Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöberg, Josabeth - Sjöberg, Knut, apotekare, se s. 50 - Sjöberg, Knut, kemist, se s. 50 - Sjöberg, Ragnar - Sjöberg, Svante - 1. Sjöberg, Franz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjöberg
49
Sjöberg
listen Nils S. och Johanna Fredrica
Wibergsson. ■—- S. framlevde så gott
som hela sitt liv på Södermalm i
Stockholm och försörjde sig som
lärarinna i piano- och gitarrspel och
sång samt genom att utföra
sidenbroderier och kolorera bilder i böcker.
Hon ägnade sig mycket åt att måla
och teckna. Bl. a. utförde hon
akva-rellerade teckningar, som återge
småborgerliga interiörer och vyer från
Stockholm. De ha barnteckningars
naiva charm och klara färger och
berätta sakrikt och underhållande om
mycket av kulturhistoriskt intresse.
Stockholms stadsmus. äger 57 av
hennes blad. — Ogift. •— Litt.: G.
Axel-Nilsson, ”Mamsell S.” (Samfundet S:t
Eriks årsbok 1937). R. S.
Sjöberg, Knut, apotekare, se s.
50.
Sjöberg, Knut, kemist, se s. 50.
Sjöberg, Ragnar Thure Carl,
arméofficer, f. 4 jan. 1886 i
Jönköping. Föräldrar: rådmannen Leonard
Emanuel S. och Mathilda Victoria
Fredrika Hellberg. ■— Efter
mogen-hetsex. i Jönköping 1903 blev S.
underlöjtnant vid Smålands artillerireg.
1905 och genomgick Artilleri- och
ingenjörhögskolan 1907—10. Han
blev kapten vid reg. 1918 och vid
artilleristaben 1926, major 1928,
överstelöjtnant i armén 1932 och vid
Karlsborgs artillerireg. 1933, överste
1935 samt generalmajor 1946; s. å.
tog han avsked. S. var lärare vid
Artilleri- och ingenjörhögskolan 1918
—24, stabschef vid
artilleriinspektionen 1929—33 samt chef för
Artilleri-och ingenjörhögskolan 1934—38 och
för Karlsborgs luftvärnsreg. 1938—
41. När luftvärnet 1942 blev ett
självständigt vapenslag inom armén, blev
S. dess förste inspektör; på denna post
kvarstod han till 1946. S. tillkallades
1917 som sakkunnig rörande arméns
utrustning och var led. av
luftvärns-kommittén 1922—26. Han är med-
Ragnar Sjöberg.
■4 Svenska män och kvinnor VII
arb. i ett flertal facktidskr. och sedan
1946 red. för Artilleri-Tidskr. Han
var huvudred, för ”Svenska armén
genom tiderna”, som utkom 1949. Är
1931 blev han led. av Krigsvet.akad.
— Gift 1910 med Ruth Sigrid Brand.
S. A-n
Sjöberg, Svante Leonard,
tonsättare, musiklärare, f. 28 aug. 1873 i
Karlskrona, f 18 jan. 1935 därstädes.
Föräldrar: guldsmeden Johan
Valdemar S. och Carolina Håkanson. —
Svante Sjöberg.
S. avlade mogenhetsex. i Karlskrona
1892 och studerade 1893—97 vid
konservatoriet i Stockholm, där han
som lärare bl. a. hade C. Nordqvist
och J. Dente. Är 1895 avlade han
organistex. och följ, år
kyrkosångar-och musiklärarex. Han innehade
statens tonsättarstipendium 1900—02
och studerade i Berlin komposition
för Max Bruch, dirigering för R.
Haussmann, orgel för O. Becher och
piano för K. A. Heymann. Är 1898
blev han sånglärare vid
flickläroverket i Karlskrona, och från 1901 till
sin död var han musiklärare vid
läroverket där. Från 1902 var S. även
organist vid stadsförs. i Karlskrona.
