelm, 8. och Anna
Clara Nicoline Areschoug. — S.
avlade studentex. 1899 i Vänersborg,
utexaminerades från Krigsskolan 1902
och blev 1905 löjtnant vid Vendes
ar-tillerireg. Han avslutade högre
artillerikursen vid Artilleri- och
ingenjörhögskolan 190S samt blev kapten
Georg Schmiterlöw.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
