Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Schwartz, Victor - 4. Schwartz, Eugène - Schwartzman, Marcus - Schweback, Barthold - Schwerin, von, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schwartz
500
von Schwerin
Victor Schwartz.
dir. och disponent i Vallåkra
stenkols-ab. (ägare till gruvorna i Billesholm),
var han verksam inom den skånska
stenkols- och lervaruindustrin. Denna
var splittrad i ett stort antal företag,
och konkurrensen dem emellan beskar
i hög grad vinstmöjligheterna. Att
undanröja detta förhållande blev nu
S:s främsta ambition. Början gjordes
1895, då Vallåkra stenkolsab.
sam-manslogs med Kropps ah. (Bjuv) till
Billesholms-Bjufs ab.; S. blev dettas
verkst. dir. År 1903 förenades
Billesholms-Bjufs ah. med Höganäs
stenkolsverk till Höganäs-Billesholms ab.,
fortfarande med S. som verkst. dir.
Sistn. bolag förvärvade
aktiemajoriteterna i Skromberga stenkols- och
lervaruindustriab. (1904) och i
Hyllinge stenkols- och lerindustri ab.
(1911); S. blev 1905 verkst. dir. i det
förra. Därmed var den åsyftade
koncentrationen till övervägande delen
verkställd, i mycket ett resultat av
S:s energiinsats. — S. var styr.-led. i
Sv. arbetsgivarefören. och i Sveriges
industriförb. från deras bildande
(1902 resp. 1910) till sin död. — Gift
1873 med Gunilla (Gunla) Hilma
Albertina Hallen. U. D.
4. Schwartz, Eugene,
språkforskare, skolman, f. 2 aug. 1847 i
Stockholm, † 2 febr. 1914 därstädes. Bror
till S. 3. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1867 studerade S. vid
Uppsala univ., där han 1872 blev fil.
kand. samt 1875 fil. dr och docent
i nordiska språk. Han gav sig s. å.
in på lärarbanan ocli tjänstgjorde
till 18S1 vid läroverk i Stockholm. År
18S2 grundade lian där Östermalms
högre läroanstalt för flickor, vars
rektor han var till 1919. Han var red. för
Pedagogisk tidskr. 1901—14 och ordf.
i Stockholms lärarsällskap 1896—1900
samt i Sv. lärarsällskapet 1903—11.
— S. åtnjöt anseende som en
initiativrik ocli grundlig lärare och var länge
en förgrundsgestalt inom skolvärlden.
Han utgav ett flertal skrifter i
språkliga och pedagogiska ämnen; bl. a.
märkas "Om användningen af kasus
och prepositioner i fornsvenskan före
år 1400" (1, drsavh., 1875; 2, 1878),
"Svensk språklära för högre
undervisningen" (1881), "Några
anmärkningar om uppfostrans begrepp och
mål" (1897), "Esaias Tegnérs
ställning till vissa pedagogiska och vittra
tidsströmningar" (1903) och
"Skolämnenas bildningsvärde" (1911).
Tills, med Adolf Noreen utgav han en
normaliserad uppl. av äldre
västgötalagen (1876). — Gift 1879 med
Desirée Sof ia Sunclblad. G. Sj—n.
Schwartzman, Marcus Fredrik,
industriman, f. 2 maj 1878 i Malmö.
Föräldrar: handlanden Salomon S.
och Dorotea Frishman. •— Efter
avslutad skolgång i Malmö studerade S.
textilbranschen i Borås och
Karlstad. År 1903 startade han firman
Schwartzman och Nordström i
Uddevalla och blev följ. år ensam ägare till
denna. År 1906 igångsatte han
tillverkning av konfektionskläder och
utvecklade det från början blygsamma
företaget till ett av de största i sitt
slag i landet. Firman ombildades 1922
till ab. med ett aktiekapital på 2 mill.
kr. S. var verkst. dir. där till 1948 och
är styr.-ordf. sedan 1949. — S. var
styr.-led. i Sveriges
konfektionsindu-striförb. 1928—39 (v. ordf. 1936—39)
och i Sv. konfektionsfabrikantfören.
