Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Sparre, Erik - 3. Sparre, Johan - 4. Sparre, Lars - 5. Sparre, Per - 6. Sparre, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sparre
138
Sparre
ter han i sitt betraktelsesätt slående
likheter med samtidens mot
furstemakten kritiska statsrättslärda, de s. k.
monarkomakerna. Likheter med
fransmannen Hotomannus’ lärosatser ha
särskilt framdragits. — Gift 1578 med
grevinnan Ebba Brahe. — Litt.: W.
E. Svedelius, Minne af Riksrådet och
Rikskansleren Erik Larsson Sparre,
Sv. akad. handl. 46 (1871); K.
Nordlund, Den svenska reformationstidens
allmänna statsrättsliga idéer (1900);
V. Gödel, Erik Sparre. Till historien
om hans litterära samlingar. Nord,
tidskrift för bok- och biblioteksväsen
1 (1914); F. Lagerroth, Frihetstidens
författning (1915); H. Almquist, Den
politiska krisen och konungavalet i
Polen 1587 (1916); E. Hjärne, Från
Vasatiden till frihetstiden (1929); N.
Ahnlund, Ståndsriksdagens utdaning,
Sveriges riksdag III (1933); S.-U.
Palme, Erik Sparre och Arild
Huit-feldt, PHT 1938; densamme,
”Söderköpings riksdag 1595” (1952) jämte
rec. i Hist. Tidskr. 1952 av N.
Ahnlund. Kj. K.
3. Sparre, Johan Larsson,
krigare, diplomat, f. 20 okt. 1551 i
Örebro, f 16 maj 1599 i Kalmar.
Bror till S. 2. — S. användes av
Johan III i krigs- och hovtjänst. Han
blev 1583 ryttmästare för hovfanan
och 1586 hovjunkare. Som marskalk
åtföljde S. 1591 prinsessan Anna till
Polen. Han sändes följ, år därifrån
till Livland och Finland av konung
Sigismund för att på dennes vägnar
mottaga dessa landsändars
trohetsför-säkringar. Är 1594 ledde S. en
beskickning till Danmark för att
underhandla i lappmarksfrågan. Han
besatte 1598 Kronobergs slott för
Si-gismunds räkning och placerades s. å.
tills, med Kristoffer Andersson
(Gyl-lengrip) som ståthållare på det av
polackerna erövrade Kalmar. Sedan
detta slott under vintern och våren
1599 belägrats av hertig Karls
trupper, tvingades S. av brist på
undsättning den 12 maj s. å. uppge slottet.
Tills, med Kristoffer Andersson och
Lars Rålamb avrättades han fyra
dagar senare i Kalmar. Deras
huvuden uppsattes på järnstänger utanför
västra stadsporten. -—- S. tillträdde på
1580-talet omfattande
godsbesittningar i Kronob. län, vilka till största
delen utgjorde arv från hans
mödernesläkt Trolle. Hans främsta possession
var Bergkvara, som bestod av ett
70-tal hemman. S:s gods indrogos 1599
till kronan; en stor del av dem
återställdes på 1630-talet till hans änka.
•—■ Gift 1587 med Margareta Brahe.
B. B-é
4. Sparre, Lars Eriksson,
hovman, ämbetsman, f. 1 jan. 1590 på
Sundby, Öja skn, Södermani, län, t
18 dec. 1644 i Stockholm. Son till
S. 2. — S:s barndom inföll under
den våldsamma samhällsbrytning, som
kulminerade samtidigt med
avrättningen av hans far vid Linköpings
blodbad. S. blev 1601 småsven hos
Karl IX och 1606 kammarjunkare;
1622 utnämndes han till hovmästare
hos drottning Maria Eleonora. Från
hovtjänsten drogs han snart in i
statstjänst. Är 1627 blev han assessor i
Svea hovrätt och folj. år hovrättsråd
där. Han var landshövding i Jönköp.
län 1628—32, i Östergötl. län 1632-—•
34 och i Uppsala län 1634—40.
