- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 7. Sibylla-Tjällgren /
253

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Storckenfeldt, Erik - Storjohann, Christian - Stormor i Dalom, vanligt namn på prästfrun Margareta Troilia (bd 8) - Strahl, Ivar - Strahlenberg, Philip Johan von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Storjohann

253

Strahlenberg

bättre telefonledningar för att på så
sätt underlätta förbindelsen mellan
de viktigare trafikknutpunkterna. Vid
hans död hade antalet
telefonapparater i rikstelefonnätet stigit till mer än
56 000, och antalet telefonstationer
hade tiodubblats. Därjämte ägnade S.
särskilt intresse åt Telegrafverkets
verkstadsrörelse, som han kan sägas
ha lagt grunden till. ■— S. åtnjöt i
hög grad regeringens och riksdagens
förtroende och hade därför
tillfredsställelsen att så gott som
undantagslöst se sina framställningar beaktade.
Trots försvagad hälsa var han in i
det sista livligt verksam. — Gift
1876 med Clara Emilia Sofia Berlin.

E. M.

Storjohann, Christian,
industrimän, f. 17 juni 1868 i Bergen,
Norge. Föräldrar: köpmannen Johan

Christian Storjohann.

Wilhelm S. och Marie Therese
Au-guste Ameln. ■—■ S. kom efter
avslutade skolstudier i Bergen till Sverige
för att utbilda sig till jordbrukare.
Han arbetade först som lantbrukselev
i Värmland, genomgick högre
mejeriskolan i Ultuna samt utexaminerades
från Alnarp 1888. Han var sedan
lantbrukare; 1892 blev han inspektor
på Hillringsbergs ab:s egendomar i
Värmland. Han blev bruksförvaltare
där 1899 och utsågs till brukets
verkst. dir. 1901. Åren 1907-—47 var
S. verkst. dir. för Billeruds ab., Säffle,
vilket under hans chefstid i sig
upptog talrika betydande värmländska
industriföretag, ss. Slottsbrons sulfit
ab., Stömne bruks ab., ab. Stömne
sulfatfabrik, Hillringsbergs ab., Nors
jernbruks ab., ab. Rämen-Liljendahl,
Jössefors ab., Sälboda ab.,
Charlotten-bergs ab., Kyrkebyns sulfit ab. m. fl.
S. har i hög grad förtjänsten av denna
koncerns utveckling. Bolaget är nu
en av världens förnämsta
leverantörer av bl. a. sulfitcellulosa för
pappers- och konstsilketillverkning och av

kraftpapper. S. var 1917—26 och
1934—44 ordf, i bolagets styr, samt
är sedan 1947 åter ordf. där. S. har
stått i ledningen av flera företag,
ägda av Billeruds ab.: han var verkst.
dir. för Borgviks ab. 1920—47, för
ab. Ludvika ångsåg 1930—47, för
Glava glasbruks ab. och ab. Glava
skogar samt ab. Ludvika skogar och
ab. Nyhammars skogar 1941—47; i
samtliga dessa bolag kvarstår han som
styr.-ordf. S. var under många år
en av de ledande männen inom
viktiga sammanslutningar på industrins
område; han var styr.-led. i Sveriges
industriförb. 1915—42 (v. ordf. 1931
—32), styr.-led. i Sv. cellulosafören.
1915—31 (v. ordf. 1917—19 och
ordf. 1920—29), styr.-led. i Sv.
trä-massefören. 1918—31 (v. ordf. 1918
—19 och ordf. 1920—29), styr.-led. i
Pappersmasseförb. 1912—31 (ordf.
1914—31), styr.-ordf. i Sv.
trämasse-kompaniet 1927—30 samt led. av
Statens industri- och
handelskommissio-ner 1914—18. Han var vidare ordf, i
Näs härads vägstyr. 1925—36, är
ordf, i Vänerns seglationsstyr. sedan
1930, styr.-led. i Klarälvens
flottnings-fören. sedan 1922 och v. ordf, där
sedan 1934, var styr.-led. och
fullmäktig i Sv. arbetsgivarefören. 1923
—31 och är v. ordf, i fören. Sv.
Rom-inst:s vänner sedan 1942. Bland S:s
övriga förtroendeuppdrag må nämnas
medlemskapet i överstyr, för Sv.
personalpensionskassan, i Järnvägsrådet,
i styr, för Sv. vattenkraftfören. samt i
åtskilliga kommunala nämnder. S. är
led. av Ing.-vet. akad. sedan 1919.
— Gift 1) 1894—1924 med Dagmar
Lindh; 2) 1924 med Aagot Lönseth
Fuglesang. G. M-e

Stormor i Dalom, vanligt namn på
prästfrun Margareta Troilia (bd 8).

