Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Skarstedt, Carl - 2. Skarstedt, Ernst - 3. Skarstedt, Waldemar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skarstedt
80
Skarstedt
Carl Skarstedt.
dess framhållande av det kyrkliga
ämbetet, främst biskopsämbetet. I
stället slöt han sig till den kyrkliga
riktning, som företräddes av
Thoman-der, Fjellstedt och Wieselgren. Med
en viss tveksamhet närmade han sig
H. B. Hammars
religionsfrihetssträ-vanden, och han hade också kontakt
med Rosenius. I sin bibeltolkning
(bl. a. förklaringar till flera
nytesta-mentliga böcker i Fjellstedts populära
bibelverk) följde S. närmast Bengels
bibelteologiska skola. I S:s
synnerligen omfattande teologiska
produktion ingå även åtskilliga
kyrkohisto-riska arbeten, däribland ”Handbok i
Sveriges kyrkohistoria” (1866—67)
och ”Kristlig kyrkohistoria i
lifsbil-der” (1892). •— S. bedrev även
pro-fanhistoriskt författarskap. Han utgav
1851 ”Handbok i allmänna
verlds-historien” (3:e uppl. 1864). Hans
starka personhistoriska intresse
dokumenteras i det flitiga samlararbetet
för ”Göteborgs stifts herdaminne”
(1878—85; ny uppl. 1948), som
dock brister i kritisk skärpa. Likaså
medarbetade han 1841—65 i
”Bio-graphiskt lexicon” och ”Svenskt
biografiskt lexikon. Ny följd.” S.
framträdde ofta under pseud. C(arl)
Ab-rahamsson. —■ Varmt intresserad av
missionsarbetet var S. medl. av Lunds
missionssällskap och 1876—78 dess
ordf. Han skrev åtskilliga
missions-psalmer, av vilka en nu ingår i sv.
psalmboken (nr 245; ”Så långt som
havets bölja går”). Tidigt insåg han
även, i likhet med Wieselgren,
nykterhetens individuella och sociala
betydelse. —- Som predikant kunde S.
alldeles särskilt under sin Solbergatid
samla stora skaror. Hans
framställning bars av hänförelse och värme,
var rik på synpunkter och slående
bilder. Talarens sinne för ordlekar kom
ofta till synes, särskilt i
ämnesrubrikerna. Livlig i tal och åtbörder
kunde han ibland gripas av vrede och
hålla verkliga strafftal. Efter Tho-
manders bortgång kände sig S.
alltmer ensam och oförstådd, även om
han genom sin humor och sin
stundom bitande satir förblev ett
uppskattat original i studentkretsar. — Gift
1) 1856 med Hedvig Elina
Wieselgren, t 1863; 2) 1864 med Ida
Paulina Westdahl. — Litt.: E. Jörlander,
”Några drag ur professor G. W. S:s
lif och verksamhet” (1919). J. J.
2. Skarstedt, E r n s t Teofil,
tidningsman, författare, lantbrukare, f.
14 april 1857 i Solberga skn, Göteb.
län, f 13 mars 1929 i Seattle,
Förenta staterna. Son till S. 1 i hans
första gifte. -— Efter mogenhetsex.
i Lund 1877 studerade S. vid Tekn.
högskolan i Stockholm 1877—78 och
emigrerade sistn. år till Förenta
staterna. Sedan han där till en början
slagit sig fram som jordbruks- och
järnvägsarbetare övergick han till
tid-ningsmannayrket och utgav 1879—80
Kansas Stats-Tidn. i Lindsborg samt
var anställd vid Sv. Amerikanaren
1880—84 och vid Sv. Tribunen 1884
—85. Hans lust för ett oberoende
lantliv kom honom därefter att föra
en ambulerande tillvaro som
land-skapsfotograf och litteratör m. m., tills
han 1891 blev red. för Vestkusten i
San Francisco. Efter att 1896 ha
lämnat denna befattning sökte han
kombinera jordbruk med
författarverksamhet. Han var bosatt i staten
Washington 1896—1902, vid Laton i
Kalifornien (som nybyggare) 1903
—06, i Columbia City vid Seattle
1906—12 och på ön Orcas i Puget
Sound, Washington, 1912—19.