1933—40 (v. ordf. 1935—38 och ordf.
1938—40). I Uddevalla har han varit
medl. av stadsfullmäktige 1919—34,
v. ordf. i drätselkammaren m. m. Han
var vidare tekn. expert i det för
Göteborgs och Bohus län 1934 tillsatta
s. k. välfärdsutskottet. — Gift 1902
med Rosa Jacoboicsky. B. Hgn.
Schweback, Barthold Julius
Andersen, operasångare (tenor), f. 31
aug. 1878 i Halden, Norge. Föräldrar:
sjökaptenen Christian Julius Andersen
Eugène Schwartz.
ocli Hilda Halfvordsdotter från
Bohuslän. — S. studerade sång i Oslo för
W. Kloed ocli H. Meyer. Från 1898 var
han i två säsonger knuten till
Eldoradoteatern i Oslo, varefter han en
tid ägnade sig åt konststudier. Åren
1903—05 liade lian engagemang hos
Ranft, först på turné, sedan vid
Östermalmsteatern i Stockholm. År 1905
debuterade S. på K. teatern som
To-nio i "Regementets dotter", Turiddu
i "På Sicilien" och följ. år som
Arnold i "Wilhelm Tell". År 1905 blev
han sv. medborgare. Åren 1906—08
var lian engagerad vid K, teatern och
fortsatte samtidigt sina studier för
Gillis Bratt. Han tillhörde
Oscarsteaterns ensemble 1908—11 men
återvände sistn. år till K. teatern, där
lian blev högt uppskattad, särskilt
i egenskap av Wagnersångare. Han
slutade sitt engagemang 1921, då
han träffades av vokala hämningar
i samband med ohälsa. Åren 1921—23
var han verksam i Amerika och
därefter några år huvudsakligen i Berlin.
Sedan 1928 är han bosatt i Malmö,
där lian idkat sångundervisning. Han
var lärare vid Malmö
musikkonserva-torium 1928—29. — S:s tenorröst
ägde praktfull klang ocli ovanlig
lätthet för höjden; lian visade god
dramatisk gestaltningsförmåga. Bland
rollerna märkas Tannhäuser,
Lohengrin, Siegmund, Siegfried och
Parsifal, Manrico i "Trubaduren",
Ra-damès i "Aida", Otello, Don José i
"Carmen" och Pedro i d’Alberts
"Låglandet" samt zigenarviolinisten Joszi
i Lehårs "Zigenarkärlek". —- Gift
1903—29 med Augusta Mathilda
Molander. H. G—t.
Schwerin, von, ätt, som anses
härstamma från Schwerin i Mecklenburg.
Ättens äldsta säkert kända medl. voro
tre bröder de Zwerin, bosatta på
Usedom i Pommern. — A. Riddaren
Gerhard de Zwerin, omnämnd 1251—62,
hade i trettonde led ättlingarna,
bröderna kaptenen Hans von S. (f. 1692,
† 1761) och kaptenen Christian von
S. (f. 1692, † 1778), vilka 1727
na-turaliserades som sv. adelsmän med
namnet von S. af
Grellen-b e r g. Med en sonson till den sistn.
(† efter 1816) utgick denna släktgren.
— B. En ättling i åttonde led till
riddaren Werner de Zwerin till
Spante-kow i Pommern, omnämnd senast
12S4, var Hans Hugold von S. (f.
omkr. 1536, † fore 1616). Han blev
farfars farfar till krigaren Filip
Bo-gislav von S. (S. 1), som 1717 blev sv.
friherre och stamfar för ättens nil
levande huvudgren. En vngre bror till
S. 1, Otto Fredrik von S. (f. 1692, †
1741) gick 1711 i sv. tjänst ocli blev
överstelöjtnant; han naturaliserades
1723 som sv. adelsman med namnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
