Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Sjögren, Håkan - 2. Sjögren, Håkan - 1. Sjögren, Vilhelm - 2. Sjögren, Torsten - 3. Sjögren, Hakon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjögren
66
Sjögren
ABC-bok (1804; 6:e uppl. 1832).
Sin genom stor sparsamhet hopbragta
förmögenhet testamenterade han till
en fond att disponeras för ”fromma
ändamål”. -—- En minnessten över S.
är rest framför Östra folkskolan
(tidigare läroverkets byggnad) i Växjö.
— Gift 1) 1761 med Christina Maria
Bögwald, f 1782; 2) 1783 med Anna
Christina Wernelin. Hd
2. Sjögren, Ernst Håkan
Emanuel, klassisk filolog, f. 6 maj 1870 i
Skärstads skn, Jönköp, län, t 21 dec.
1934 i Uppsala. Föräldrar:
kyrkoherden Håkan S. och Anna Gustafva
Ekedahl. Kusinsons sonson till S. 1.
— Efter mogenhetsex. i Jönköping
1889 blev S. fil. kand. 1893, fil. lic.
1899 samt fil. dr 1900, allt i
Uppsala. Han var docent i latinska
språket och litteraturen vid Uppsala univ.
1900—23 samt var prof, där i dessa
ämnen från 1924. I sina båda första
arbeten, drsavh. ”De particulis
copu-lativis apud Plautum et Terentium
quæstiones selectæ” (1900) och ”Zum
Gebrauch des Futurums im
Altlateini-schen” (1906), behandlade S.
problem ur latinets äldre historia men
vände därefter sitt intresse till
Cicero-forskningen, åt vilken han sedan kom
att ägna hela sitt livsverk. I
”Com-mentationes Tullianæ” (1910)
utredde S. de invecklade
handskrifts-förhållandena i Ciceros brev och lade
därmed en säker grund för den
textkritiska edition av breven, åt vilken
han ägnade all sin forskarmöda och
som han i det närmaste hann
fullborda före sin död. Under åren 1910
—32 utkommo breven till Brutus, till
Ciceros broder Quintus och tolv av
de sexton böckerna brev till Atticus.
Upplagan utmärkes av minutiös
noggrannhet och ingående kännedom om
Ciceros språk och utgör en
ovärderlig grundval för allt framtida
Cicero-studium. Jämsides med texteditionen
publicerade S. åtskilliga smärre upp-
Håkan Sjögren.
satser, belysande textkritiska och
språkliga problem hos Cicero. —
Ogift. ■—■ Litt.: G. Thörnell, ”H. S.”
(1935). Hd
1. Sjögren, Gustaf Vilhelm,
läkare, kommunalman, f. 12 aug.
1862 i Göteborg, J 25 dec. 1940 i
Södertälje. Föräldrar: bagarmästaren
Carl Wilhelm S. och Eva Charlotta
Petersson. ■—■ Efter mogenhetsex. i
Göteborg 1882 blev S. vid Uppsala
univ. med. kand. 1888 och med. lic.
1892. Han bosatte sig sistn. år i
Södertälje som praktiserande läkare och
var 1894—1904 andre stadsläkare där
samt 1904—33 förste stadsläkare. S.
var initiativtagare till Sv.
stadsläkar-fören., där han 1905—25 var sekr.,
samt till Sv. skolläkarfören., vars ordf,
han var 1921—32. Han var inspektor
för Södertälje samskola och
kommunala gymnasium samt för stadens
flickskola 1905—26 och
stadsfullmäktig i Södertälje 1898—1914. Han
Vilhelm Sjögren.
hade bl. a. väsentlig del i inrättandet
av det kommunala gymnasiet 1912.
Han var 1906—20 ordf, i Södertälje
musik- och orkesterfören. och 1915-—
34 ordf, i styr, för Östra
Södermanlands kulturhistoriska mus., till vilket
han tog initiativet. Själv skicklig
amatörkomponist, -sångare och
säll-skapspoet spelade han under lång tid
en central roll i Södertäljes kulturella
och sällskapliga liv, inte minst som
ledare för S:ta Ragnhilds gille. —
Gift 1893 med Ingeborg Gustafson.
Lt
2. Sjögren, Karl Gustaf
Torsten, läkare, ärftlighetsforskare,
psykiater, f. 30 jan. 1896 i Södertälje.
Son till S. 1. — Efter studentex. i
Stockholm 1914 blev S. med. kand,
i Uppsala 1918, med. lic. i Stockholm
1925 och med. dr i Lund 1931. Han
hade förordnanden i neurologi,
psykiatri och medicin i Stockholm 1922
•—27, var assistent vid Statens inst.
Torsten Sjögren.
för rasbiologi i Uppsala 1926—27
och 1929 samt blev hospitalsläkare av
andra klass vid Lunds hospital 1927
och överläkare av tredje klass vid
samma sjukhus (nu kallat S:t Lars
sjukhus) 1931. Åren 1932—35 var
han överläkare och sjukhuschef vid
Lillhagens sjukhus i Göteborg samt
1935—45 överläkare vid den av
honom planerade och organiserade
psykiatriska avd. vid Sahlgrenska
sjukhuset i Göteborg. Han var docent
i psykiatri i Lund 1931—32 och är
prof, i detta ämne vid Karol. inst.
sedan 1945. -— S. har i sin forskning
behandlat ämnen inom psykiatri,
ärftlighet och neurologi. Främst har han
vunnit internationellt namn genom
sina arvsbiologiska studier över
nervsjukdomar. Han blev led. av
International Federation of Eugenies
Association 1933 (president sedan 1936)
och led. av International Committee
of Human Heredity 1935. År 1943
invaldes han i Vet. o. vitt. samh. och
1951 i Vet. akad. — Gift 1925 med
Yvonne Anais Petre. P. H. T.
3. Sjögren, Per Vilhelm Hakon,
läkare, f. 14 aug. 1898 i Södertälje.
Bror till S. 2. — S. blev student i
Södertälje 1918, med. kand, i Uppsala
1924 och med. lic. i Stockholm 1930.
Efter förordnanden i neurologi,
medicin och psykiatri i Stockholm 1927
■—32 blev han sistn. år bitr, läkare vid
Beckomberga sjukhus, och sedan 1940
är han överläkare vid Lillhagens
sjukhus i Göteborg. Han var därjämte
1930—39 läkare vid Hjälpbyrån för
psykiskt sjuka i Stockholm samt 1936
-—39 läkare vid Stadsmissionens
alkoholisthem Mälargården i Ekerö.
Hans skrifter avhandla ämnen inom
neurologi och psykiatri; däribland
märkas flera arbeten om
kroppssjuk-vårdsfrågor på sinnessjukhusen. —
Gift 1930 med friherrinnan Ingegerd
Knutsdotter Leijonhufvud. P. H. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