—■ S. var i flera decennier den
ledande kraften i Karlskronas musikliv. Han
var sålunda från 1902 dirigent för
stadens musikfören. och grundade
1913 Karlskrona orkesterfören.,
vilken han ledde till sin död; under
hans ledning samverkade de båda
musiksällskapen vid framförandet av
oratorier. S. gav talrika
orgelkonserter och utövade en vidsträckt
lärar-verksamhet. I Sveriges allm.
organist- och kantorsfören. tillhörde han
styr, från 1920 och var ordf, från
1926. Är 1918 erhöll S. Litteris et
artibus, och 1930 blev han led. av
Mus. akad. — S. har framträtt som
tonsättare med en rad kompositioner
i romantisk-klassicistisk stil, ss.
”Gustaf Vasa-ouverture” (1911), uppförd
både i Sverige och Tyskland, en
violinsonat i a-moll (utg. av Mus.
konst-fören.), en konsertuvertyr, flera
kantater, bl. a. ”Davids 23 :e psalm” för
blandad kör, baryton och orkester,
samt en elegi för violin och piano.
— Gift 1904 med Ruth Thorell.
B. Hgn
1. Sjöberg, Franz Vilhelm, jurist,
tidningsman, f. 12 dec. 1818 i Västra
Alstads skn, Malmöh. län, f 14 nov.
1891 i Södertälje. Föräldrar:
kyrkoherden Magnus S. och Sophia
Catharina Schlyter. -— S. blev student i
Lund 1834 och avlade juridisk ex.
1837, varefter han tjänstgjorde som
hovrättsnotarie i Stockholm och även
bedrev advokatverksamhet. Är 1848
blev han medarb. i den radikala tidn.
Söndagsbladet, som utgavs av hans
kusin Edvard S., och startade redan
följ, år en egen tidn., Folkets Röst,
som han redigerade till 1861.
Därefter fortsatte han sin
advokatverksamhet i Stockholm. — S. deltog
ivrigt i den efter februarirevolutionen
1848 framväxande politiskt-radikala
reformrörelsen, och ett språkrör för
sina åsikter skapade han i Folkets
röst. Den utkom till en början
endast en gång i veckan och nådde
snabbt en betydande spridning i
stockholmska hantverkar- och
arbetarkretsar. Är 1851 blev den
halvvecko-tidn. S. hade tagit starka intryck av
Louis Blancs förkunnelse. Tidn:s mål
angavs vara bekämpandet av
maktmissbruk och privilegier och
befrämjandet av de obesuttnas medborgerliga
rättigheter. Han angrep kapitalismen,
förordade en långtgående progressiv
beskattning samt riktade anklagelser
mot polismakten och judarna. I sin
polemik var han hänsynslös på
gränsen till smädeskriveri, och tidn.
drabbades av åtskilliga tryckfrihetsåtal.
Den redigerades emellertid på ett
talangfullt sätt och lanserade bl. a.
tecknade karikatyrer. I
representationsfrågan intog S. en avancerat
radikal ståndpunkt, varigenom han
råkade i konflikt med Aftonbladet och
liberalerna. Sålunda påyrkade han
inkallandet av en nationalförsamling,
vald efter demokratiska principer
utan avseende på stånd eller
förmögenhet. Han var en av
upphovsmännen till det första reformmötet i
Ürebro 1849. Han väckte förslag till
bildandet av en arbetarefören. efter
norskt mönster. Den 1850 bildade
fören :s organ Reform fick gemensam
redaktion med Folkets röst; S.
uteslöts emellertid ur fören. redan s. å.
Omkr. 1851 mutades han att låta
sin tidn. bli ett språkrör för Oscar I
och hovkretsarna, vartill bl. a. hans
fiendskap med L. J. Hierta torde ha
bidragit. —• Gift 1853 med Charlotta
Gustafva Strutz. T. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
