Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sebelius, Sven - Sebenius, Uno - Seberg, Albert - Sederholm, se även Cederholm - Sederholm, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sebenius
611
Sederholm
Sven Sebelius.
vinity vid Gustavus Adolplius College.
Efter att lia tjänstgjort som präst
1904—08 var S. 1909—20
kristendomslärare vid Augustana College
och 1920—46 prof. i liomiletik vid
Augustana Theological Seminary
(dekanus 1935—44). Åren 1946—47 var
han lasarettspräst vid Lutheran
Hospital. Moline, Illinois. S. var 1923
delegerad till den första lutherska
världskonferensen i Eisenach och är
medl. av flera kristliga
sammanslutningar. Han blev teol. hedersdr vid
Gustavus Adolphus College 1926. Han
har bl. a. utgivit "Outlines of Church
Historv for Luther Leagues" (1914)
samt dessutom framträtt i kyrkliga
tidskr. —• Gift 1906 med Emily
Anderson. Å. N.
Sebenius, Johan Uno,
bergsingenjör, f. 10 sept. 1862 i Glava skn,
Värml. län, † 18 dec. 1932 i
Roclies-ter, Minnesota, Förenta staterna.
Föräldrar: fanjunkaren Carl Wilhelm S.
och Ulrika Josephine Creutzer. —
Efter mogenhetsex. i Karlstad 1882
och bergsingenjörsex. vid Tekn.
högskolan 1886 var S. anställd vid
Tabergs gruvor i Värmland 18S6—87.
Följ. år begav lian sig till Förenta
staterna; resan gjordes i studiesyfte,
men sedan han erhållit anställning
vid New Jerseys geologiska
undersökningar (188S—S9), kom han att
stanna kvar i Förenta staterna. Åren 1S90
—92 var han bitr. ingenjör hos
Witherbee-Sherman Co. i staten New
York och gjorde sig då ett namn som
uppfinnare av nya metoder för
utvinning av metall ur magnetitmalm.
Från 1892 var han verksam i
Minnesota, dit han begav sig för att
undersöka och kartlägga Mesabi Ranges
nyupptäckta järnmalmsfält, vars
enastående betydelse han tidigt insett.
Under fyra års tid verkställde lian en
systematisk utforskning av hela
området. Hans 1896 fullbordade karta
över Mesabi Range, som införlivats
med U. S. Geological Survey
Mono-graphs, har varit grundläggande för
alla följ. kartläggningsarbeten rörande
området. S. var gruvingenjör vid
Rouchlean-Ray-bolaget i Duluth vid
övre Sjön 1894—98 och vid Lake
Superior Consolidated Iron Mines 189S
—1901. Då detta företag sistn. år kom
under kontroll av U. S. Steel Co., blev
S. gruvingenjör och
undersökningsledare vid sistn. bolags dotterföretag
Oliver Iron Mining Co., där han 1906
—30 var överingenjör och ledde
planläggningen av arbetet vid Mesabi
Range. S.var personligen intresserad i
olika gruvföretag i västern och Mexiko
och liade även intima förbindelser
med sv. gruvintressenter. Han var
rådgivande ingenjör vid unionens
gruvbyrå och bidrog verksamt till
utvecklingen av bergsskolan,
experi-mentalstationen och lantbruksskolan
Uno Sebenius.
i Minnesota. — Gift 1S95 med Susan
May Auis Manning. T. M.
Seberg, Carl Albert Joakim,
maskinkonstruktör, tidningsman, f.
23 febr. 1849 i Lund, † 9 okt. 1908 i
Stockholm. Son till Anna
Persdotter. — Efter mogenhetsex. i
Hälsingborg 1868 utexaminerades S. som
civilingenjör från Teknologiska inst.
1870. Han var anställd vid Malmö
yllefabrik 1870—71, vid Lewenhaupts
flamgarnstryckeri i Malmö 1871—74
och vid The Sewern Engineering
Works i Gloucestershire, England,
1873—74. Han planerade och ledde
anläggningar av kemiska
trämassefabriker i Dresden 1S73 och på olika
håll i Sverige 1874. Åren 1874—77 var
han konstruktör vid La Compagnie
de Fives Lille i Paris och 1877—79
vik. överlärare i maskinkonstruktion
vid Slöjdskolan (sedermera Tekn.
skolan) i Stockholm. Under sina
utlandsvistelser var S. från 1873 tillfällig
Albert Seberg.
medarb. i Dagens Nyheter; 1878 var
lian tidn:s Pariskorrespondent, ocli
från sistn. år till sin död var han fast
politisk medarb. i samma tidn. Han
var styr.-led. i Dagens Nyheters ab.
1889—1908. S., som till en början
skrev om tekn. ämnen, debuterade
1S79 som politisk ledarskribent.
Inrikespolitiskt stod han nära
Lantmannapartiet, i synnerhet dess mer
liberala falang; han skrev bl. a.
uppmärksammade frihandelsvänliga
artiklar i tullfrågan 1887 och 1888,
Dagens Nyheters "kanske största
politiska insats under Walls tid" (G.
Hasselberg). Med sin klart frisinnade
hållning blev S. den, som främst kom
att fortsätta traditionerna från
Rudolf Wall efter dennes avgång som
red. 1889. S:s rika sakkunskap på
skilda områden, lians stilistiska
elegans och framför allt lians lugna,
sakliga ton gjorde honom särskilt
lämpad för den läsekrets, "som det
gällde att sakta påverka, icke att
brutalt sjunga ut, så att den helt släppte
taget ocli sökte andra tidningsgudar"
(Hj. Branting i Dagens Nyheters
jubileumsnummer 1914). — S. utgav i
bokform "Om franska järnindustrien"
(1877) och "Brännvinstillverkningen
i Sverige" (1878). — Gift 1879 med
Ebba Olivia Adelaide Schönbeck. —
Litt.: G. Hasselberg, "Rudolf Wall"
(1944). H.U.
Sederholm, se även Cederholm.
Sederholm, släkt, vars äldste
kände stamfar Johan Mattsson († 1726)
var vedbärare vid Stockholms slott i
slutet av 1600-talet. Släktnamnet S.
antogs av lians son,
tulltjänstemannen i Helsingfors Erik S. (f. 1679, †
1751), som blev far till köpmannen i
Helsingfors, kommerserådet Johan S.
(f. 1722, † 1805). Av dennes söner
stannade de flesta i Finland, där
en sonsons son till Johan S. adlades
med namnet Cederholm. De två yngsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
