Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Stiernstedt, Wilhelm - 4. Stiernstedt, Marika - 5. Stjernstedt, Georg - 6. Stjernstedt, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stiernstedt
234
Stjernstedt
ningschef 1899 lämnade han
hovtjänsten, då dessa tjänster ej ansågos
lämpliga att förena. Han utgav 1912
”Några minnesblad ur mitt lif”, där
han ger uttryck för humor och
välvilja vid bedömandet av människor
och händelser, samt ”Svenska härens
utbildning och övningar” (1915). —
S. blev led. av Krigsvet. akad. 1905.
— Gift 1) 1872 med Marie Pauline
Victoria Ciechanowiecka från Polen,
t 1876; 2) 1877 med hennes syster
Pauline Marie Sofie Ciechanowiecka
från Polen. F. M.
4. Stiernstedt, Maria (Marika)
Alexandra Sofia, friherrinna,
författarinna, f. 12 jan. 1875 i Stockholm.
Dotter till S. 3 i hans första gifte. —
Större delen av S:s barndomsår
förflöt i Uppsala. Åren 1888—90
vistades hon i fransk klosterpension.
Redan som barn besökte hon flera
gånger sin polska mödernesläkt i Ryssland
och Frankrike. S. började tidigt
skriva. Är 1894 debuterade hon under
pseud. Mark Stern med romanen
”Sven Vingedal”. Under ungdomen
rönte hon inflytande från
verdandi-kretsar, och genom sitt första
äktenskap infördes hon i en kulturradikal
konstnärs- och författarmiljö. Hon
fortsatte sitt författarskap med ett
antal noveller, romaner och skisser.
Mera känd blev hon först genom
romanerna ”Landshövdingens dotter”
(1911) och ”Daniela Herz” (1912),
där hon skildrar två olika
kvinnotyper, den ena ”miljöskadad”, utan
vilja eller förmåga att inlemma sig
i det borgerliga samhället, den andra
betryggande förankrad i god social
miljö. Bland de böcker, som starkast
dragit uppmärksamheten till S., äro
barnskildringen ”Ullabella” (1922)
och ”Fröken Liwin” (1925), en
berättelse om en ogift mor.
Kvinnoproblem dryftas också i ”Alma Wittfogels
rykte” (1926) och i ”Resning i
målet” (1927). Betydande som
själs-och miljöskildring är även romanen
”De fyra marskalkstavarna” (1933).
Är 1934 gjorde S. ett längre besök
i Sovjetunionen, varefter hon utgav
boken ”Ryskt” (1935). Hennes stora
beundran för ryska folket och den
ryska kulturen i förening med hennes
sympatier för socialismen förde henne
politiskt i kontakt med kommunismen,
ehuru hon aldrig blev partiledamot.
Känslan av samhörighet med de
franska och polska folken har inspirerat
S. till verk som ”Attentat i Paris”
(1942; dramatiseringen ”Attentatet”,
uppf. 1944) och ”Indiansommar 39”
(1944). De tankegångar, som
dominera dessa skönlitterära arbeten, har
S. utvecklat även i ett stort antal
föredrag, broschyrer och
tidn.-artik-lar samt i reseskildringar. I
”Banketten” (1947) har S. med frän ironi
Marika Stiernstedt.
belyst halvheten i en bornerad
överklassmiljö och anvisat en väg till
räddning i socialistisk idealism. Är
1950 tog hon offentligt avstånd från
den kominformtrogna marxismen,
närmare deklarerat i ”Bolsjevism ingen
exportvara” (1950). Hennes politiska
åskådning är dock alltjämt
demokratiskt socialistisk. Karaktär av
memoarer ha ”Mitt och de mina” (1928) och
”Adjö min gröna ungdom” (1930),
vilka även återge fäderne- och
mödernesläkternas brokiga krönika, samt
”Mest sanning” (1948). — S.
invaldes 1918 i Samfundet De Nio och är
sedan 1936 dess sekr.; 1931—36 och
1940—43 var hon ordf, i Sveriges
förf.-fören. — Gift 1) 1900—06 med
friherre Carl Cederström (bd 2 s.
79); 2) 1909—38 med förf. Ludvig
Nordström (bd 5 s. 531). — Litt.:
S. Ahlgren, ”M. S:s värld” (i
”Or-feus i folkhemmet”, 1938). W. F.
5. Stjernstedt, Georg Maria
Vilhelm, friherre, advokat, f. 6 jan.
1876 i Stockholm. Bror till S. 4. —
Efter mogenhetsex. i Uppsala 1893
Georg Stjernstedt.
studerade S. juridik vid Uppsala univ.
och avlade jur. utr. kand.-ex. där
1901. Han hade då också utbildats
till reservofficer och var 1895—1904
underlöjtnant i Upplands reg:s
reserv. S. tjänstgjorde i domsaga 1901
—02 och var anställd som bitr, jurist
å advokatbyrå i Stockholm 1902—
08. Sedan sistn. år innehar han egen
advokatbyrå i Stockholm. Han är led.
av Sveriges advokatsamfund sedan
1904. S. är en framstående
brottmåls-advokat men har också framgångsrikt
haft sin verksamhet inriktad på
familj erättsliga problem och tvistemål.
Han har därjämte anlitats för
åtskilliga offentliga utredningsuppdrag.
Bl. a. har han som sakkunnig i
Justi-tiedep. utarbetat förslag till lag ang.
villkorlig straffdom och till ändring
i lag ang. villkorlig frigivning (1913
—17) samt förslag till lag ang.
polisundersökning i brottmål och häktning
m. m. (1918—19). Han har vidare
verkställt utredning om en reformerad
lagstiftning betr, förmögenhetsbrott
(1937—40). S. var sekr. och
kassaförvaltare i Sv. kriminalistfören. 1919
—38 och led. av styr, för Statens
polisskola 1926—32. Han tillhörde
kommunal- resp, stadsfullmäktige i
Lidingö 1921—30. Bland S:s från
trycket utg. skrifter må nämnas ”Den
svenska kvinnans rättsliga ställning”
(1904; 2:a uppl. 1905), ”Vårt
straffsystem” (1909), ”Våra
äktenskapsla-gar” (1921), vilket arbete länge
användes vid de akademiska studierna i
familjerätt, samt ”Våra avtalslagar”
(1926). S. har hållit en mångfald
föredrag samt gjort ett stort antal
inlägg i aktuella rättsliga och andra
spörsmål både i fackpressen och
dagspressen. — Gift 1901 med advokaten
Ruth S., f. Dalström (S. 7). Spr.
6. Stjernstedt, Erik Carl Maria
Wilhelm, friherre, arméofficer,
generalsekreterare, f. 3 okt. 1878 i
Hälsingborg. Son till S. 3 i hans andra
gifte. — S. avlade mogenhetsex. 1897,
blev underlöjtnant vid Norrlands
ar-tillerireg. 1899 och genomgick 1906—
07 Tekn. högskolans fackskola för
kemisk teknologi. Han blev kapten
1910, var artilleristabsofficer 1909—
13, övergick på reservstat 1920 samt
blev major i armén 1926 (i reserven
1928) och överstelöjtnant i armén
1937. Är 1916 företog han en
studieresa till Macedonien, och 1928
bedrev han studier i Förenta
staterna. Han var generalsekr. i Sv. röda
korset 1918—43, varefter han utfört
vissa specialuppdrag för Röda korset.
Han har deltagit i Röda korsets
världskonferenser 1920—48 och
dessutom i ett antal mindre konferenser
utomlands. Bland de större uppgifter,
som S. i egenskap av generalsekr.
hade att praktiskt bemästra, var Sv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
