Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Sohlman, Harald - 3. Sohlman, Arvid - 4. Sohlman, Ragnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sohlman
120
Sohlman
vänsterradikala kretsar, vilka 1882
stiftade fören. Verdandi, vars v. ordf,
han var 1883—84. S. tjänstgjorde
därefter en kortare tid i ett par
ämbetsverk i huvudstaden och höll
föreläsningar i lagkunskap vid Stockholms
arbetareinst. läsåret 1889—90. Han
hade redan 1886 börjat medarbeta i
Aftonbladet och blev 1890 tidn:s
huvudred. och ansvarige utgivare. I
denna egenskap stödde han med
framgång de gängse liberala kraven, tills
hans antiryska försvarsvänlighet i
förening med hans starka antipatier för
de socialistiska lärorna under åren
omedelbart före första världskriget
småningom avlägsnade honom och
därmed tidn. från Liberala
samlingspartiet, till vars främsta tillskyndare
han räknades. Under de sista åren av
hans redaktörskap, 1914—21, var
Aftonbladet en högertidn. med stark
tyskvänlig orientering. S. var 1896—1913
jämväl huvudred, för den från
Aftonbladets officin utgivna
morgon-och billighetstidn. Dagen. Åren 1920
■—27 var han styr.-ordf. i ab.
Familjeboken, som utgav 3:e uppl. av
Nordisk Familjebok och i vars bd 1—6
S. redigerade avd. för rätts-, stats- och
socialvetenskap samt nationalekonomi.
—■ S. spelade under en följd av år en
framträdande roll i olika
tidn.-sam-manslutningar; bl. a. var han
styr.-ordf. i Publicistklubben 1891, 1902,
1909—11 och styr.-led. i ab. Sv.
telegrambyrån 1898—1916. Från 1922
var han sv. ordf, för de nordiska
pressmötena, där hans fäderneärvda
skan-dinavistiska tänkesätt kommo till
uttryck. —■ För skytterörelsen utförde S.
ett entusiastiskt arbete; han var 1907
-—16 styr.-ordf. och 1910—27
för-bundsordf. i Stockholms skytteförb.
samt ordf, i Nordiska skytteunionen.
År 1912 tog han initiativet till de
nordiska huvudstadstävlingarna i skytte.
Även i ledningen för
landstormsrörel-sen och Röda korset intog S. en be-
Harald Sohlman..
märkt ställning. Han var ordf, i
Fören. mot livsmedelstullar 1892—1905.
■—- Gift 1917 med Magda Leidesdorff.
Th.
3. Sohlman, Arvid,
tidnings-ekonom, bokförläggare, f. 20 sept.
1866 i Stockholm, f 18 sept. 1949
därstädes. Bror till S. 2. — Efter
mogenhetsex. i Uppsala 1884 och
nödtorftig handelsutbildning var S. 1885
Arvid Sohlman.
—92 bokhållare i Nitroglycerin ab.
Från sistn. år var han till 1930
verksam inom Aftonbladet, först som
kam-rerare, därpå 1900—07 som kassadir.,
1907—21 som ekonomidir. och
styr.-led. samt 1922—30 som styr.-ordf.
och verkst. dir. Vid sidan därav var
S. 1916—42 verkst. dir. i ab.
Familjeboken (bolagets namn 1937 ändrat
till Nordisk Familjeboks förlagsab. och
1942 till Förlagsab. A. Sohlman &
co.), där han från 1927 också var
styr.-ordf.; därvid ledde han
utgivandet av bl. a. Nordisk Familjeboks 3:e
uppl. (1923—37). — S. innehade
förtroendeposter i ett flertal
fackorganisationer (bl. a. ordf, i Sv.
tidn.-ut-givarefören. 1907—11); särskilt
intresse ägnade han Publicisternas
pen-sionsfören. (nuv. Pressens
pensionskassa), där han var styr.-led. 1903—
33 och därunder v. ordf. 1908—23
och ordf. 1923—33. I sv.
tidn.-histo-ria gjorde S. en betydelsefull insats,
då han 1893 införde löpsedeln. Han
tog även (likaså på 1890-talet)
initiativet till att arkivex. av sv. tidningar
en tid framåt trycktes på träfritt
papper. ■—• Gift 1897 med Hanna Maria
Lalin. H. Fr.
4. Sohlman, Ragnar,
spräng-ämnestekniker, ämbetsman, f. 26 febr.
1870 i Stockholm, f 9 juli 1948 på
Karolinska sjukhuset, Solna. Bror till
S. 2 och S. 3. -— Efter mogenhetsex.
i Stockholm 1887 genomgick S. Tekn.
högskolan och utexaminerades från
dess avd. för kemi och kemisk
tekno
logi 1890. Efter anställningar i
Chicago och Cleveland blev han assistent
hos Alfred Nobel 1893 och en av
testamentsexekutörerna för hans
dödsbo-1896. Han blev också led. av styr,
föi Nobelstiftelsen, dess verkst. led.
1929 och var verkst. dir. 1936—46.
Till sin död verkade han därefter som
styr:s särskilda rådgivare. S. utgav
tills, med Henrik Schück den stora
volymen ”Alfred Nobel och hans
släkt” (1926) och arbetade även
senare med skrifter om Nobel och hans,
verk. År 1950 utgavs postumt ”Ett
testamente. Nobelstiftelsens
tillkomsthistoria och dess grundare”. — År
1898 tillträdde S. befattningen som
disponent vid ab. Bofors Nobelkrut,
där han kvarstod till 1919, varjämte
han tillhörde styr, till 1929. Han var
även v. verkst. dir. i ab.
Bofors-Gull-spång 1908—19 och styr.-led. där
1908—28 samt styr.-led. i ab.
Bofors-1907—29. Han gjorde flera
uppfinningar inom kruttekniken m. m. och
konstruerade bl. a. en kolningsugn.
Under sina år vid Bofors var han
också kommunalt verksam i
Karlskoga. Bland hans offentliga och
enskilda uppdrag märkes, att han var
statens repr. i Sv. stenkolsab.
Spetsbergen under ett flertal år (från 1921),
led. av styr, för Statens
provningsan-stalt 1922—38, v. ordf, i exportkre-
Ragnar Sohlman.
ditnämnden 1933—38 och i styr, för
ab. Göteborgs bank 1936—43 samt
ordf, i Jernkontorets fullmäktige 1936
—42, i 1936 års hantverkssakkunniga
och i styr, för Statens hantverksinst.
1937—40. Han deltog i flera viktiga
handelspolitiska förhandlingar, bl. a.
rörande handelstraktat med
Storbritannien 1932. — S. blev led. av Ing.
vet. akad. 1919 och erhöll Sveriges
hantverksorganisations guldmedalj
1925 samt Illis quorum 1940. — Gift
1894 med Ragnhild Ström.
G. Lj., S. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
