Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjögren, Håkan, präst, skolman, lexikograf, se s. 65 - Sjögren, Håkan, klassisk filolog, se s. 66 - Sjögren, Ivar, rättsvetenskapsman, se s. 67 - Sjögren, Iwar - Sjögren, Nils - Sjögren, Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjögren
62
Sjögren
Sjögren, Håkan, präst, skolman,
lexikograf, se s. 65.
Sjögren, Håkan, klassisk filolog,
se s. 66.
Sjögren, Ivar,
rättsvetenskaps-man, se s. 67.
Sjögren, Iwar Gustaf Adolf,
försäkringsman, f. 24 nov. 1888 i
Stockholm. Föräldrar: handlanden Gustaf
Adolf S. och Lydia Eleonora India
Hamberg. — Efter mogenhetsex. i
Kalmar 1907 inskrevs S. s. å. vid
univ. i Lund, där han blev fil. kand.
1909, fil. mag. 1910 och fil. lic. i
matematik 1913 samt i statistik 1915.
Han blev 1915 tjänsteman i
Försäk-ringsab. Skandia, Stockholm, 1922 v.
dir. där och 1930 v. verkst. dir. i
Försäkringsab. Skandia, Freja och
Norden; sedan 1944 är han verkst.
dir. i samma bolag. S. är styr.-led.
även i flera andra försäkringsbolag
samt i Sv. personal-pensionskassan,
Upplands stadshypoteksfören.,
Vin-och spritcentralen ab. och ab. Custos.
Bland hans övriga uppdrag må
nämnas ledamotskap av kommittén ang.
privatanställda 1931—36 och av 1940
års besparingsberedning. S. var ordf, i
Nationalekonomiska fören. 1938—40
och är sedan 1938 led. av
Handelshögskolans i Stockholm direktion,
samt sedan 1944 fullmäktig i
Stockholms handelskammare. Åren 1946—
50 var han ordf, i Sv.
försäkringsbolags riksförb. Åren 1926—39 var han
kommunalfullmäktig i Stocksund (v.
ordf. 1936—37). — Gift 1917 med
fil. kand. Elisabeth Hägge. K. L.
Sjögren, Nils Axel Gustav,
skulptör, f. 14 mars 1894 i Stockholm,
f 30 juli 1952 i Saltsjöbaden.
Föräldrar: källarmästaren Axel Fritiof S.
och Hulda Charlotta Katarina
Johansson. •—• Efter studentex. 1914 i
Stockholm studerade S. fyra år
arkeologi och konsthistoria i Uppsala men
övergick därefter helt till
konstnärs-yrket och for till Paris 1919. Där
studerade han först en kortare tid för
A. Bourdelle och stannade till 1922
med avbrott för en studieresa till
Italien. Efter hemkomsten arbetade
han som medhjälpare i Chr.
Erikssons ateljé några månader. Som Ester
Lindahlstipendiat vistades han i
Italien 1925—26. S. blev led. av
Konst-akad. 1928 och var 1929—41 lärare
där; han blev prof. 1938. Därefter
var han bosatt i Saltsjöbaden. S.
utställde första gången i Stockholm
1918 och deltog i flera sv.
utställningar utomlands; 1935 utställde han
i Konstakad. tills, med B. Simonsson.
Åren 1940—43 var han led. av
Statens konstråd. Han var ordf, i styr,
för Konstnärernas riksorganisation
från 1948 och led. av 1948 års
konstutredning. — S. var flitigt verk-
Nils Sjögren.
