Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schoug, Robert - Schoultz, Martin, krigare, ämbetsman, se Schultz, s. 582 - Schoultz, von, släkt - 1. Schoultz, Johanna von - 2. Schoultz, Edvard von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schoultz
572
von Schoultz
i Väg- och vattenbyggnadskåren, 1861
distriktsadjutant i n. väg- och
vattenbyggnadsdistriktet, 1864 tf. och 1876
ord. distriktschef i samma distrikt och
vid dettas delning 1882 chef för nedre
n. distriktet. Han utnämndes 1S94 till
överstelöjtnant i kåren och erhöll
avsked 1897. — I sitt vidsträckta
distrikt, ursprungligen omfattande hela
Norrland och Uppland, som med
sågverksindustrins genombrott upplevde
en expansionsperiod utan motstycke,
hade S. ett rikt arbetsfält. Särskilt
har S:s namn knutits till strävandena
att finna en transportväg för de rika
norrbottniska malmfyndigheterna.
Åren 1864—67 var han chef för det
äldre Gällivarebolagets
kanaliserings-arbeten vid Lule älv, vilka dock ej
slutfördes, och var sedan souschef i det
nya Gällivarebolaget. Tidigt fick han
också upp ögonen för de då fullkomligt
outnyttjade, malmtillgångarna i
Kiirunavaara och Luossavaara och
framlade efter okulärbesiktning redan
1872 planen på en "Nordliafsbana"
utefter i huvudsak den linje, som den
nuv. järnvägen mellan Bottniska
viken och Atlanten kom att följa. Ehuru
hans planer väckte ett våldsamt
motstånd och skarp kritik, arbetade han
dock oförtrutet på planens
förverkligande och för spridandet av
kännedom om malmfälten; han inmutade
själv de viktigaste malmområdena i
Kiirunavaara och Luossavaara. Han
trädde i förbindelse med den engelska
firman Wilkinson & Jarvis som skulle
åta sig banbygget. År 1882 inlade
S. tills, med sin kompanjon
överläkaren Alrik Ljunggren
koncessionsansökan för sträckan
Haparanda—Ofoten, vilken avslogs. Dr Ljunggren
samt andra intresserade lyckades
senare s. å. få koncession för sträckan
Luleå—Ofoten. År 1891 förvärvades
Robert Schough.
de då färdiga bandelarna av sv. och
norska staterna. S. å. övertogs S:s
och hans kompanjoners rättigheter i
malmfälten av det nybildade
Luossa-vaara-Kiirunavaara ab., vars förste
ordf. S. blev. — Från 1886 bosatt i
Gävle var S. 1S89—1900
stadsfullmäktig där, erhöll åtskilliga
kommunala förtroendeuppdrag och
förordnades som förlikningsman vid
arbets-tvister. Han var 1886—97 verkst. dir.
i Gefle—Dala järnväg, under vilken
tid bandelen Falun—Mora anlades.
Tills, med grosshandlare Sten
Nordström arbetade S. verksamt för
Rättviks utveckling till turistort. Den
liberala Gefle Dagblad startades 1895
av S., som blev ordf. i dess styr. och var
dess störste delägare. — Gift 1) 1861
med Charlotta Nicolina (Lina) Berg,
f 1889; 2) 1900 med Selma (Zelma)
Elida Berg. — Litt.: Boo von
Malmborg, "Schough med släktgrenen
Wich-man" (1937); dens., "Bidrag till
Luleå-Ofotenbanans historia" (1927).
H. Wn.
Schoultz, Martin, krigare,
ämbetsman, se Schultz, s. 582.
Schoultz, von, släkt av samma
härstamning som ätten Schultz (se s.
582). En yngre son till översten Simon
Schultz, Johan Filip Schoultz (f.
1621), adlades 1652 liksom äldre
brodern, guvernören Martin Schoultz, men
tog icke introduktion; han blev sv.
överstelöjtnant och bosatte sig efter
1660 i Litauen, där han kallade sig
Szkulteckie. Det ursprungliga
släktnamnet Schultz återtogs av hans
sonson Johan (f. 1688, † 1751), som
slutligen kallade sig von S.; han gick
1704 i sv. tjänst ocli blev major vid
Upplands reg. En sonson till denne,
v. landshövdingen i Vasa och
Uleåborg Nils Fredrik von S. (f. 1767, †
1816), blev far till sångerskan
Johanna von S. (S. 1) och prof.
Edvard von S. (S. 2). En bror till Nils
Fredrik von S., Carl Gustaf von S.
(f. 1776, † 1841), naturaliserades
1840 som finsk adelsman. Ätten
fortlever talrikt i Finland. — Från Johan
von S:s son, kaptenen Johan von S.
(f. 1729, † 1788), härstammar
släktens nu levande sv. gren. En sonsons
sonson till honom, intendenten vid
Nord. mus., fil. lic. Gösta Alexander
Benjamin von S. (f. 1914), är gift
med förf. Greta Mathilda von S., f.
Werner (f. 1914), som utgivit
romanerna "Det går en vind i gräset"
(1942), "Kalla honom Viktor" (1943)
och "Månen i Ajalons dal" (1948).
1. Schoultz, J ohanna Carolina
Ulrika von, opera- och
konsertsångerska (sopran), f. 6 mars 1813 i
Stockholm, † 28 febr. 1863 i Helsingfors.
Föräldrar: v. landshövdingen i Vasa
ocli lagmannen Nils Fredrik von S. och
Johanna von Schoultz. Litografi.
Jeanette Henriette Gripenberg. — S.
erhöll 1823—28 sångundervisning av
K. teaterns sångmästare Crælius samt
studerade 1828—30 för Siboni i
Köpenhamn och 1832—33 för Romani
och Veluti i Florens. Sin första
konsert gav hon vid femton års ålder i
Ladugårdslands kyrka i Stockholm.
Åren 1828—32 konserterade hon i
Skandinavien, Finland ocli Ryssland.
År 1833 skedde hennes operadebut
i Donizettis "Anna Bolena" på
Italienska operan i Paris. I Paris
stannade S. tre år och blev där
omhändertagen av Rossini, som gav henne
enskild undervisning och studerade in
flera av sina egna operor med henne.
Åren 1836—38 var hon engagerad i
Neapel, Rom, Bologna, Ferrara,
Florens och Milano. Därefter
konserterade hon i Köpenhamn, Oslo och
Stockholm, där hon bl. a. sjöng
duetter ur Bellinis "Norma" med Jenny
Lind. I Åbo och Helsingfors
konserterade S. 1839—41, men efter
giftermålet 1842 uppträdde hon endast någon
enstaka gång. S. å. erhöll hon k. sv.
pension. Hon bosatte sig först i
Tavastehus och sedan i Helsingfors. —
Bland S:s roller märkas utom Anna
Bolena Donna Anna i "Don Juan",
Rosina i "Barberaren i Sevilla" samt
Amina i "Sömngångerskan" och
Elvira i "Puritanerna". S. hade en
välutbildad, klangfull sopranröst med
särskild lätthet för koloratursång. ■—
Gift 1S42 med ingenjören vid finska
lantmäteristyr. Felix Erik Wilhelm
Brand. B. Hgn.
2. Schoultz, Hans Odert Edvard
v o n, arméofficer, fysiker, politiker,
f. 6 maj 1815 i Stockholm, † 30
mars 1881 i Göteborg. Bror till S. 1.
— S. blev underlöjtnant vid Göta
ar-tillerireg. 1833, anställdes som lärare
i fysik vid Chalmersska slöjdskolan i
Göteborg 1849 ocli blev föreståndare
där 1853, sedan han s. å. tagit av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
