Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Sidner, Anders - 3. Sidner, Ludvig - 4. Sidner, Esther - Sidwall, Amanda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sidner
4
Sidwall
Anders Sidner.
lade han även musikdir.-ex. i
Stockholm. Han deltog ivrigt i musiklivet i
Uppsala tills, med bl. a. J. A.
Josephson, en av hans närmaste vänner. S.
var 1837—41 musiklärare vid
katedralskolan i Uppsala. Hösten 1841
erhöll han lärarvikariat vid
elementarläroverket i Härnösand, där han 1847
blev director musices. År 1866 blev
han även musiklärare vid
folkskole-seminariet i samma stad. Från 1846
till sin död var han tillika
konsistorienotarie där. -— S. verkade nitiskt för
musiklivet i Härnösand och var 1842
-—69 ledare för stadens musiksällskap,
till vars bildande han jämte
landshövding F. Åkerman tog initiativet och
som under hans tid började utveckla
sig till ett av landsortens bästa. Han
var även en av initiativtagarna till
grundandet av en stiftelse för
utgivandet av sv. tonsättares verk, vilket
1859 ledde till bildandet av
Musikaliska konstfören., som har haft en icke
oväsentlig betydelse som stöd och
uppmuntran för sv. tonsättare. S.
spelade själv flera instrument och
komponerade bl. a. en del smärre stycken
för sång och violoncell. Även efter
förflyttningen till Härnösand bibehöll
S. den vänskapliga kontakten med
J. A. Josephson, och deras
brevväxling 1841—69 ger många värdefulla
upplysningar om musiklivet i
Härnösand. År 1857 blev S. led. av Mus.
akad. — Gift 1844 med Hedvig
Christina Charlotta Norinder.
■—-Litt.: T. Bucht, ”Härnösands
musiksällskap 1842—1942” (1942).
B. Hgn, H. G-t
3. Sidner, Joseph Wolfgang
Ludvig, sjöofficer, f. 16 mars 1851 i
Härnösand, f 1 aug. 1917 i
Djursholm. Son till S. 2. — S. blev
underlöjtnant vid flottan 1872,
kommendörkapten av andra graden 1895 och
av första graden 1897, kommendör
1900, konteramiral 1904 samt
vice-amiral 1911; 1916 övergick han till
flottans reserv. — S. avlade
naviga-tionslärareex. 1874 och var 1880—81
samt 1883—85 tf. lärare och 1892
—95 bitr, lärare vid Sjökrigsskolan.
Åren 1896—97 var han inspektör
för navigationsskolorna i riket samt
1901—05 chef för Sjökrigsskolan.
Sistn. år blev S. chef för Flottans
stab. Han var tf. chef för
Marinförvaltningen 1906—07, tjänstgjorde
därpå vid Stockholms örlogsstation,
förordnades 1910 till befälhavande
amiral och stationsbefälhavare i
Karlskrona samt blev 1913 på nytt
chef för Marinstaben. -— S. blev 1900
ordf, i kommittén för avgivande av
förslag till förbättrad pensionering
av sjöfolk. Som led. av kommittén för
revision av krigslagstiftningen 1901
kom han i kontakt med K. Staaff,
som frapperades av S:s intresse för
och stora kunnighet i sociala frågor.
När Staaff i nov. 1905 bildade sin
första ministär kallades S. till statsråd
och chef för Sjöförsvarsdep. Under
sin korta ministertid deltog han,
jämte chefen för Lantförsvarsdep. L.
Tingsten, i planläggandet av arbetet
på den nya försvarsordning, som man
behövde göra upp på grund av
unionsupplösningen. — S. var medl.
av 1907 års försvarskommitté, där
han väckte uppseende genom den
reservation till kommitténs betänkande,
vari han skarpt kritiserade dennas
finansiella beräkningar. Genom att taga
avstånd från den s. k. F-båten, vilken
han ansåg olämplig för sv.
förhållanden, kom han i harnesk mot så gott
som hela den övriga sjöofficerskåren
och blev föremål för mycken ovilja.
Utrustad med ett skarpt och
genomträngande förstånd och mer än
vanligt gedigna kunskaper sade han sin
på fackinsikter och studier grundade
mening obekymrad om andras dom.
— S. blev led. av
Örlogsmannasällska-pet 1888 och av Krigsvet. akad. 1896.
-—■ Gift 1878 med Elin Siri Hedvig
Kristina Sandström. F. M.
Ludvig Sidner.
4. Sidner, Est her, sångerska,
syster till S. 3, se Gadelius, bd 3 s. 6.
Sidrén, Jonas, läkare, döpt 11
jan. 1723 i Skara, J 1 maj 1799 i
Uppsala. Föräldrar: prosten och
kyrkoherden i Vinköl Jonas Erici
Sidre-nius och Catharina Hedenström.
—-S. blev student i Uppsala 1742 och,
efter en kort utlandsresa 1750—51,
med. dr där 1751. Han blev s. å.
läkare och 1753 intendent vid Sätra
brunn samt var 1767—88 prof, i
praktisk medicin (1767—74 även i
anatomi) vid Uppsala univ., där han
1774 och 1782 var rektor. Därjämte
blev han led. av Collegium medicum
1773 och av Vet. soc. i Uppsala 1774.
S. var en kunnig och förtjänt lärare
och en ansedd praktiker. — Gift 1758
med Helena Elisabet Borell. — Litt.:
P. Tersmeden, ”Sätra brunns krönika
1700—1915” (1916). P. H. T.
Amanda Sidwall. Självporträtt 1870—71
(Nationalmuseum).
Sidwall, Amanda Carolina
Wilhelmina, målarinna, f. 24 juli 1844
i Stockholm, J 10 jan. 1892
därstädes. Föräldrar: sämskmakaren Sven
Lorentz S. och Eredrika Christina
Sidwall. — S. studerade, som en av
de första kvinnorna, vid Konstakad.
1864-—-70 samt vistades 1874—77 och
1879—83 i Paris, där hon var elev
till Tony Robert-Fleury på Académie
Julian. Därefter bodde hon i
Stockholm, där hennes ateljé tidvis var
öppen för kvinnliga elever. — S. målade
under akademitiden anekdotiska
genretavlor i traditionell Diisseldorfstil.
Hennes konst mognade i Paris, där
intryck från Courbets efterföljare och
Rembrandt gåvo hennes färg
mättnad och hennes penselföring bredd.
Spec. i sina porträtt (”Självporträtt”,
här återgivet) och i smärre
genretavlor med barn framstår hon som en
av de bättre företrädarna för
1870-talets parisersvenska måleri. Hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