sam som monumentalskulptör. Han
utförde stora torgbrunnar:
”Vasa-brunnen” i Kalmar (brons, rest
1928) med reliefer på brunnskaret
med ämnen ur Gustav Vasas
historia; ”Krönikebrunnen” i Skara
(brons, 1939) i form av en funt täckt
med höga reliefer, som berätta staden
Skaras historia; ”Sjuhäradsbrunnen”
i Borås (brons, 1941) med reliefer
symboliserande traktens arbetsliv från
urtid till nutid. Monumentala
figurskulpturer äro ”Finn Malmgren”,
Uppsala (brons, 1932), ”Olaus och
Laurentius Petri”, Örebro (brons,
1934), ett monument över sjökrigets
offer att resas vid Sjöhist. mus.,
Stockholm (brons 1950) och
”Familjen” (granit, 1950, Vår gård,
Saltsjöbaden). Av S:s övriga offentliga
skulpturer kunna nämnas ”Venus i
snäckan” (brons, 1937, på Städernas
allm. brandstodsbolags gård,
Stockholm), ”Rochdalemonumentet” (Vår
gård, Saltsjöbaden, 1944),
”Systrarna” (marmor, 1945, Mosebacketorg,
Stockholm), reliefer i Stockholm för
Stadsbiblioteket (1928) och
Lilje-valchs konsthalls portal (1933) samt
för Örebro slott (1932) och Mellösa
kyrka (1937). •—- S. hade stor
förkärlek för fabulering och barockmässig
yppighet. Hans måleriskt rörligä stil
når kanske sina vackraste
konstnärliga resultat i hans många fint
karakteriserade porträtthuvuden, som ha
en närmast impressionistisk karaktär.
■— S. är repr. bl. a. i Nat.mus. och
Göteborgs konstmus. ■—■ Gift 1919
med Anna Christenson. — Litt.: E.
Blomberg, ”N. S.” (Konstrevy 1935)
och ”N. S:s Skarabrunn” (Konstrevy
1940). R. S.
Sjögren, Gustaf Otto Teodor,
skolman, geograf, f. 15 juni 1881 i
Films skn, Uppsala län. Föräldrar:
kyrkoherden Otto Bernhard
Constan-tin S. och Sophia Karolina Larsson.
— S. avlade mogenhetsex. i Uppsala
1899, blev vid univ. där fil. kand.
1902, fil. lic. 1908 och fil. dr 1909
samt var docent i geografi 1912—21.
Han hade seminarie- och
läroverkslä-rarförordnanden 1908—12,
tjänstgjorde som tf. prof, i geografi vid
Uppsala univ. större delen av tiden
1912—21 och var adjunkt vid Nya
elementarskolan i Stockholm 1920—
36 samt lektor i historia och geografi
där 1937—46. Är 1915 erhöll han
tredje förslagsrummet till
geografiprofessuren vid Lunds univ. Han var
1928—29 ordf, och 1929—30 samt
1943—51 v. ordf, i Geografiska förb.
Han har gjort vidsträckta resor inom
Europa och därvid särskilt besökt
Alperna, Hohe Tatra, Pyrenéerna och
Kaukasus. Hans skandinaviska resor
ha främst gällt Lappland och
Nord-norge. — S. har i sin omfattande
produktion huvudsakligen ägnat sig åt
sv. bebyggelsegeografi och
landskaps-beskrivning samt den sv. fjällvärldens
geografi och geologi. Bl. a. har han
utgivit ”Strandlinjer och insjöar vid
Torneträsk” (1908), ”Geografiska och
glacialgeologiska studier vid
Torneträsk” (1909, drsavh.), ”Bidrag
till Kirunaområdets glacialgeologi”
(1910), ”Befolkningsfördelningen i
en del af norra Uppland” (1913)
och ”Glaciationsgränsen i norra
Schwarzwald” (1920). S. har skrivit
resehandböcker för Sv. turistfören.
och Motormännens riksförb., och
särskilt har han som utmärkt kännare av
Lapplandsfjällen varit en pionjär
inom sv. fjällsport. Genom uppsatser,
broschyrer, vägvisare m. m. ss.
”Abisko och Torneträsk” (1909; 3:e uppl.
”Abisko med omgivningar”, 1921)
har han först gjort Abiskoområdet
mera allmänt känt, och främst genom
honom har den viktiga turistleden
Abisko—Kebnekaise kommit till stånd.
Han var 1928—38 ordf, i Sv.
fjällklubben, vars årsskrift Till fjälls han
redigerade 1929—38, och sedan 1932
Otto Sjögren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
