Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Schulzenheim, Carl Fredric von - 3. Schulzenheim, Conrad Theodor von - 4. Schulzenheim, David von - 5. Schulzenheim, David von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
von Schulzenheim
586
von Schulzenheim
Carl Fredric von Schulzenheim. Målning av J.
Forsslund.
cum, adlades 1782 samt anlitades 1783
vid kronprins Gustav (IV) Adolfs
koppympning och därefter ofta av
konungahusets olika medl. År 1793 blev
han läkare vid Krigsakad. på
Karlberg, 1800 Acrels efterträdare som
generaldir. över sjukvården vid
länslasaretten samt 1S06 efter dennes död
ensam överkirurg vid
Serafimerlasarettet och dir. vid Frimurarbarnhuset.
Han blev 1799 led. av Vet. akad. och
var dess preses 1802. Han uppbar även
flera kommittéuppdrag, bl. a. ang.
Tabellverket, könssjukvården och
huvudstadens fattigvård. Jämte sex
kolleger stiftade han 1807 Sv.
läkaresällskapet. — S. var en duglig och
ansedd kirurg med stor praktik särskilt
vid hovet och inom de högre
samhällsklasserna; han skildras som
"ganska snäll fältskär, något för
ömsint" (S. Hedin). Som människa var
han till sättet något pompös men
välmående, vänlig och av hjärtat redbar.
—- Gift 1795 med Sara Antoinette
Elisabeth Understödt. — Litt.: A.
J. Hagström(er), ’’Åminnelse-tal...
öfver... C. F. S." (1810); F.
Lenn-malm, "Sv. läkaresällskapets historia
1808—1908" (1908). P. H. T.
3. Schulzenheim, Conrad
Theodor v o n, friherre, arméofficer, f. 17
aug. 1768 på Huseby säteri (nu
Ingeborg) i Svinnegarns skn, Uppsala
län, † 31 juli 1837 i Lybeck. Son till
S. 1. —• S. blev fänrik vid
Västmanlands reg. 1779, deltog i kriget mot
Ryssland 178S—90, blev
stabsadjutant hos konungen 1792 och
befordrades till major i armén 1793. Han
utnämndes till generaladjutant och
överstelöjtnant i armén 1802 och blev
1S06 premiärmajor vid Finska gardet.
Under fälttåget 1S08 var S. kommen-
dant i konungens högkvarter på Åland
och blev sedan chef för åländska
fördelningens generalstab under von
Döbeln. Han befordrades till
överstelöjtnant vid Palénska reg. (Finska
gardet) i början av 1809 och till
överste i armén några veckor senare.
Därefter deltog han i expeditionen till
Västerbotten ss. chef för inre
ärendenas expedition. År 1810 blev S.
sekundchef för Andra livgardet och 1813
generalmajor. Som chef för
Livbrigaden deltog han i fälttåget i Tyskland
och bevistade slagen vid Grossbeeren,
Dennewitz och Leipzig. Han upphöjdes
i friherrligt stånd 1815 och utnämndes
1825 till generallöjtnant. Från sistn.
år till sin död var han ordf. i
Krigshovrätten och innehade flera
tillfälliga uppdrag. Bl. a. tjänstgjorde han
1829 som generaladjutant för armén.
— S. blev 1800 led. av Mus. akad. och
Krigsvet. akad. — Gift 1S10 med
Sara Antoinetta Elisabet Linderstedt.
F. M.
4. Schulzenheim, David von,
friherre, ämbetsman, politiker, f. 27
aug. 1788 på Grönsö i Kungs-Husby
skn, Uppsala län, † 4 jan. 1848 i
Stockholm. Föräldrar: kaptenen och
godsägaren Carl Jakob von S. och Eva
Eleonora Salvius. Brorson till S. 3.
— S., som 1802 blev student i Uppsala,
började sin ämbetsmannabana som
e. o. kanslist i Inrikes
civilexpeditionen 1808. Han vann därefter en snabb
befordran, i det lian redan följ. år blev
hovjunkare och andre sekr. i
Kabinettet för utrikes brevväxlingen, 1813
kammarjunkare, 1814 ambassadsekr. i
Paris, 1817 kabinettssekr. och
tjänstgörande kammarherre, 1824 statssekr.
och 1825 hovkansler, varjämte han
1830 upphöjdes i friherrligt stånd.
Som hovkansler vikarierade lian flera
gånger för utrikesstatsministern, och
1838 utnämndes han till statsråd. För
sin karriär säges S. till en början ha
haft sin berömde farfader,
presidenten i Sundhetskollegium, att tacka
men lian förstod även att genom takt
och överensstämmelse i åsikter vinna
sina förmäns bevågenhet. Sålunda
åtnjöt han i hög grad
utrikesstatsministern Lars von Engeströms
förtroende ocli kom även i ynnest hos Karl
XIV Johan, som lian åtföljde under
dennes sista vistelse i Norge 1838—39.
Under striderna med oppositionen vid
riksdagarna 1828—30 och 1834—35
uppträdde S. emellanåt på
Riddarhuset för att framlägga regeringens
åsikter, t. ex. i fråga om
indragningsmaktens berättigande. Vid 1840 års
riksdag blev han i likhet med sina
kolleger ställd inför riksrätt men
frikänd; lian entledigades emellertid ur
statsrådet och var därefter till sin
död president i Bergskollegium. I
David von Schulzenheim (4). Målning av
F. Fagerlin 1850.
denna befattning sökte lian befordra
en fortskridande emancipation av
järnhanteringen från skråtidens
tvångsföreskrifter. — Gift 1) ISIS med sin
fars kusin Virginia Charlotta von
Schulzenheim, † 1825; 2) 1832 med
friherrinnan Ebba Lovisa Ulrika
Martina von Schwerin. S. Sw.
5. Schulzenheim, David
Theodor von, friherre, lantbrukare,
politiker, ämbetsman, f. 17 nov. 1820 i
Stockholm, † 18 okt. 1896 därstädes.
Son till S. 4 i hans första gifte. — S.
blev student i Uppsala 1838 och
studerade där juridik, varefter lian 1845
in-skrevs som e. o. kanslist i Civildep.
Han övergav emellertid inom kort
ämbetsmannabanan för att i stället
ägna sig åt skötseln av sina
egendomar, nämligen Rockhammars bruk i
Fellingsbro skn, Örebro län, där lian
var delägare 1S48—57, samt
Västlandaholms gods och Eriksbergs bruk
i Västra Skedvi skn i Västmanl.
län, vilka lian ägde 1857—74. Åren
1875—89 var han överkontrollör för
brännvinstillverkningen i riket. -—• S.
David von Schulzenheim (5). Målning
(detalj) av F. Fagerlin 1S56.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