Därefter var han musiklärare i Friday
Harbor på San Juan Island 1919—
20, red. för Nordstjernan i New York
1920—26 och för Pacific Tribune i
Seattle sistn. år. Från 1926 till sin
död var han farmare vid Friday
Harbor. — S. var en originell,
okonventionell människa, som vann talrika
vänner och beundrare genom sin
charm; han var en god violinist. I
sin livsuppfattning var han påverkad
av Tolstois kristna radikalism. Ett
förkunnande drag utmärker delar av S:s
författarskap; hans formellt skickliga
dikter ge ofta uttryck åt social
indignation. Bland alstren av S:s
mångsidiga författarskap märkas
”Svenskamerikanska poeter i ord och bild”
(1890), ”Våra pennfäktare.
Lefnads-och karaktärsteckningar öfver
svenskamerikanska tidningsmän, skalder och
författare...” (1897, ny omarb.
uppl., ”Pennfäktare”, 1930), som är
den viktigaste källan för vår
kännedom om sv.-amerikansk diktning
under 1800-talet, ”Under vestliga skyar.
Diktförsök” (1907), ”Vagabond och
redaktör. Lefnadsöden och tidsbilder”
(1914), ”Svensk-amerikanska folket i
helg och söcken” (1917), ”Abraham
Ernst Skarstedt.
Lincoln. En levnads- och
karaktärsteckning” (1918; förlagsrätten
förvärvad av amerikanska regeringen, som
även bekostade en ny uppl. för
Sverige) samt ”Theodore Roosevelt. En
lefnads- och karaktärsteckning”
(1919). Vidare utgav han böcker om
den sv. befolkningen i Washington
(1908), Oregon (1909) och
Kalifornien (1910). Han var en stor
boksamlare med ett värdefullt bibliotek, som
dock skingrats. S. erhöll 1916 Litteris
et artibus. -— Gift 1) 1881 med Anna
Hult, f 1888; 2) 1893 med Ellen
Högberg. T. M.
3. Skarstedt, Carl Abraham W a
l-demar, tidningsman, f. 24 juli 1861
i Lund, f 8 febr. 1931 i Stockholm.
Son till S. 1 i hans första gifte. —
Efter mogenhetsex. i Lund 1881 och
univ.-studier där 1881—86 var S.
lärare vid Kristinehamns praktiska
skola 1890—92. Hans huvudsakliga
verksamhetsfält blev dock snart
journalistiken. Efter att 1886—87 ha
medarbetat i Wermlands Allehanda
och Kristinehamns-Tidn. samt utgivit
veckotidn. Praktiken var han red. och
ansvarig utg. för Reformatorn 1888,
för Hudiksvalls Allehanda 1888—94
och för den av honom grundade
Falu-Kuriren 1894—1931; dessutom var
han verkst. dir. i Falu-Kurirens ab.
från dess stiftande 1916. S. deltog i
stiftandet av Nordsv. tidn.-fören. och
var led. av dess styr. 1894—1903 och
1911—16. Vidare tillhörde han Falu
stadsfullmäktige 1911—31 och Första
K. 1912—14. ■—■ S. var en av den
sv. landsortspressens mest
uppmärksammade journalister och en av de
stridbaraste företrädarna för de
frisinnade idéerna. Han tog livlig del i
rösträttsstriderna (bl. a. ss. ombud
vid folkriksdagen 1893) och i
striderna i försvarsfrågan 1914. Vidare
gjorde han sig känd ss. motståndare
till vaccinationsplikten; han var ordf,
i Sv. förb. mot vaccinationstvånget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