Sistn. år utnämndes han till
vicepresident i Svea hovrätt, och 1641
inkallades han i riksrådet. — S. synes
i hög grad ha ärvt faderns pondus
och auktoritet. Med stor skicklighet
ledde han som lantmarskalk adelns
överläggningar vid de riksdagar och
möten, som samlades 1633, 1634,
1635, 1638, 1640 och 1641. Till S:s
gårdar hörde bl. a. Bergkvara, som
han ärvde 1638. Under hans ledning
slutfördes ett omfattande arbete med
avskrivning av medeltida
godshandlingar. Resultatet därav återfinnes i
tre numera i Riksarkivet förvarade
kopieböcker, som bära S:s namn. —
Lars Sparre. Målning (detalj) av L. Pasch d. y.
Gift 1) 1617 med Märta Baner, f
1638; 2) 1641 med Catharina Bäåt.
B. B-é
5. Sparre, Per Eriksson, friherre,
ämbetsman, f. 25 april 1592 på
Ryd-boholm, Östra Ryds skn, Stockholms
län, f 28 dec. 1647 på Kronoberg,
Växjö landsförs. Bror till S. 4. — S.
anställdes efter studier och utländska
resor som kammarjunkare vid Gustav
II Adolfs hov. Liksom brodern Lars
(S. 4) gick han sedermera i tjänst
hos drottning Maria Eleonora och
blev 1628 hennes kammarherre. S. å.
utnämndes han till assessor i Svea
hovrätt, 1631 till president i Dorpats
hovrätt, 1633 till riksråd och 1646
till president i Göta hovrätt. S:s vik-
Per Sparre. Målning (detalj) av okänd
konstnär.
tigaste insatser utfördes inom kansliet.
Han var från 1634 rikskansliråd och
fungerade stundom som rikskanslerns
ställföreträdare. Vid åtskilliga
tillfällen användes han för diplomatiska
uppdrag; bl. a. deltog han i de
resultatlösa fredsunderhandlingarna i
Danzig 1630 och i överläggningarna
med den franske ambassadören
d’Avaux i Stockholm 1635. Av
sjuklighet tvingades han tidtals till
overksamhet, och hans bana bröts i förtid.
S. förlänades 1643 med
lagmansrän-tan i Kalmar län och på Öland samt
1645 med samma ränta på Gotland.
Kort före sin död upphöjdes han
1647 i friherrligt stånd med
Kronobergs kungsgård med underlydande
94 hemman som friherrskap. Han lät
bygga det s. k. Sparreska Palatset
på Riddarholmen i Stockholm (nuv.
Riksräkenskapsverket). — Gift 1)
1626 med Elsa Posse, f 1633; 2)
1640 med Christina Ryning. B. B-é
6. Sparre, A x e l Carlsson,
friherre, riksråd, f. 3 aug. 1620 på
Sundby i Öja skn, Södermani, län, f
16 april 1679 därstädes. Föräldrar:
ståthållaren i Östergötland,
kammarrådet Carl Eriksson S. och Margareta
Axelsdotter (Natt och Dag). Brorson
till S. 4 och S. 5. — Efter studier i
Uppsala och en utländsk resa blev S.
1642 kammarherre vid drottning
Kristinas hov. Han anställdes i kansliet
1644, blev s. å. häradshövding i
Konga härad och anförtroddes 1645
en legation till Polen, varjämte han
s. å. utnämndes till riksjägmästare.
Under hans ämbetstid utfärdades
1647 Sveriges första allm.
skogsord-ning och viktigare jaktstadga. Han
upphöjdes i friherrligt stånd 1647,
blev 1650 landshövding och
kommendant i Visby och fyra år senare
landshövding i Östergötland. Är 1655
utnämndes han till riksråd med
samtidigt förordnande som kansliråd samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