Strahl, I v a r, rättsvetenskapsman,
f. 13 mars 1899 i Stockholm.
Föräldrar: rådmannen Anders Albin Frithiof
S. och Maria Amalia (Malin) Kist-

ner. -—■ S. avlade studentex. i
Stockholm 1917 och blev jur. kand, vid
Stockholms högskola 1921. Under de
närmast följ, åren fullgjorde han i
sedvanlig ordning tingstjänstgöring
med åtföljande förordnanden som
domhavande men fortsatte samtidigt
de juridiska studierna, avlade jur.
lic.-ex. 1926, disputerade s. å. och
blev jur. dr 1927. Han biträdde
1925-27 vid undervisningen inom
stats-och rättsvetenskapliga fakulteten vid
Stockholms högskola och var 1926—
28 fakultetens sekr. Sedan S. 1926
trätt i tjänst hos Svea hovrätt och
haft fiskalsförordnanden och
adjunk-tion, var han 1932—37 assessor och
1937—38 hovrättsråd där. Han
innehade revisionssekr.-ämbete 1938—48.
S:s aktiva hovrättstjänstgöring
avbröts redan 1935 för andra värv. Han
fungerade 1935—38 och 1946—48
som sakkunnig i Justitiedep. och var
1938—45 byråchef för lagärenden
där. Vid sidan av tjänsten hade han
flera uppdrag. Vid 1929 års riksdag
tjänstgjorde han som notarie hos
första lagutskottet, vid 1932 års
riksdag som sekr. hos andra lagutskottet,
vid 1935 års riksdag som sekr. hos
ett särskilt utskott. Han var sekr. hos
1928 års
pensionsförsäkringssakkun-niga 1932—34 och 1934 års
organisa-tionssakkunniga. Från 1927 har S.
varit knuten till red. av Sv. juristtidn.,
till 1947 som red.-sekr., därefter som
bitr, red., och sedan 1934 har han
tillhört sv. styr, för de nordiska
juristmötena. — S. är sedan 1949 prof, i
straffrätt och juridisk encyklopedi vid
univ. i Uppsala. Sedan 1945 är han
led. av strafflagberedningen. Förutom
sin drsavh. ”Fyra
expropriationsrätts-liga uppsatser” (1926) samt flera
uppsatser och artiklar och
översikts-arbetet ”Brotten och
brottspåföljderna” (1952) har S. utgivit
lagkommentarerna ”Lagen om
folkpensionering” (tills, med T. Askelöf,
1938), ”Strafflagen jämte
förklaringar till den nya lagstiftningen om
för-mögenhetsbrott” (tills, med B.
Ekeberg och N. Beckman, 1942) samt
”Villkorlig dom och villkorlig
frigiv-ning” (tills, med T. Lindberg, 1944).
— Gift 1) 1939—41 med Hedvig
Elisabeth Sahlman; 2) 1941—49 med
Inga Strömberg. Spr.

Strahlenberg, Philip Johan
von, före adlandet Tabbert, krigare,
kartograf, f. i okt. 1677 i Stralsund,
t 2 sept. 1747 på Fröllinge i Getinge
skn, Hall. län. Föräldrar:
lantränt-mästaren Christian Tabbert och
Maria Eleonora Klinckow. — S., som
växte upp i Tyskland, blev 1694
volontär och 1698 löjtnant vid
fortifikationen. Är 1701 kom han till Sverige
som reg.-kvartermästare vid
Södermanlands reg., där han 1703 blev kapten.

Ivar Strahl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Aug 19 00:51:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/7/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free